- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1023-1024

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rouen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glasmålningar samt åtskilliga grafvårdar: öfver
Normandies förste hertig Rollo, hans son Vilhelm
Långsvärd, Henrik II:s af England söner Henrik
Court-Mantle och Rikard Lejonhjärta, kardinal
d’Amboise och hans brorson samt en, som Diana af
Poitiers reste åt sin gemål hertig Louis de
Brézé, ett praktverk, som tillskrifvits Jean Goujon.

illustration placeholder
Fig. 3. Kyrkan S:t Ouen.


I storlek och stilrenhet öfverträffades katedralen
af S:t Ouen (fig. 3), som hufvudsakligen byggdes
1318–39 (västra portalen blef färdig först
1846–58). Kyrkan S:t Maclou (1437–1521) är
ryktbar för sina värdefulla konstverk, bl. a. de
snidade trädörrarna, tillskrifna Jean Goujon. Ö.
om katedralen ligger ärkebiskopspalatset, hvaraf
några partier härröra från 1400-talet.

illustration placeholder
Fig. 4. Justitiepalatset.


Bland profanbyggnader förtjäna nämnas företrädesvis
justitiepalatset (fig. 4), uppfördt i den rikaste
sengotiska stil i slutet af 1400-talet för Normandies
högsta domstol, Cour de l’Échiquier (som blef
parlament 1499, ehuru namnet antogs först 1515),
det nya museet-biblioteket (1877–88), med en
vacker tafvelsamling och en boksamling (öfver
140,000 bd, 4,500 handskrifter, 4,500 historiska
kopparstick och 2,500 normandiska porträtt),
Hôtel de Ville, fordom en del af klostret S:t
Ouen, Hôtel de Bourgtheroulde, från slutet af
1400-talet, nu lokal för Comptoir d’Escompte,
Tour de la Grosse Horloge, från 1389, förenadt
med det gamla stadshuset, samt Tour de
Jeanne d’Arc, en återstod af den borg, som Filip
August uppförde 1204, och scenen för rättegången
med Jeanne d’Arc. Sannolikt brändes hon på
Vieux Marché, men hennes staty, en bild af
Bellona, på en brunn i rokokostil, står något
sydligare, på Place de la Pucelle. Bland statyer
märkas vidare en bronsstaty af Boïeldieu, på Quai
de la Bourse, samt en ryttarstaty af Napoleon I
framför Hôtel de Ville. Vidare har staden
minnesstoder öfver A. Carrel, G. Flaubert, skalden L.
Bouilhet, Nic. Poussin, Pouyer-Quertier m. fl. samt
därjämte ett stort antal fontäner. Bulevarderna och
andra vackra promenader ge staden ett modernt
utseende. Af undervisningsanstalter eger R. École
préparatoire de médecine et de pharmacie, École
préparatoire à l’enseignement supérieur des
sciences et des lettres, ett lycée för gossar och
ett för flickor, ett lärar- och ett lärarinneseminarium,
en navigationsskola, en högre handels- och
industriskola m. m. Bland lärda sällskap märkes
Académie des sciences, belles lettres et arts
(stiftadt 1744). – Stadens hufvudnäringar äro
industri och handel. Dess bomullsindustri (särskildt
tillverkningen af s. k. rouenneries, d. v. s.
bomullstyger, hvilkas väfnad helt och hållet eller
delvis består af färgadt garn), är den största i
Frankrike. Äfven har R. ylleindustri, maskinverkstäder
af flera slag, färgerier, blekerier, brännerier,
oljekvarnar, garfverier och skeppsvarf samt
fabriker för tillverkning af kemikalier, färger,
glas m. m. Ehuru beläget 135 km. från flodmynningen,
betraktas R. som sjöstad och är den sjunde i ordningen
af franska hamnar. Bankar, som anlagts utmed nedre
Seine, ha tvingat floden att själf fördjupa sin bädd,
så att hamnen nu är tillgänglig för 6,4 m. djupt
gående fartyg, och vattendraget kan genom lätt
utförbar muddring ytterligare fördjupas. Dess import
och export steg 1912 till 560,6 mill. frcs. Till
R. ankommo från utlandet s. å. 2,261 fartyg om
1,9 mill. ton. De viktigaste exportvarorna äro
socker, metallvaror, bomullstyg, kemikalier, vapen
och spirituosa; dessutom drifves en mycket liflig
kustfart. – Sin gamla ställning som Seinebäckenets
hufvudhamn har det dock under 1800-talet måst afstå
åt Havre.

Ratuma l. Ratumacos, det ursprungliga
namnet på R., förändrades af romarna till Rotomagus
och af medeltidens latinska författare till Rodomum,
hvaraf det nuv. namnet bildats. I midten af 200-talet
fick R. en biskop; i slutet af samma årh. blef det
hufvudstad i prov. Gallia Lugdunensis secunda och
något senare säte för en ärkebiskop. Biskoparna
byggde en mängd kyrkor, och deras grafvar blefvo i
sin tur ursprung till helgedomar, så att R. tidigt
var hvad det sedan förblifvit – en religiös stad full
med kyrkliga monument. Under Ludvig den fromme och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free