- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1103-1104

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudbeckius. 1. Johannes Johannis R. (d. ä.) - Rudbeckius. 2. Nicolaus Johannis R. - Rudbeckius. 3. Johannes Johannis R. d. y. (Arosiensis) - Rudbeckius. 4. Petrus Johannis R. d. y. - Rudbeckius. 5. Olavus R. Se Rudbeck 1 o. 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigspolitik; och han hade dessutom publicerat en sedan
årtionden förberedd samling af det lärda ståndets
gamla privilegier, Privilegia quædam doctorum, som
af regeringen ansågs förgriplig såsom syftande till
"confusio och dissidium in re publica" och därför
indrogs. En häftig sammanstötning mellan regeringen
och R. följde; Axel Oxenstierna, som bedömde
R. såsom den där hade "en stor släng af S:t Peders
kjortel", men tillika vore "en man med kvaliteter,
en drifvande, en pertinax, som förr skall låta
bränna sig, än han gifver vika", gaf honom skarpa
tillrättavisningar; R. försvarade sig än kraftigt,
än till synes mindre ärligt. Man åtnöjde sig med att
tillfoga honom ett moraliskt nederlag och förbigå
honom vid ärkebiskopsutnämningen 1637. - Efter detta
var han icke mer densamme som förr; ett inre lidande
blef allt svårare; 1640 och 1641 ville han afgå
såsom en uttjänt präst, men stiftsprästerskapet
motsatte sig detta. Efter flera års sängliggande
afled han 8 aug. 1646; i sin domkyrka ligger han
begrafven. - R. var en reslig och imponerande
gestalt. Med sitt stora intresse för den formella
bildningen förenade han ett starkt verklighetssinne
och en eminent praktisk duglighet. Hans fel voro den
öfverlägsna kraftnaturens. Kanske var han mer fruktad
än älskad; dock förstod han att ge sina medarbetare
och underordnade själfständigt ansvar och ingjuta hos
dem den entusiasm för höga syften, som besjälade honom
själf. Hans privata lif var prägladt af strängt allvar
och enkelhet, men han var ock en vän af sund glädje
och en stor älskare af musik. Hans religiösa typ
var storhetstidens frimodiga och verksamhetsifriga;
man finner den i hans predikan: trons grund ligger
orubbligt fast, men de inre erfarenheterna analyseras
ej, utan förkunnelsen riktar sig utåt mot det enskilda
och samhälleliga lifvet i hela dess omfattning,
förmanande, bestraffande, folkuppfostrande. - Utom
ofvannämnda skrifter finnes af R. en mängd akademiska
och prästmötesdisputationer, tal och predikningar. -
R. var två gånger gift, först med en dotter till
ärkebiskop Nic. Olai Bothniensis, sedan (1620) med
Margareta Hising, prostdotter från Fellingsbro,,
och hade i senare giftet 11 barn, hvaribland Olof
Rudbeck d. ä. Från R. härstamma de adliga ätterna
Rudbeck, von Rudbeck och Rudebeck. - Svenska akademien
lät 1832 prägla en minnespenning öfver R. Hans bild
representerar på nya riksdagshuset prästeståndet. Jfr
H. Schück i "Svensk literaturhist., I" (1880),
B. R. Hall, "J. R., en historisk-pedagogisk studie,
I" (1911), och H. Scheffer, "J. R., en kämpagestalt
från Sveriges storhetstid" (1914). Ett urval ur R:s
domkapitels- och visitationsprotokoller är utgifvet
af B. R. Hall under titeln "Kulturella interiörer
från storhetstidens uppryckningsarbete" (1915). -
R:s äldre broder, Petrus Johannis R. d. ä., f. 1578 i
Almby, d. 26 aug. 1629 i Köping, studerade såsom denne
(se förut) i Wittenberg 1601-03 och promoverades 1602
(vid akademiens sekelfest), var 1609-13 eloquentiæ
professor i Uppsala, 1613-20 prost och kyrkoherde i
Umeå, 1625-27 teol. lektor i Västerås och slutligen
prost i Köping. Han började 1623 utge en svensk
psalmbok (Enchiridion), som utkom i ett tiotal
upplagor. Vidare utgaf han bl. a.
Insignis adolescentia (1624), innehållande en
liten samling moraliska dikter, bland dem en, som
allegoriskt behandlar sagan om Herkules och som
måhända gaf Stiernhielm den första väckelsen till
dennes lärodikt öfver samma ämne.

2. Nicolaus Johannis R., den föregåendes
son, biskop, f. 2 jan. 1622 i Västerås, d. där 2
sept. 1676. Efter slutade studier i Västerås och
Uppsala samt vid utländska högskolor blef han 1643
e. o. eloquentise lektor
vid Västerås’ gymnasium och på samma gång
konsistorienotarie vid Västerås’ domkapitel. Sedan
han äfven någon tid tjänstgjort som teol. lektor,
befordrades han 1658 till prost och kyrkoherde i
Hedemora, hvilken befattning han 1662 utbytte mot
pastorsbeställningen i Stora Tuna.
illustration placeholder

Därefter utnämndes
han 1666 till pastor primarius i Stockholm samt blef
1667 teol. doktor. 1670 blef han biskop i Västerås
efter sin svärfader Laurelius. Som biskop mottogs
han med stora förhoppningar af stiftets prästerskap
samt lade äfven i dagen både vilja och förmåga att
motsvara dem. Bland annat förbättrade han ytterligare
organisationen af faderns prästseminarium och utgaf
dennes "Spörsmålsbok" och krigspredikningar. Till
följd af sin redan förut försvagade hälsa kunde han
dock ej med den kraft, som han önskade, fullgöra
sina biskopliga plikter. En mängd af R:s predikningar
befordrades till trycket.

3. Johannes Johannis R. d. y. (Arosiensis),
den föregåendes broder, superintendent, f. 3
mars 1623 i Västerås, d. 22 maj 1667, studerade
i Västerås och Uppsala samt vid flera utländska
universitet, hvarefter han 1652 utnämndes till e. o.
teol. professor i Uppsala, där han 1654 blef
ord. teol. professor. 1655 befordrades
han till öfverfältpredikant vid armén i Livland
samt utnämndes till superintendent i Narva 1658,
men måste kort därefter fly undan till Sverige,
där han 1663 erhöll Falu pastorat. Han utnämndes
till teol. doktor samt till biskop i Växjö 1667,
men hann före sin död hvarken deltaga i promotionen
eller tillträda episkopatet.

4. Petrus Johannis R. d. y., de båda föregåendes
broder, biskop, f. 19 juni 1625 i Västerås, d. 3
nov. 1701, studerade 1640-45 i Uppsala och sedermera
vid flera utländska universitet humanistiska och
teologiska ämnen. 1652 blef han teol. adjunkt
och 1654 e. o. teol. professor vid Uppsala
universitet. Han utnämndes till ord.
teol. professor 1663, teol. doktor 1667 samt
domprost och förste teol. professor 1674.
1692 utnämndes han till biskop i Skara. - R. stod
långt efter sin store fader i fråga om både hufvud
och hjärta. Som biskop gjorde han sig skyldig till
simoni, i det han rent af sålde pastorat åt
den mestbjudande.

5. Olavus R. Se Rudbeck l o. 2.

1. R. H-ll. (K. B. W-n.) 2-4. J. H. B.*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free