Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roxolaner - Roy, Marcus. Se Fidelis den helige - Roy, Arendt de - Roy, Antoine - Roy, Rammohun. Se Rammohun Roy - Roy, Fitz. Se Fitzroy 4 - Royabamba. Se Riobamba - Royal, kunglig - Royal canal - Royal exchange. Se London, sp. 1052 - Royal geographical society. Se Geografiska sällskap, sp. 971 - Royal institution of Great Britain - Royal island. Se Eleuthera - Royal italian opera. Se Covent-garden-teatern - Royal Leamington Spaa. Se Leamington - Royal mail steam packet company - Royal-matta. Se Axminster-matta - Royal meteorological society. Se Meteorologiska sällskap - Royal mint. Se London, sp. 1062 - Royal Niger company. Se National African Company - Royalskepp. Se Regalskepp - Royal society - Royal suédois, "Kungliga svenska". 1. Regemente i fransk tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forntiden ett mäktigt sarmatiskt folk. n. om sjön
Maiotis (Azovska sjön) mellan floderna Tanais
(Don) i ö. och Borysthenes (Dnjepr) i v. I krigen
mot Mithradates VI uppträdde de med betydliga,
mest af rytteri bestående stridskrafter och visade
sig sedan vara så farliga fiender för de romerska
Donauprovinserna, att kejsar Hadrianus fann sig
föranlåten att betala dem tribut. Ännu senare
omnämnas de som romerska hjälptrupper. Deras beväpning
utgjordes af lansar och långa svärd samt läderharnesk.
A. M. A.
Roy, Marcus. Se Fidelis den helige.
Roy, Arendt de, arkitekt och fästningsbyggare,
hade inkommit till Sverige från Nederländerna och
var 1566 anställd som byggmästare på Vadstena
slott, vid hvars byggnad och befästningar han
sedan, med ett och annat afbrott, var verksam
ända till sin död 1590. I Vadstena användes han
äfven vid klosterbyggnadens omändring och för
stadskyrkans iståndsättande samt uppgjorde 1587
ritning till en hospitalsbyggnad därstädes. 1567
byggde han en skans vid Jönköping, 1568 ombestyrde
han återuppbyggandet af Eksjö stad, som nedbrunnit,
och 1576-80 ledde han uppförandet af Linköpings
hus. R. stod högt i konung Johans förtroende
och åtnjöt välförtjänt anseende som byggmästare.
L. W:son M.
Roy [ro;a7], Antoine, grefve, fransk politiker
och finansman, f. 1764 i Saviguy (dep. Haute-Marne),
d. 1847, var under revolutionen advokat och lyckades
rädda åtskilliga "misstänkta" och anklagade från
dödsstraff. Samtidigt förstod han att begagna
sig af en del klienters trångmål till att skapa en
kolossal förmögenhet, som bl. a. satte honom i stånd
att mot en lifränta på 300,000 frcs af hertigen
af Bouillon inköpa det ståtliga godset Navarra,
som helt kom i hans ego vid hertigens inom kort
inträffade död. Napoleon tvang honom 1808 att på föga
förmånliga villkor afstå det till kronan, hvarefter
det lämnades som apanage åt hertigen af Asturien
(sedermera Ferdinand VII) och 1810 åt kejsarinnan
Joséphine med titel af hertigdöme. Under "de hundra
dagarna" blef han medlem af representanternas kammare,
slöt sig till oppositionen mot kejsaren och vägrade
aflägga trohetsed. Under andra restaurationen var
han liberal deputerad, blef finansminister 1817 en
kort tid samt ånyo 1819-21, hvarunder han genomförde
åtskilliga goda reformer. 1823 kreerad till grefve
och pär, var han 1828-29 ånyo finansminister. Under
julimonarkien var han fortfarande medlem af
pärskammaren, men spelade ingen större politisk roll.
E. A-t.
Roy, Rammohun. Se Rammohun Roy.
Roy [råi], Fitz. Se Fitzroy 4.
Royabamba [råjaba7-]. Se Riobamba.
Royal [eng. utt. råi’əl, fr. utt. rωaja’l], kunglig;
text., enfärgadt, småfasoneradt tyg till damdräkter
och andra ändamål. Royalbindningarna (bildade genom
ofta upprepade försättningar af s. k. tvärrips)
visa en småknottrig yta af behagligt utseende
och sammansättas ofta med andra bindearter till
storfasonerade, effektfulla mönster, i synnerhet i
s. k. matelassé. Royal väfves till damtyg vanligen
med silkesvarp och silkes- eller bomullsinslag; för
möbelbeklädnad tillverkas tyget af kamgarnsvarp och
bomullsinslag. Helt af
kamgarn eller helt af bomullsgarn begagnas denna bindeart
äfven till jalusier eller gardiner i kontorslokaler,
järnvägsvagnar etc. – Jfr äfven Hemliga medel,
sp. 393.
G. A. W.
Royal canal [råi’əl kənä’l], kanal på Irland, byggd
1789–1802, förenar Liffey vid Dublin med Shannon
vid Cloondera och har, med bilinje till Longford,
en längd af 154 km., en bredd af 13 och ett djup af
1,83 m. samt 46 slussar. Dess högsta punkt ligger 98
m. ö. h.
Royal exchange [råTol iktsJéVndj]. Se London,
sp. 1052.
Royal geographical society [råTol djiåTigrä^kl
sosåYiti]. Se Geografiska sällskap, sp. 971.
Royal institution of Great Britain [råi’əl
institjō’ʃən əv grei’t bri’tən], ett 1799 i London stiftadt
sällskap till främjan af biologiska, kemiska,
fysiska m. fl. undersökningar. Det förfogar öfver
mönstergilla laboratorier, studierum, läsesalar,
ett stort bibliotek o. s. v., anordnar föreläsningar
och ger ut en "Journal" sedan 1802.
Royal island [råTol äilond]. Se Eleuthera.
Royal italian opera [råTol itä;lion å’poro]. Se
Covent-garden-teatern.
Royal Leamington Spaa [råTol le^iijtn spå’]. Se
Leamington.
Royal mail steam packet company [råTol mcTl
sti’m pä’kit ka’mponi], engelskt, 1839 stiftadt
rederibolag. Se Ångfartygslinjer.
Royal-matta [råTol-], text. Se Axminstermatta.
Royal meteorological society [råTol mitiorolå’d-jikl
sosåTiti]. Se Meteorologiska sällskap.
Royal mint [råTol mi7nt]. Se London, sp. 1062.
Royal Niger company [råTol nåVdjo ka’mponi], eng. Se
National african company.
Royalskepp [rwaia7!-], sjöv. Se Regalskepp.
Royal society [råi’əl səsai’iti], "Kungliga samfundet",
det äldsta och förnämsta vetenskapliga samfundet i
England; namn på likartade samfund i Skottland och
på Irland. Se Akademi, sp. 407.
Royal suédois [r<uaja’l svedwa’], "Kungliga svenska"
(regementet). 1. Namn på ett till stor del af svenskar
rekryteradt regemente i fransk tjänst, hvilket
bildades 1690 och ännu 1792 (som en del af nordarmén)
deltog i Frankrikes fälttåg. Regementet, hvilket
bildades af tre svenska i holländsk tjänst varande och
i slaget vid Fleurus tillfångatagna regementen, hette
efter sin förste öfverste "le régiment de Leisler"
ända till 1742, då det utmärkte sig vid försvaret
af det eröfrade Prag och till belöning fick namnet
R. jämte samma privilegier som de öfriga kungliga
regementena. 1760 sammanslogs regementet Royal-Pologne
med R. Chefer för R. voro: J. H. de Leisler (1690),
baron E. M. Sparre (1694), J. G. de Lenck (1714),
P. Appelgrehn (1734), grefve J. I. M. Sparre (1742),
dennes två söner grefvarna A. S. J. Sparre (1756)
och L. E. J. Sparre (1770), grefve H. A. v. Fersen
(1783), baron Ch. de Furstenwörther (1791) och Joseph
de Brusselles (1793). Många svenskar tjänade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
