Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotteck, Karl Wenzel Rodecker von - Rottecken. Se Rot, mat. - Rotten borough - Rottenburg, stad - Rottenburg, Franz Johannes von - Rottenhammer, Johann - Rotterdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Baden), d. där 1840, blef efter juridiska studier
1798 professor i historia vid sin fädernestads
universitet. 1812 började han utge en världshistoria,
Allgemeine geschichte (fullb. i 6 bd 1818, 25:e
uppl. 1866-67; "Allmän historia från de äldsta
urkunder till närvarande tid", 9 bd, 1836-38). Ur
vetenskaplig synpunkt af föga värde, vann detta arbete
dock på sin tid en oerhörd läsekrets tack vare den
hänförda idealism och lågande frihetskärlek, som där
fingo uttryck. R., som 1818 öfvertog en professur i naturrätt och
statsvetenskap, insattes 1819 af universitetet i den badensiska
landtdagens första kammare, där han emellertid vann
föga gehör för sina liberala idéer. Från 1831
till sin död led. af landtdagens andra kammare,
blef han där ledare för det liberala partiet
och kämpade bl. a. för pressfrihet och tiondens
afskaffande. Han ådrog sig därigenom missnöje
från regeringen, som 1832 afskedade honom från
professuren och indrog en populär tidskrift, "Der
freisinnige", som han s. å. börjat utge i förening
med sin vän Welcker (se d. o.). Likaledes i förening
med Welcker utgaf R. Staatslexikon (12 bd, 1834-44;
3:e uppl., 14 bd, 1856-66), som blifvit kalladt "det
monarkiskt-konstitutionella partiets trosbekännelse"
och fick stor spridning. R. kan betecknas som
den tyska liberalismens inflytelserikaste ledare
på sin tid. Bland hans öfriga arbeten må nämnas
ett sammandrag af hans stora historia, Allgemeine
weltgeschichte (4 bd, 1830-34, 8:e uppl., 7 bd,
1868-72), vidare Lehrbuch des vernunftrechts
und der staatswissenschaften (4 bd, 1829-35,
2:a uppl. af bd 1-2, 1840) och Sammlung kleiner
schrijten meist historischen und politischen inhalts
(5 bd, 1829-37). Ett monument öfver R. restes 1863
i Freiburg. Lefnadsteckningar öfver R. ha skrifvits
af hans son Hermann R. (se nedan, 1843) och Röppell
(1883). – R:s son Karl von R., f. 1812, d. 1898,
advokat i Freiburg, deltog som ifrig republikan i den
badensiska revolutionen 1849, flydde därefter till
utlandet och dog i Amerika nära Saint Louis. Dennes
broder, Hermann von R., f. 1816, d. 1845 som docent i
filosofi i Freiburg, utgaf bl. a. Poetische versuche
(1838), där flera af Tegnérs dikter finnas fritt
återgifna, nya upplagor och supplement till sin
faders historiska arbeten samt en lefnadsteckning
öfver denne (1843).
N. H-tz.
Rottecken. Se Rot, mat.
Rotten borough [rå’tn ba’rö], eg. rutten l. förfallen
köping, i England före 1832 års parlamentsreform
namn på i förfall råkad borough, som hade sin gamla
rätt till representation i parlamentet kvar, men där
antalet valberättigade var ytterst ringa, så att en
enskild person genom sitt personliga inflytande
eller genom mutor med lätthet kunde bestämma
valutgången. Några af dessa "rotten boroughs"
hade årtiondena närmast före 1832 nedsjunkit till
fullständigt öde och obebodda
platser, och deras representationsrätt, ställd i
kontrast mot blomstrande nya fabriksstäders saknad
af denna förmån, var ett af de kraftigast verkande
argumenten för en parlamentsreform. Jfr Borgare,
sp. 1169, Borough och Parlament, sp. 119.
Rottenburg, stad i württembergska
Schwarzwald-kretsen, på vänstra stranden af Neckar,
11 km. ofvanför Tübingen, och vid württembergska
statsbanan. 7,604 inv. (1910). Katolsk biskop,
prästseminarium, en latin- och en realskola samt
ett större kvinnligt uppfostringsinstitut. Det
1773 upphäfda jesuitkollegiet är nu biskopens
residens. Tillverkning af maskiner, skrufvar,
ur, parfymer m. m. Stor humlehandel.
(J. F. N.)
Rottenburg, Franz Johannes von, tysk ämbetsman
och politiker, f. 16 mars 1845 i Danzig,
d. 14 febr. 1907 i Bonn, egnade sig till 1872
åt preussisk domstolstjänst, inträdde efter
några års studievistelse i London 1876 i tyska
utrikesministeriets tjänst, blef 1881 föredragande
råd i rikskansliet och 1891 understatssekreterare
i tyska inrikesministeriet, tog 1896 afsked från
statstjänsten och verkade därefter till sin död
som kurator för Bonns universitet. R. var en bland
Bismarcks förtrognaste och i mångahanda värf mest
anlitade medhjälpare.
Rottenhammer, Johann, tysk målare, f. 1564
i München, d. 1623 i Augsburg, var lärjunge
till sin fader, Thomas R., och af Joh. Donauer,
utbildade sig i Italien, förnämligast i Venezia,
påverkades där af Tintoretto och Albano. 1607
återvände han till Tyskland samt vistades sedan i
München och Augsburg. Han målade helst småtaflor,
oftast på koppar, med kristliga och hedniska ämnen,
utförda i den italianiserande smaken, bl. a. Adonis’
död (i Louvre), Kristi födelse och Betlehemiliska
barnamordet (Wien), Konsterna (allegori, i Berlin)
samt Paris’ dom (1605) m. fl. i München. I
Hallwylska samlingen i Stockholm finns Adam och
Eva (dat. 1606 i Venezia). Altartaflor utförde
han för Augsburg och München, såsom Madonnan med
Johannes döparen och S. Franciscus (nu i Augsburgs
galleri), hvarjämte han äfven, enligt Sandrart,
målat fresker på husens utansidor i Augsburg. Det
landskapliga i hans taflor utfördes i hans första
tid vanligen af Jan Brueghel eller Paul Bril.
C. R. N.*
Rotterdam, Nederländernas främsta handelsstad och
landets näst största stad, ligger i prov. Syd-Holland
på högra stranden af Nieuwe Maas, som där upptar
ån Rotte, och bildar med förstäderna Delfshaven,
Kralingen, Katendrecht och Charlois en kommun, som
1912 hade 446,897 inv. Förr, då staden var begränsad
af fästningsverk, hade den formen af en liksidig
triangel med den 2 km. långa basen utmed floden, men
numera har den bredt ut sig i alla riktningar, och
till stadsområdet höra sedan 1869 äfven ön Feijenoord
och en del af vänstra Maasstranden. En väldig damm,
på hvilken en af stadens förnämsta gator, Hoogstraat,
ligger, delar den triangulära gamla staden i två
hälfter: Binnenstad (inre staden) och Buitenstad
(yttre staden); den senare är genomskuren af breda
flodarmar, som bilda ypperliga hamnar, där äfven de
största fartyg kunna vid kajerna lossa sin last. Utmed
flodsidan går en bred kaj, kallad Boompjes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
