- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1127-1128

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rueda, Lope de - Rueda, Salvador - Ruegger, Elsa - Rueil - Ruelle - Ruellia - Ruemann, Wilhelm von - Ruet, Francisco de Paula - Ruete, Christian Georg Theodor - Ruff - Ruffini, Paolo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfversatta till tyska i M. Rapps "Die
anfänge des spanischen theaters" (1868).
Ad. H-n.

Rueda [rwVda], Salvador, spansk skald, f. 1857 i
Benaque (Málaga), hade varit korgosse, jordarbetare,
snickare m. m., tills han genom Nuñez de Arce fick
anställning i den officiella tidningen "La gaceta"
i Madrid. Juan Valera ansåg, att R. låtit påverka
sig af "modernism, dekadentism, symbolism och andra
parismoder", mot hvilken åsikt R. protesterat. R:s
diktning präglas af stark naturkänsla och
lyrisk färgprakt. Han sjunger om lifsglädje och
evig ungdom, om jorden, som alltid är skön, och
himmelen, som alltid är blå, i vers, som är rytmisk
och välklingande, men ej fri från svulst. Liksom
man på sin tid applåderade Castelars tal utan att
analysera, så gör man nu med R:s dikter, i hvilka
understundom en naiv själfbeundran framskymtar. Med
förbigående af en del ungdomsdikter utgöras R:s
arbeten i bunden form af En tropel (1893), El pais
del sol
(s. å.), Lenguas de fuego (1898), El César
(s. å.), Piedras preciosas (1901), Fuente de salud
(1906) och Trompetas de órgano (1907), samlingar,
som alla äro färgrika och versifikatoriskt mästerliga,
men ojämna. 1911 utgaf R. ett band Poesías completas,
som innehålla El poema á la mujer, Lira religiosa,
Romancero, Visiónes nuevas, El libro de mi madre,
Sonetos, Frutos da España, El friso del Partenón,
La procesión de la naturaleza
m. m., och 1914 en
samling Cantando por ambos mundos, som innehåller
Del país de las cañas, Miserere, Sierra Nevada,
Cantos de vendimia, Resurrección, Sonetos, Vaso de
rocío
m. fl. diktcykler. Af noveller och romaner
har R. också utgett ett stort antal: Costumbres
populares
(1885), El patio andaluz (1886), El
cielo alegre
(1887), El guzano de la luz (1889),
reseskildringen Granada y Sevilla (1890), La reja
(s. å.), Bajo la parra, La gitana (1892), Nubes de
estío, La paranda, Cuentos y cuadros, Cuadro bohemio,
Estrellas errantes
, novellsamlingen Tanda de valses
och romanen La copula, som är ett helgande af det
sinnliga i äktenskapet. R. har företagit vidsträckta
resor och i synnerhet i Syd-Amerika varit föremål
för entusiastiskt mottagande och lagerkröningar.
Ad. H-n.

Ruegger [ry’gger], Elsa, schweizisk violoncellist,
f. 1881 i Luzern, utbildades 1892-96 vid
konservatoriet i Bruxelles, företog därefter
konsertresor (Sverige 1906) och blef 1908 lärare
vid Scharwenkakonservatoriet i Berlin. Hennes spel
utmärker sig för konstnärlighet både i teknik och
i föredrag.

Rueil [rya’j], stad i franska dep. Seine-et-Oise,
nära vänstra stranden af Seine och vid järnvägslinjen
Paris-S:t Germain. 11,278 inv. (1911; som kommun
13,203). Tillverkning af metallrör, glödlampor,
likör. I kyrkan ligga kejsarinnan Josefina samt
hennes dotter, drottning Hortense, begrafna. Inom
kommunen ligger slottet Ma1maison (se d. o.).
(J. F. N.)

Ruelle [ryä’11], kommun i franska dep. Charente
(Angoumois), vid Charentes biflod Touvre och
Orléansbanan. 3,062 inv. (1901). Stort kanongjuteri
(1,600 arbetare) för den franska marinen. J- F. N.

Ruellia L., bot., ett artrikt släkte af buskar och
örter af fam. Acanthaceæ, underfam. Acanthoideæ,
hemmahörande i tropikerna. Blommorna äro ofta
stora och präktigt färgade, hvarför många arter äro
omtyckta varmhusväxter. G. L-m.

Ruemann [ry-], Wilhelm von, tysk skulptör, f.
1850 i Hannover, d. 1906 i Ajaccio, studerade
vid akademien i München 1872-74 och därefter
hos Wagmüller till 1880. R. var sin tids främste
skulptör i Syd-Tyskland. Han utförde monumentala
verk, hvaribland det bajerska segermonumentet vid
Wörth
(1889), prins-regenten Luitpolds ryttarstaty
i Landau, en annan i Nürnberg, Vilhelm I:s
staty i Heilbronn och Stuttgart, naturforskaren
Ohms och kemisten Pettenkofers statyer i München
(sistnämnda staty var R:s sista arbete), samt
ett par grafmonument, bl. a. prinsessan Ludovikas
(ett exemplar i Glyptoteket i München 1893). R:s
arbeten visa på en gång skarp realism, mycken
finhet i känslan, individuellt lif och monumental
uppfattning. En sittande naken flicka, staty i
marmor, finns i Berlins nationalgalleri (inköpt
1901). R. blef professor vid akademien i München
1887 och adlades 1891. Mera än någon annan har han
hedern af den moderna skulpturens uppsving i Bajern.
G-g N.

Ruet [rwe’t], Francisco de Paula, spansk modern
banbrytare för protestantismen i Spanien, f. 1826 i
Barcelona, d. 1878 i Madrid, vanns 1845 i Turin för
valdenserna, återvände 1855 till Spanien och verkade
där, under växlande öden och åtskillig förföljelse,
som valdensisk pastor, från 1869 som pastor i Madrid
i de parisiska och tyska kommittéernas tjänst.
Hj. H-t.

Ruete [ryte], Christian Georg Theodor,
tysk ögonläkare, f. 1810, d. 1867, blef 1847
ord. professor i Göttingen och kallades 1852 till
professor i oftalmologi i Leipzig, där han verkade
till sin död. R. utgaf bl. a. Ueber das schielen und
seine heilung
(1841), Lehrbuch der ophthalmologie
(1845-46; ny uppl. 1855), Lehrbuch der allgemeinen
therapie
(1852), Der augenspiegel und das optometer
(s. å.), Bildliche darstellung der krankheiten des
menschlichen auges
(1854-60) och Das stereoskop
(1860). R. T-dt.

Ruff 1. Roff (holl. roef, tak), sjöv., ett på
däck uppfördt tak, hus eller rum; kajuta på större
segelbåtar. Jfr Galär och Pupp. R. N.*

Ruffini [roff-], Paolo, italiensk läkare och
matematiker, f. 1765 i Valentano (Kyrkostaten),
d. 1822 i Modena, blef med. doktor 1788 och
s. å. professor i matematik i Modena, miste 1798 sin
plats på grund af sin opposition mot fransmännen,
men återfick den 1799 samt blef 1806 professor
i matematik vid militärskolan i Modena. Han blef
sedermera successivt professor i praktisk medicin,
i teoretisk medicin och i använd matematik vid
universitetet i nämnda stad. Som medicinsk författare
och läkare var R. föga framstående samt åtnjöt ringa
aktning på grund af bigotteri och vidskeplighet. Som
matematiker egnade han sig i främsta rummet åt
ekvationsteorien, af hvilken han lämnade en utförlig
framställning, innehållande äfven en ny metod för
numeriska ekvationers lösning och rotutdragning. Han
sysselsatte sig därjämte med försök att bevisa den
algebraiska olösbarheten af ekvationer af högre grad
än den fjärde. Detta bevis var dock ofullständigt,
och ett exakt sådant lämnades först af Abel. För
öfrigt angaf R. äfven en teori för kurvors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free