- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1125-1126

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudra - Rudskoga - Rudsläktet - Rue, fr., gata - Rueda, Lope de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de specifikt bramanska kretsarna med deras
eklektiska och förfinade kult. Redan i yngre vedisk
litteratur börjar en tendens att upphöja R. genom
att hopa tillnamn, som ange hans mångsidiga väsens
allestädesnärvaro, mångfaldigande af hans väsen. Han
dyrkas som den store guden, boskapens gud, den
nådige, väldige, fruktansvärde: allt benämningar af
eufemistisk natur, som tjäna att undvika hans gamla
tabubelagda namn. En af dessa benämningar är Çiva
(se d. o.), "den hulde, gode". Jfr Muir, "Original
sanskrit texts", IV, Hardy, "Die vedisch-brahmanische
periode der religion des alten Indiens" (1893),
Oldenberg, "Religion des Veda" (1894), Hopkins,
"The religions of India" (1895), Macdonell, "Vedic
mythology" (i Bühlers "Grundriss der indoarischen
philologie", 1897); dessutom Charpentier, "Über
Rudra-Çiva" (i "Wiener zeitschrift für die kunde des
Morgenlandes", XXIII, 1909). K. F. J.

Rudskoga, socken i Värmlands län, Visnums härad. 7,938
har. 1,390 inv. (1914). R. bildar med Nysund ett
pastorat i Karlstads stift, Visnums kontrakt.

Rudsläktet, Carassius, zool., tillhör karparnas
familj och ordningen Malacopterygii bland
fiskarna. Släktet skiljes från det närstående
karpsläktet därigenom, att skäggtömmar saknas och
att svalgtänderna stå i en enkel rad, fyra på hvardera
sidan. Rudan (da. karudse, i Skåne karussa, pl. -ser,
ty. karausche), C. vulgaris, växlar ej obetydligt
både till form och färg efter de olika vattendrag,
där den förekommer. I något större vatten blir den
betydligt bredare och större än i mindre dammar
och polar, hvarest den af brist på föda förkrympes
till dvärgform, som under namn af "dammruda"
(C. gibelio) af äldre författare uppfördes som
en särskild, från den större formen, "sjörudan",
skild art. Färgen växlar: ofvan mer eller mindre
grågrönaktig, nedåt gulaktig, med mer eller mindre
tydlig mässingsglans. Längden går till 36

illustration placeholder

Dammruda.

cm. hos dammrudan (se fig.), till 45 hos sjörudan. I
sjöarna är rudan en strandfisk, som uppehåller sig
i dyiga, grunda vikar med rik växtlighet af vass och
andra vattenväxter, där den lefver af insektslarver
och lägre vattendjur samt vattenväxter. Leken eger
rum, först sedan vattnet blifvit uppvärmdt i juni och
in i juli månad, samt sker i flera repriser, emedan
olika åldrar ej leka fullt samtidigt. Hos oss tillhör
den egentligen södra och mellersta Sverige upp till
åtminstone Värmland och Uppland. I Jämtland är den
inplanterad på ett par ställen för att användas som
agnfisk. I Norge förekommer den upp till sydliga delen
af Nordlanden och i Finland upp till 64° n. br. Som
dammfisk har rudan fordom hållits ganska allmänt
i södra och mellersta Sverige, hvarom mångenstädes
ännu vid herresätena befintliga, förfallna ruddammar
bära vittne. Rudan är mycket seglifvad och härdig och
uthärdar därför i äfven ganska små dammar och pölar,
dock såsom en några få cm. lång dvärgform. Köttet
af de större sjörudorna är icke dåligt; de smärre
rudorna äro däremot beniga och få bismak af dyn. I
allmänhet värderas den föga och är icke af synnerlig
betydelse för fisket. - Guldfisken, C. auratus,
en varietet af den förra, är numera spridd öfver
hela den af civiliserade människor bebodda jorden;
den anses härstamma från Kina, där den sedan uråldriga
tider hållits som dammfisk. Till Europa infördes den
först af portugiserna på 1600-talet och har sedan som
prydnadsfisk i akvarier och glaskupor från de förnämes
bostäder spridt sig till alla samhällsklasser. Den
utmärker sig genom sin vackra guldglans på karmosinröd
botten, men förekommer äfven i många färgvarieteter
med silfverhvita eller mörka fläckar o. s. v. Äfven
monströsa former ha uppkommit. Kineserna räkna sju
varieteter, bland hvilka den s. k. "teleskopfisken",
med ögonen sittande på ur hufvudet som tuber
utskjutande utskott och starkt förstorad stjärtfena,
är synnerligen egendomlig. Den når i större dammar med
tillräcklig tillgång på föda ända till 40 cm. längd.
B. L. (L-e.)

Rue [ry], fr., gata.

Rueda [rö7e’da], Lope de, spansk dramatiker
och skådespelare, f. omkr. 1500 i Sevilla, d. på
1560-talet, började som gulddragare, var från 1544
ledare af ett kringresande teatersällskap, för hvilket
han skref ett stort antal dramatiska sedebilder ur
hvardagslifvet med förträfflig språkbehandling. Hans
trupp fick spela såväl vid hoffester som vid kyrkliga
högtider, exempelvis vid Segovia-domens invigning
1558, vid en Kristilekamensfest 1559 o. s. v. Genom
R. utträdde teatern från palats och kyrkor och blef
hela folkets egendom, hvarigenom R. blef skaparen
af den spanska komedien, på samma gång som han är
uppfinnaren af "pasos". R:s dialog är spirituell,
hans stil är kraftig, och han har utöfvat ett stort
inflytande på många efterföljare. R:s mest inspirerade
verk äro Deleitoso compendio (1567), innehållande
fem "pasos", två komedier och en "coloquio", samt
Registro de representantes (1570). Coloquio de Camila
och Coloquio de Timbria äro två långa "pasos", Diálogo
sobre la invención de las calzas
och Prendas de amor
dialoger på vers. F. ö. att nämna af R:s teaterstycken
äro Eufemia, som har sin rot i "Il Decameron", El
rufián cobarde
, en ättling af "Miles gloriosus",
Los engaños, en fri efterbildning af Niccolò Secchis
"Commedia degli Inganni", Armelina, som har Francesco
Ranieris "Attilia" till förebild, Medora, som är
kopierad efter Gigio Arthenio Giancarlis "Zingara",
La carátula, El convidado, Pagar y no pagar, Las
aceitunas och Cornudo y contento
. R:s arbeten ha
utgetts 1567, 1570, 1588 och 1895 (2 bd i "Colección
de libros españoles raros y curiosos"). Två komedier
och sex "pasos" äro


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free