- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1059-1060

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rt. - Rta-, ind. relig. Se Rita - R. T. C. Se Reuter, P. J. von - Rth. - Rtzb. - Ru, kem. - Ruad, by i Fenicien. Se Aradus - Ruaha, öfre delen af floden Rufidji (se d. o.) - Ruanda - Rubank. Se Hyfvel - Rubato, Tempo rubato - Rubber. Se Robbert - Rubefacientia - Rubel - Rubelfonden - Rubellan - Rubellit - Ruben, enl. G. T. - Ruben, Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rt., i England förkortning för Right framför vissa
högre titlar.

Rta-, ind. relig. Se Rita.

R. T. C. Se Reuter, P. J. von.

Rth., vid växtnamn förkortning för tyske
naturforskaren Albrecht Wilhelm Roth.

Rtzb., vid latinska djurnamn förkortning för tyske
zoologen J. Th. Chr. Ratzeburg.

Ru, kem., tecken för l atom rutenium (se
d. o.).

Ruad, by i Fenicien. Se Aradus.

Ruaha, öfre delen af floden Rufidji (se d. o.).

Ruanda, landskap i Tyska Öst-Afrika, s. och ö. om
Kivu-sjön, en 1,500-2,000 m. hög platå, genomdragen
af smala klyftor och rikt vattnade dalar samt bebodd
af olika bantustammar.

Rubank (ty. rauhbank), tekn. Se Hyfvel.

Rubato [robätå], Tempo rubato, it., mus., bortsnappadt
tidsmått", den friare behandlingen af tempot (än
tillbakahållande, än påskyndande) vid särdeles
uttrycksfulla ställen. A. L.*

Rubber [ra’bo], eng. Se Robbert.

Rubefacientia (lat., af ruber, röd, och
facere. göra), med. Se Hudretmedel.

Rubel (ry. rublj, af rubitj, afhugga; eg. ett afhugget
stycke af en silfverten, begagnadt som mynt), ryskt
mynt, som indelas i 100 kopek och
illustration placeholder

l rubel (i silfver).

bildar enheten i det enligt myntlagen af 7/19
juni 1899 till guldmyntfot öfvergångna ryska
myntsystemet. Denna lag bestämmer guldrubelns finhalt
till 900/1000 och dess beräknade vikt fint guld till
0,774,234 gr. I guld präglas stycken om 10 och 5
rubel; ännu utelöpande sedan 1897 äro dessutom stycken
å 15 (imperial) och 7 1/2 rubel (halfimperial). I
silfver präglas med 900/1000 finhalt stycken om l, 1/2
(poltina) och 1/4 (tjetvertak) rubel (samt i silfver
med 600/1000 finhalt skiljemynt om 20, 15, 10 och 5
kopek). Rubeln motsvarar nominellt i svenskt mynt l
kr. 92 öre (således 2/3 af dess förra värde, 2 kr. 88
öre; myntlagen af 3/15 jan. 1897 föreskref nämligen,
att imperialen skulle gälla 15 rubel i st. f. som
förut 10 rubel). Rubelns kurs har exempelvis under
världskriget 1914 ff. sjunkit så, att i dec. 1915
silfverrubeln betalas med l kr. 3 öre (köpkurs). Ett
mycket spridt cirkulationsmynt är pappersrubeln,
som förekommer i sedlar om 100, 50, 25, 10, 5,
3 och l rubel. - Namnet rubel förekom redan 1321,
men de första rublerna präglades 1654 under Alexej
Michailovitjs regering. Dessa utgjordes endast af
omstämplade utländska
thalerstycken, och först 1704 under Peter I slogos verkliga
rubler. 1826-45 voro i omlopp platinamynt om 12,
6 och 3 rubel.

Rubelfonden. Genom fördraget i Åbo 1812 erhöll
Sverige af tsar Alexander ett lån å 1,500,000
rubel, som skulle utbetalas i penningar, säd eller
mjöl och återbetalas inom 16 månader efter Norges
förening med Sverige. I följd af förhandlingar under
kongressen i Wien 1815, hvilka på den svenska sidan
fördes af Gustaf Löwenhielm, öfverlät emellertid
tsaren denna sin fordran af svenska staten till
konung Karl XIII och kronprins Karl Johan. Af
beloppet, som då beräknades till omkr. 716,000
rdr sv. b:ko, tillgodoskrefvos därpå värden till
omkr. 97,000 rdr staten, hvaremot återstoden,
omkr. 619,000 rdr, under namn af rubelfonden,
förblef stående till konungahusets disposition.
S. C.

Rubellan (af lat. rubellus, rödaktig),
miner., en i hexagonala taflor förekommande glimmer
af brunröd till nära tegelröd färg, som anses vara en
genom vittring förändrad biotit. Rubellan förekommer
i basalttuff och lava. Ant. Sj.*

Rubellit, miner.,
karminröd turmalm. Se Turmalin. A. Hng.

Ruben
är enligt den i G. T. förekommande förteckningen på
Jakobs 12 söner betecknad som patriarkens förstfödde
(jfr t. ex. l Mos. 29: 32; 49: 3). Af åtskilliga
antydningar, hvilkas detaljer emellertid äro svåra
att tyda, tyckes framgå, att stammen Ruben tidigt
(före Moses och Josuas tid) spelat en framstående
roll i landet v. om Jordan. I Elohistens framställning
af Josefs historia framträder också R. som brödernas
talman (såsom den förstfödde), medan Jahvisten låter
Juda uppbära denna roll. På grund af en försyndelse
(l Mos. 35: 22) har han emellertid förlorat sitt
företräde bland de andra stammarna (l Mos. 49: 3
f.) och, förmodligen genom amoréernas inträngande, sin
besittning i landet v. om Jordan (jfr Jos. 15: 6). På
grund häraf räknades han sedermera till de mindre
stammarna och hade sin boningsort i södra delen af
Israels besittningar ö. om Jordan (4 Mos. 32: 33 ff.,
Jos. 13: 15 ff.). På Deboras tid tadlas stammen för
sin brist på intresse för den då lyckligt utkämpade
striden mot kanaanéerna i västra delen af landet
(Dom. 5: 15 f.). Efter denna tid förlorade stammen
mer och mer sin betydelse. E. S-e.

Ruben, Ludvig,
kopparstickare, f. 17 febr. 1818 i Karlskrona,
d. 31 mars 1875 i Stockholm, kom vid 12 års ålder
till Hamburg, där han tecknade för L. Lehmann, och
blef 1834 elev vid konstakademien i Köpenhamn. Han
studerade sedan måleri i München och Düsseldorf samt
egnade sig i Rom åt bildhuggarkonsten, beslöt omsider
att bli gravör, lärde sig tekniken af dansken Ballin
i Paris och utbildade sig sedan för den egentliga
streckgravyren under ledning af Mandel i Berlin. -
1858 framträdde R. i Stockholm med Skattepenningen
efter Tizian. Detta blad följdes 1859 af konstnärens
själjporträtt (se fig.). Båda utmärka sig genom
förträfflig teckning samt en fast och klar teknik,
i hvilken dock ännu någon hårdhet gör sig märkbar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free