- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
999-1000

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotherham (figurer i sp. 997-998) - Rotherhithe - Rotherstiftung. Se Rother, Chr. v. - Rothes, earler af. Se Leslie, sp. 246 - Rothesay - Rothgülden. Se Pyrargyrit - Rothière, La. Se La Rothière - Rothlieb, Karl Fredrik - Rothliegende. Se Permiska systemet, sp. 506 - Rothlöben. Se Ziervogel 1 - Rothman. 1. Johan Stensson R. - Rothman. 2. Jakob Gabriel R. - Rothman. 3. Georg (Göran) R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förening med Don, 8 km. n. ö. om Sheffield. 24,3
kvkm. 62,483 inv. (1911) Latinskola, teknisk
läroanstalt. Järn-, stål- och mässingsverk, glasbruk,
sågverk, lergodsfabriker och sejlarverkstäder,
järnvägsverkstäder. Staden är af romerskt ursprung och
hade en viss betydenhet under den angelsaxiska tiden.

Rotherhithe [rå^hehäith], stadsdel i London, på högra
sidan om Thames och vid Grand Surrey-kanalens mynning,
bildar 3 wards (rotar) i metropolitan borough
Bermondsey, med 35,247 inv. (1911), mest matroser,
skeppstimmermän och arbetare, sysselsatta i de stora
dockorna: Surrey docks och Commercial docks. Med den
på andra sidan Thames liggande stadsdelen Wapping står
R. i förbindelse genom Thamestunneln. Se kartan London
(inre staden).

Rotherstiftung [rater-]. Se Rother, Chr. v.

Rothes [rål^thz], earler af. Se Leslie, sp. 246.

Rothesay [rå^hsci], hufvudstad i skotska grefskapet
Bute, på nordöstra sidan af ön Bute, vid en vik af
Firth of Clyde. 9,299 inv. (1911). Staden har en
förträfflig hamn och är till följd af sitt milda
klimat en mycket besökt badort. Hufvudnäringen
är fiske. I staden ligga ruinerna af ett slott,
som enligt någras åsikt uppförts af Magnus Barfot
omkr. 1098, enligt andras af skottar vid samma tid
till försvar mot norrmännen. Efter denna stad gaf
Robert III 1398 åt sin äldste son David titeln hertig
af R., hvilken blef den högsta skotska titeln för
det förenade rikets tronarfvinge.

Rothgülden [råt-], miner. Se Pyrargyrit.

Rothière [råtiär], La. Se La Rothière.

Rothlieb [-lib], Karl Fredrik, biografisk
och historisk samlare, f. 1783 på Sadeshult,
Småland, d. 1835 i Stockholm, blef student i Lund
1798, i Uppsala 1800, inskrefs 1803 i inrikes
civilexpeditionen, där han 1807 blef kanslist,
förordnades 1809 till protokollssekreterare i
ecklesiastikexpeditionen, utnämndes 1812 till
kammarjunkare och 1814 till förste expeditionssekreterare
samt erhöll s. å. afsked. Af trycket utgaf han
matriklar öfver ridderskapet och adeln 1794-1823
(3 dlr, 1807-23), Beskrifning öfver Skokloster
(1819), Beskrifning öfver kongl. Riddarholmskyrkan
(1822), Samling af kongl. författningar angående rang
(1823; 3:e uppl. 1855) samt Landtmarskalks-krönika
(2 dlr, 1828, 1829). Dessutom redigerade han
den tämligen obetydliga "Stockholms tidning"
(1824-34). Sjukdom och penningbekymmer
fördystrade de sista åren af hans lefnad.
-rn.*

Rothliegende [råtli-], geol. Se Permiska systemet,
sp. 506.

Rothlöben [rät-J. Se Ziervogel 1.

Rothman. 1. Johan Stensson R., läkare,
f. 24 febr. 1684 i Växjö, d. där 20 juli 1763,
"en lärd, vitter och mycket förtjänt läkare",
prosektor i Stockholm 1705, läkare vid flottan
1710, med. doktor i Harderwijk (Holland) 1713,
provinsialläkare i Kronobergs län 1718, logices et
physices lector i Växjö 1720. R. var en af Linnés
lärare under skoltiden och bidrog väsentligt till
hans första utveckling genom enskild undervisning
och uppmuntran af hans säregna anlag.

2. Jakob Gabriel R., den föregåendes son,
politisk skriftställare, f. 1721 i Växjö, d. 27
juni 1772 i Stockholm, studerade medicin i Uppsala
och var där prosektor, men tog ej examen samt begaf
sig sedermera på utrikes resor. Omkr. 1760 lär han
ha återvändt. Han biträdde Nordencrantz i striden
mot hattarnas växelkurser samt författade en
del nationalekonomiska skrifter; han utgaf 1765
några häften af en roman Thor Frimans
underliga lefnad och sällsamma tänkesätt
. Det är
en äfventyrlig reseroman, fylld med långa,
filosofiska reflexioner (antagligen delvis
öfversatta från franskan) och satiriska anspelningar
på svensk politik, är f. ö. mycket planlös, och
hjälten-författaren gör intryck af skrodör.
Efter det sju ark utkommit, afbröts utgifvandet,
antagligen på grund af censors ingripande.
Han utgaf vidare Skäl och ordsaker til svenska
folkets utflyttning
samt andra skrifter i dagens
frågor från de då härskande mössornas ståndpunkt:
Frihetens intåg, ode (1766), Rikets fördärf och
undergång
(mot Chydenius, s. å.), Samtal angående
växelbristen (1768) m. fl. En belöning för sina
tjänster åt partiet erhöll R., då han utnämndes till
föreståndare för "handelsbalanskontoret" (1767-68).
Ett herostratiskt rykte såsom fräck och hätsk
partiskriftställare vann han med Philolalus
parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren
(1768),
en skrift, som utmärkes af häftiga, föga beslöjade
personliga anfall och skarp, ofta uddig stil. Dess
art af skandalskrift är uppenbar, och försöket i
"Biogr, lex." (ny följd, IX) att rentvå R. vittnar
enligt Sylvan om okunnighet rörande skriftens
rätta innebörd. (Nyckel till den är tryckt i
"Samlaren", V, 27.) Skriften väckte på
sin tid allmän förvåning, och då vid riksdagen
1769 hattarna åter hade öfvervikten, måste R.
rymma ur landet, med anledning af hotande
efterräkningar för det sätt, hvarpå han skött
sin befattning vid handelsbalanskontoret. R.
återkom redan i maj 1770. Hans penna var
sedermera verksam uteslutande i det af Pfeiffer
utgifna "Dagligt allehand i". Utom ofvan anförda
skrifter offentliggjorde R. äfven öfversättningar
af "Qvinnolynnet eller hvad som mest behagar
fruentimren" af Voltaire (1765), "Betraktelse
öfver fordna fria samhällens upkomst och fall" af
Montagu (1769) m. m. Jfr Sylvan, "Svenska pressens
historia till 1772" (1896), och Book, "Romanens och
prosaberättelsens historia i Sverige intill 1809"
(1907).

3. Georg (Göran) R., den föregåendes halfbroder,
läkare, öfversättare, f. 30 nov. 1739 på Huseby bruk,
Småland, d. 4 dec. 1778 i Stockholm, blef student i
Uppsala 1757, filos. magister 1761 och med. doktor
1763, efter en disputation under Linné De raphania.
Han praktiserade därefter i Stockholm och sändes
1765 till Åland för att hämma en där under flera år
gängse farsot, hvari han lyckades. R. biträdde
sedermera vid protokollet i Collegium medicum och
blef 1770 karantänsläkare i Stockholms skärgård.
1773 erhöll han Vetenskapsakademiens uppdrag
att besöka Barbareskkusten och det inre Afrika
för att göra naturhistoriska samlingar. R. kom
till Tripolis, men kunde föga uträtta till följd
af anslagets otillräcklighet och brist på understöd
från myndigheterna. Han


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free