- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1015-1016

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotterdam - Rotterdamsche Lloyd - Rotterdamus, Erasmus. Se Erasmus, D. - Rotthausen - Rotti - Rotting - Rottingbast. Se Rotting - Rottl. - Rottlera tinctoria. Se Euphorbiaceæ och Kamala - Rottlerin - Rottmann, tyska målare. 1. Karl R. - Rottmann. 2. Leopold R. - Rottne, socknar. Se Söraby. - Rottnen. 1. Sjö i sydöstra Småland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsträckning af 6,5 km. längs båda stränderna af Nieuwe
Maas med en mängd bassänger (störst Maashaven,
58 har vattenyta), hvilka tillsammans 1910 hade
en vattenyta af 206,67 har (hvaraf 52 på högra
stranden) och en kajlängd af 41 km. 1912 afgingo
från R. med last 183 segel- och 5,839 ångfartyg om
sammanlagdt 16,820,000 kbm. och inlöpte med last
148 segel- och 8,645 ångfartyg om 30,868,000 kbm.,
hvilket i fråga om afgående dräktighet utgör 57
proc. och ankommande 67 proc. af Nederländernas hela
sjöfart. För Amsterdam voro motsvarande procenttal
16 och 13,2 proc. resp. Hela införseln utgjorde 1908
(det sista år, för hvilket uppgifter kunnat erhållas)
nära 15 mill. ton, hvaraf öfver 5 mill. ton malm,
nära 3 mill. ton spannmål, mjöl o. d., 1,6 mill. ton
trävaror, 1,2 mill. ton stenkol, 0,7 mill. ton
metaller (arbetade och oarbetade), 305,000 ton oljor
och fett för margarintillverkning, 366,000 ton
petroleum. Utförseln utgjorde 2,7 mill. ton. Genom
sitt läge vid Rhenmynningen är R. den naturliga
in- och utförselhamnen för det rhen-westfaliska
industriområdet, och det är genomförselförbindelsen
med detta, som gör R:s stora import. Rhentrafiken på
R. är också af stor omfattning; 1908 ankommo farkoster
om 2,47 mill. ton och afgingo sådana om 10,47
mill. ton (tills. 12,94 mill. ton, motsvarande 80,7
proc. af hela Rhentrafiken mellan Nederländerna och
Tyskland). Antalet flod- och innanvattensfarkoster,
som årligen besöka R., uppgår i rundt tal till
120,000. Till midten af förra årh. var R. den
förnämsta stapelplatsen för kolonialvaror; dessa gå
nu mest till Amsterdam. R. är också landets största
kreatursmarknad. Stadens handelsflotta räknade
1912 18 segel- och 189 ångfartyg om tills. 967,721
kbm. Rotterdamsche waterweg passerades s. å. af 534
segel- och 22,472 ångfartyg om 75,457,000 kbm. – På
1200-talet omnämnas två byar på R:s nuv. plats. Dessa
sammanslogos 1298 och erhöllo af grefve Johan I af
Holland samma friheter som Beverwijk och Haarlem
och 1327 stadsrättigheter. 1572 plundrades staden
af spanjorerna, men togs s. å. af hafsgeuserna. Den
växte i storlek och folkmängd och hade omkr. 1650
50,000 inv.; i dess hamnbassänger ankrade samtidigt
mer än 1,000 fartyg, hvaraf 300 voro sysselsatta
med sillfiske. I synnerhet efter bildandet af ost-
och västindiska kompanierna blomstrade dess handel
och sjöfart. I början af 1600-talet hade den mer
än 30 ölbryggerier, de flamländske flyktingarna
främjade klädestillverkningen, och fisket gaf
upphof till salthandel och saltsjuderi. Äfven
sockerraffineringen blomstrade. 1636-56 var
R. stapelplats för engelskt kläde, därefter
blef tobakshandeln den mest omfattande.
(J. F. N.)

Rotterdamsche Lloyd, nederländskt, 1883 stiftadt
rederibolag. Se Ångfartygslinjer.

Rotterdamus, Erasmus. Se Erasmus, D.

Rotthausen, by i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), nära
Essen. 25,757 inv. (1910). Stenkolsgruvor.
J. F. N.

Rotti, en af Små Sundaöarna i ostindiska arkipelagen,
s. v. om ön Timor, från hvilken R. skiljes genom
Rottisundet. 1,691 kvkm. Omkr. 60,000 inv. (malajer),
ön är delad mellan ett antal malajiska höfdingar,
som erkänna nederländska regeringens öfverhöghet.
(J. F. N.)

Rotting. Se Calamus; de i jämna, omkr. 5 mm. breda
och 2 mm. tjocka remsor afskalade yttersta
väfnaderna af rottingen kallas rottingbast och
användas till flätning af stolsitsar m. m.,
den återstående kärnan utgör peddigrotting.
G. L-m.

Rottingbast. Se Rotting.

Rottl., vid växtnamn förkortning för danske
naturforskaren och missionären i Indien Johan
Peter Rottler
, f. 1749, d. 1836. Efter honom är
växtsläktet Rottlera uppkalladt.

Rottlera tinctoria, bot. Se Euphorbiaceæ och
Kamala.

Rottlerin, farm. med., ingår i maskmedlet
kamala (se d. o.), uppkalladt efter Rottlera
tinctoria
(Mallotus philippinensis).

Rottmann, tyska målare. 1. Karl R., f. 1798 nära
Heidelberg, d. 1850 i München, lärjunge till sin
fader, Friedrich R., och till porträttmålaren
J. Xeller, slog sig ner i München 1822, reste 1826
till Italien och 1834-35 i Grekland. Han hade börjat
med små landskap från Oberbayern, tog dock tidigt
intryck af J. Kochs italienska landskap och skapade
ett personligt uttryck för skildring af klassisk
natur. Hans specialitet blef porträttlandskap af
historiskt märkliga platser, hvilkas betydelse han
sökte klargöra utan symboliska tillsatser eller
förklarande staffage, endast genom att tillfoga
ett romantiskt stämningselement. Dylikt var helt
och hållet i tidens anda, och dessa klassiska bilder
blefvo hälsade med förtjusning. De italienska landskap
(28 st.) R. målade al fresco i Hofgarten i München
äro så godt som ödelagda. I Nya pinakoteket ses i
en särskildt för desamma byggd sal en serie af 23
grekiska landskap, målade på Ludvig I:s beställning i
enkaustik och panoramaartadt placerade i omsorgsfullt
anordnad belysning. Där ses Mykene, Korint, Naxos,
Marathon, Sparta, Olympia, Salamis, Aten
m. fl. Ett
senare släktled står ganska kallt inför dessa en
gång så beundrade bilder. R. är i samma museum
representerad äfven af 10 landskap från Italien och
Bajern, i Schackgalleriet af 8 målningar, i Berlins
nationalgalleri, i Darmstadt och andra tyska museer.

2. Leopold R., den föregåendes broder, f. 1813
i Heidelberg, d. 1881 i München, var äfven
landskapsmålare (Nya pinakoteket i München eger
ett Landskap från Barmsee) och särskildt omtyckt
som akvarellist. Han utgaf (jämte G. Petzolt
och P. Herwegen) Das herzogthum Salzburg
und seine angrenzungen
samt Ornamente aus den
vorzüglichsten baui erken Münchens
(1845–49).
1–2. G–g N.

Rottne, socknar. Se Söraby.

Rottnen. 1. Sjö i sydöstra Småland,
genomfluten af Ronnebyån, ligger 150 m. ö. h. och har
en areal af 34 kvkm. Stränderna äro steniga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free