Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rothman. 3. Georg (Göran) R. - Rothoff. 1. Birger Fredrik R. - Rothoff. 2. Emanuel R. - Rothovius. 1. Isak R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återkom 1775 sjuk och utblottad. 1776 blef han
e. o. assessor i Collegium medicum. - R. har
hufvudsakligen blifvit bekant som öfversättare af
ovanlig förtjänst. Så utgaf han i öfv. Voltaires
roman "Zadig" (1760), "Eloisas bref till Abelard"
af Pope (1765; 4:e uppl. 1777), Calzabigis opera
"Orpheus och Euridice" (1773) m. m. Om sin resa
meddelade han åtskilligt i bref, införda i Gjörwells
tidningar 1774-76. Den dagbok han fört förvaras nu i
Vetenskapsakademien. Äldre författare tillegna orätt
R. flera af hans broders (se ofvan) skrifter. —
Jfr "Minne efter assessoren J. R." af Cl. Gartz
(1788). 1. C.Lmn. 2. —rn. (K.W—g.) 3. —rn.*
Rothoff. 1. Birger Fredrik R., industriidkare,
landthushållare, f. 10 mars 1759 invid Eskilstuna,
d. 3 maj 1831, vardt efter aflagd bergsexamen
i Uppsala auskultant i Bergskollegium 1778,
underbyggmästare vid Strömsholms slussverk 1779
och vice proberare i Bergskollegium 1780. Han
öfvertog 1782 förvaltningen af sin och sina bröders
fäderneärfda bruksegendom, Karl Gustafs stads järn-
och stålmanufakturverk vid Eskilstuna. R. var en af
de förste, som i svenska landthushållningen införde
växelbruk, stallfodring och bruket af såningsmaskiner
m. fl. redskap. 1799—1819 var han förlagsman för
Eskilstuna fristad, som då vann stor förkofran. Han
utnämndes 1809 till bergsråd, adlades 1812, vardt
s. å. ledamot af Vetenskapsakademien och bekläddes
flera gånger af regeringen med uppdrag rörande
bergshandteringen. Han deltog i riksdagarna 1809
och 1810 som ombud för Eskilstuna stad och 1812,
1815 och 1817 som hufvudman för sin adliga ätt samt
var därunder medlem af olika utskott.
2. Emanuel R., den föregåendes son, mineralog,
främjare af svenska bergsbruket, f. 12 juli 1788 invid
Eskilstuna, d. där 25 maj 1832, tog hofrättsexamen
i Uppsala 1806 och bergsexamen 1808, hvarefter han i
tre år tjänstgjorde i Bergskollegium. Han upptäckte
ett nytt mineral, åt hvilket Berzelius gaf namnet
rothoffit, och uppfann 1812 efter långa experiment
ett lämpligt cement (med tillsats af alunskiffer) för
slussbyggnaderna i Göta kanal. R. utnämndes 1813 till
geschworner. Därefter egnade han sig i flera år med
kraft och framgång åt skötseln af Uddeholms bruk, där
han äfven verkade mycket för befolkningens bästa. Han
tog initiativet till införande af järnvalsning i
Sverige, en förädlingsmetod, som blifvit af vikt för
ångfartygsbyggeriet, på grund af det svenska valsade
järnets öfverlägsna smidighet. På uppdrag af K. M:t
utarbetade R. i förening med P. Lagerhjelm 1823—31
förslag till ändringar i bergsförfattningarna (se
därom Lagerhjelm). På 1820-talet bosatte han sig i
Eskilstuna och hängaf sig åt kommunala värf. R. var
led. af Vet. akad. (1815) och af Landtbruksakad.
Rothovius. 1. Isak R., biskop, f. 1572 i Hedenstorps
by, Angelstads socken, Småland, af fattigt bondfolk,
d. 10 febr. 1652 i Åbo, studerade vid skolorna i
Växjö och Kalmar samt gymnasiet i Linköping, och
förhjälptes 1595 till Uppsala af Linköpingsrektorn
Laur. Bergeri. 1600 kom han till universitetet
i Wittenberg, där hans broder Jonas samtidigt
vistades, som preceptor för bröderna Axel och Gabriel
Oxenstierna; han
inhämtade där under L. Hutterus o. a. den stränga
lutherska ortodoxien. I Wittenberg blef R. 1602 filos.
magister, hvarefter han återvände till hemlandet,
ditkallad som hofpredikant hos hertig Karl, och blef
1604 kyrkoherde i Nyköpings västra församling. Han
var där ytterst verksam och blef snart bemärkt som
en af stiftets främsta präster. Betecknande för hans
arbetsförmåga är, att han under sin Nyköpingstid
enligt egen uppgift predikat 3,183 gånger,
således omkr. 138 gånger årligen; han hade därvid
bl. a. i veckopredikningar genomgått åtskilliga
af bibelns böcker.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
