Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1039-1040 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rousseau, Jean Jacques - Rousseau, franska målare. 1. Théodore R. - Rousseau. 2. Phillipe R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Texte, "J. J. R. et les origines du cosmopolitisme
littéraire au XVIII:e siécle" (1895), Ritter,
"La famille et la jeunesse de J. J. R." (1896),
Höffding, "R." (s. å., fransk uppl. 1912),
Frederika Macdonald, "J. J. R." (1906), Brédif, "Du
caractère intellectuel et moral de J. J. R." (s. å.),
Lemaître, "J. J. R." (1907; sv. öfv. 1912), Ducros,
"J. J. R." (1908), Gran, "J. J. R." (1911), Meynier,
"R. révolutionnaire" (1912), och J. Tierrot,
"R." (s. å.). Svenska arbeten om R. äro H. Larsson,
"R. och Pestalozzi" (1910), E. Sahlin, "R." (1912),
och J. Landquist, "Essayer" (1913). En utförlig
öfversikt af den mycket omfattande bibliografien
finns i G. Lanson, "Manuel bibliographique de
la littérature francaise moderne", III (1911).
J. M.


Rousseau [rosa], franska målare. 1. Théodore R.,
f. 15 april 1812 i Paris, d. 22 dec. 1867 i Barbizon,
var son till en fattig skräddare och hade som ung
anställning vid ett sågverk. Alltsedan barndomen
tecknade han flitigt, 1826-28 var han lärjunge till
en målare Rémond och 1830 till Lethière, trifdes
dock ej med den formella undervisning, som erbjöds
honom, utan fortsatte studierna på egen hand, lämnade
Paris och slog sig ned i Auvergne, väckte en viss
uppmärksamhet 1831 och hade afgjord framgång 1833, då
han vann medalj för ett skogsmotiv från Compiègne. Men
från och med 1836 blefvo hans arbeten afvisade vid
"salongerna", och denna tid af bannlysning varade
tolf år.

Ekarna, målning af Th. Rousseau.
Han vistades på
landsbygden och målade landskap från olika delar af
Frankrike, från nordkusten till Les Ländes och Jura,
men mest från Fontainebleauskogec, där han
sedan 1851 var bosatt i byn Barbizon. 1848 fick
han beställning af staten på "en målning för 4,000
francs". Han målade då sin stora Skogsutkant i
solnedgång (utställd 1850, Louvre). Nu följde en tid
af framgång, men det dröjde likväl, innan R. bröt
igenom i det allmänna medvetandet - då han 1859 sålde
25 målningar på auktion, inbragte de tillsammans
endast 15,000 frcs. 1865 sålde han sina arbeten till
konsthandlare för 140,000 frcs. På världsutställningen
1867 fick han en af hedersmedaljerna. Då var hans
lif ödelagdt af husliga sorger - han vårdade sin
sinnessjuka hustru i sitt hem -, och hans hälsa
var ohjälpligt bruten. R:s konst karakteriseras af
ärligt och intensivt studium, af herravälde öfver
uttrycksmedlen och på samma gång af djup och stor
känsla. Meditativt anlagd och en lidelsefull lyriker,
sökte han på en gång naturens lagar och starkt
personligt stämningsuttryck, på en gång syntes och
skarp detaljanalys, uttryck för det konstruktiva i
landskapet och för färgens harmoni och välklang. Han
var snarare klassiker än romantiker. Naturens stora
former och stora lugn skildrade han med manligt allvar
och religiöst hög och poetisk känsla. Han var mycket
mångsidig och outtröttligt forskningslysten, sökte
i intimt samlif med naturen egna och äkta uttryck
för dess väsen liksom för karaktär och form. Åt det
moderna naturstudiet gaf han en solid, fast grund
att bygga på; hans grundsats var den, att konstnären
med naturen för ögonen skall ge form åt den tafla,
som han bildar af denna i sin hjärna. Hans teknik var
mycket växlande, lämpad efter motivets karaktär, ofta
mödosamt sökande, aldrig flott och lättvindig. Han
är mycket rikt och bra representerad i Louvre -
förutom den redan nämnda "Solnedgången" med de vridna
ekarna, som inrama utsikten öfver slätten, finn-as
där bl. a. Kastanjallén (1835), Skogsbrynet, Landskap
från Les Landes (träsk, hed med betande boskap, 1853),
Kärret, Vår i norra Frankrike, Vid Loires stränder,
Landtgård under träden, Bergplatå i Pyrenéerna,
Ekarna (se fig. ; ett af hans mest typiska verk -
flera af hans mest betydande målningar ha förvärfvats
af Louvre under de senast förflutna åren). Landtgård i
Normandie finns i Chantilly, Den stora eken och Korna
på hemvägen i Mesdags museum i Haag, ett Landskap med
skyig himmel finns i Glyptoteket i Köpenhamn, Gamla
träd vid bondgård i konstmuseet därstädes. Teckningar
af R. finnas i Louvre. En minnesvård öfver R. och
Millet är rest i Fontainebleauskogen. Jfr A. Sensier,
"Souvenir sur Th. R." (1872), W. Genzel, "Millet
und R." (1902), E. Michel, "Les maîtres de paysage"
(1906), och P. Dorbec, "Th. R." (1910). - 2. Philippe
R., den föregåendes broder, f. 1816 i Paris, d. 1887,
började som landskapsmålare, behandlade sedermera dels
djurgenre (Den objudna gästen, 1850), dels med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>