- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1101-1102

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudbeckius. 1. Johannes Johannis R. (d. ä.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ning med texten endast obetydligt reviderad. 24
okt. 1617 promoverades han i Uppsala till teologie
doktor. Sänd till Västerås i ett tillfälligt uppdrag
1618, blef han strax därpå efter stiftets val utnämnd
till biskop därstädes och invigdes i Linköping 28
jan. 1619. - Hans verksamhet i Västeråsstiftet blef
ett uppbyggnings- och organisationsarbete kanske
utan motstycke i den svenska kyrkans och odlingens
historia. En oerhördt kraftig och skicklig organisatör
och ledare, satte han in hela sin person i uppgiften
och skydde intet besvär eller offer. Idéerna
till arbetet hämtade han från reformationen och
Melanchthons humanism; Georg Normans impulser,
kyrkoordningen 1571, Nova ordinantia 1575, den
sachsiska kyrkoordningen 1580 och 1590-talets kyrkliga
mötesuttalanden var det han byggde på. Arbetets
grundritning återfinnes i de stiftsstatuter, som han
- vanligen efter äldre kyrkliga förordningar - från
början af sin biskopstid uppsatte och på höstsynoderna
lät sitt prästerskap successivt antaga. - Västerås’
förfallna domkyrka iståndsattes med stora kostnader,
hvartill bidrag anskaffades från de kunglige, adliga
mecenater och stiftsprästerskapet; själf bidrog R. med
öfver 5,000 dal. kmt. Åt domkapitlet inredde han
lokal i kyrkans västra del. Flera andra kyrkor byggdes
eller reparerades. Församlingar delades. Prästernas
antal ökades; deras lärdom och framsteg pröfvades
årligen på en synod för kyrkoherdar och en annan för
obefordrade; deras såväl som församlingsbornas
lefverne och kunskaper inspekterades vid
årliga biskops- och prostvisitationer. Folkets
kristendomskunskap främjades ifrigt; odugliga
klockare afsattes och efterträddes af kaplaner o. a.,
som skulle biträda med att lära de unge kristendom,
gärna också läsning och skrifning. Obligatoriska
söndagsexamina i katekesen infördes med vissa rotar
eller byar turvis, hvarvid statistik - en del af
en ny, på sitt område banbrytande kyrkobokföring -
skulle föras öfver allas kunskaper. R. lät trycka
en katekesutläggning (Spörsmål) i frågor och svar,
måhända författad eller öfversatt af honom själf;
den utmärker sig för synnerligen konkret form. -
Upptagande sitt Uppsalakollegiums traditioner samt
förverkligande och förbättrande föreskrifterna
i 1611 års skolordning, åvägabragte han från
1620-talets början en successiv utvidgning af
Västerås’ trivialskola, som dels fick en separat
förberedande skola för småbarn ("pædagogium"),
dels en treklassig (omkr. 5-årig) öfverbyggnad,
Sveriges första gymnasium, privilegieradt 1623;
ofvanpå detta tillades dessutom ett prästseminarium
för stiftet ("collegium candidatorum"). Denna
organisation stod i närmaste öfverensstämmelse med
Bremens skolordning 1591. Den nya läroanstalten hade
omkr. 15 lärare och ända till 350 elever; den inrymdes
i 3 byggnader ("collegium sapientiæ", "collegium
eloquentiæ" och "collegium pietatis"; det sistnämnda,
som inrymde pædagogium och collegium candidatorum,
är nu domkapitelshus). Bildningsidealet var det
gammalhumanistiska, latin och grekiska dominerade; vid
sidan af hebreiskan förekom ock arameiska, hvaremot
moderna språk saknades; i förhållande till Paulinus’
något senare inrättade gymnasium i Strängnäs var det
ett framsteg, att man
läste historia, etik, statslära och svensk lag;
logik och fysik voro ännu ganska synonyma begrepp,
men R. införde äfven botaniska exkursioner (redan vid
Uppsalakollegiet) och anlade i Västerås Sveriges
första botaniska trädgård. Liknande gymnasier
borde enligt R:s mening finnas i alla stift,
enär "prästämnena" sällan hade råd att fara till
Uppsala; konkurrens med universitetet åsyftade han
annars ej. Om Västeråsgymnasiets kulturbetydelse
under R:s tid vittna lärjungenamn som Stiernhöök,
Olaus Rudbeck, Stiernhielm. Äfven i stiftets öfriga
städer inrättades eller förbättrades skolor. Som
hjälpmedel i bildningsarbetet anskaffade R. stifts-,
skol- och musikbibliotek och lät i Västerås inrätta
boktryckeri, bokbinderi och bokhandel. Han utgaf ock
flera läroböcker, utarbetade under professorstiden,
såsom Institutionis epistolicæ libri duo (1624),
Logica (1625), Controversiæ logices (1629). - Stor
varmhjärtenhet visade han vid sidan af de stränga
krafven i arbetet för de fattige och små. I tre
nya eller reparerade fattig- och sjukhus bereddes
tillflykt för dem (äfvensom för orkeslösa präster,
prästänkor och främlingar). Själf gaf han dem
arbetsförtjänst och täta understöd. Ett slags
lånerörelse med räntefria lån (vår första bank)
inrättades. Hufvudsakligen för föräldralösa eller
annars nödställda små inrättades 1632 en flickskola
med undervisning i kristendom, läsning, skrifning,
sömnad och kanske andra "små kvinnfolkssysslor" (en
liknande, fast med enbart teoretisk undervisning,
fanns tidigare i Falun), äfvensom ett barnhem
med gratis vård och underhåll. Gossar fingo på
domkapitlets bekostnad praktisk yrkesundervisning. -
I rikskyrkans ärenden deltog R. med ifver och
nit. Utsänd af Gustaf Adolf att reorganisera den
i lägervall befintliga estländska kyrkan, vistades
han i Reval juli-okt. 1627, höll på ett inkalladt
prästmöte räfst med prästerskapets okunnighet och
råhet, vidtog organisatoriska åtgärder och påbjöd
kyrkostadgar efter mönstret från Västerås; hans
verksamhet hämmades dock kännbart af den estniska
adelns och stadsmyndigheternas i Reval motstånd och
tredska. I läroverkskommittén af 1637 var det tydligen
R., som formulerade flera viktiga uttalanden, och då
läroverksstadgan 1649 ej kom att affattas i den mera
moderna riktning, som akademiens förslag förordade,
torde detta böra sättas i samband med dessa R:s
insatser. - Med afseende på kyrkans förhållande till
staten var han den främste representanten för den
gamla svensklutherska ståndpunkten, att "officia icke
skola confunderas", att kyrkostyrelsen såsom en sida
af den själavårdande verksamheten borde ligga i det
andliga ämbetets, icke i lekmäns händer. För denna
kyrkliga själfstyrelse under biskoparnas ledning
kämpad© han främst i striden om "consistorium
generale" (se Consistorium ecclesiasticum generale);
hans viktigaste inlägg i striden är ett betänkande af
1624 (i P. E. Thyselius, "Handlingar rörande svenska
kyrkans och läroverkens historia", I, s. 95-156). Då
saken åter kom upp under den aristokratiska
förmyndarregeringen 1636, förbands den med andra
tvistefrågor; R. hade i ett cirkulär klandrat adelns
praktlystnad och klagat öfver de tryckande skatterna
och regeringens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free