1141-1142 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rullningsgyroskop - Rullningsperiod - Rullschakt. Se Grufbrytning, sp. 389 - Rullskikt. Se Mur, sp. 1369 - Rullsten. Se Klappersten - Rullstensgrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schlicks gyroskop består af ett horisontalt
svänghjul, hvars vertikala axel lagrar i ett på
tvärskeppsgående tappar upphängdt ramverk, så att
svänghjulet jämte ramverk kan pendla i fartygets
långskeppsplan. Svänghjulet drifves med ångturbin
eller elektrisk motor. Vid krängning af fartyget en
viss vinkel uppstår genast en vida större pendling af
gyroskopsaxeln i långskeppsriktning, hvarvid alltså
induceras ett moment, som motväger krängningen med en
kraft, som ökas med svänghjulets rotationshastighet
och pendlingens vinkelhastighet. Gyroskopet pendlar
tillbaka, i samma ögonblick som fartyget börjar
kränga öfver åt andra sidan, hvarvid alstras ett
nytt induceradt moment, verkande i motsatt riktning
mot det förra, alltså alltjämt dämpande fartygets
krängningar. För att mildra och vid behof förändra
gyroskopets pendelsvängningar användes en hydraulisk
bromscylinder. Schlicks gyroskop äro med afseende på
sin verkningsgrad och behof af justering jämförbara
med slingertankar (se d. o.) samt tarfva således
ständig påpassning. Amerikanen Sperry har genom en
annan konstruktion af gyroskopet sökt att undanröja
denna olägenhet och att oberoende af variationer i
rullningsperioden dämpa rullningarna redan vid deras
början. Svänghjulet i hans apparat har horisontal
axel, upphängd i ett ramverk, som kan vrida sig
omkring en vertikal axel. Sistnämnda axel omges
nedtill af en lintrumma, påverkad af en lina, hvars
andra ända är upprullad på en motsvarande, till en
vanlig styrmaskin fäst trumma. Om styrmaskinen
sättes i gång ena eller andra vägen, kommer
alltså gyroskopets ramverk att vrida sig kring sin
vertikala axel. Styrmaskinens ångpådrag påverkas
af en automatisk regulator, bestående af två små
gyroskop, hvilken anordning är ytterst känslig och
ger utslag, d. v. s. igångsätter styrmaskinen,
redan vid en knappast mätbar krängning af
fartyget. Apparaten bringas således i arbete med full
kraft, innan fartyget kunnat erhålla någon nämnvärd
rullningshastighet, på grund hvaraf den bör särdeles
effektivt motverka krängningen. Jfr Rullningsperiod
och Slingertank. C. K. S.

Rullningsperiod,
sjöv. Ett fartygs naturliga rullningsperiod är den
tid, som fartyget behöfver för att i lugnt vatten
utan motstånd utföra en enkel svängning från den ena
sidan till den andra, och denna tid, t, är =

? roten ur M·K²/P(r-a)

där M= fartygets massa, K = massans tröghetsradie i förhållande
till långskeppsaxeln genom tyngdpunkten, P = fartygets
deplacement och r—a - metacenterhöjden (se
Metacentrum); M . K² är således fartygets
tröghetsmoment och P (r-a) dess styfhetsmoment (se
Styfhet) så när som på sin a, Genom rullningsförsök
utrönas ett fartygs naturliga rullningsperiod och
tröghetsmoment äfvensom svängningarnas aftagande,
då fartyget efter utförda rullningar öfverlämnas
åt sig själf. Försöken utföras enklast därigenom,
att manskap, bärande tyngder, uppställes längs ena
fartygssidan, så att fartyget erhåller krängning,
samt därefter på gifven signal samtidigt springer
öfver till andra sidan, hvarvid fartyget kränger öfver
åt denna sida, o. s. v., till dess tillräckligt stora
svängningar
erhållits, hvarefter manskapet stannar midskepps. Tiden,
s sek., för ett visst antal, n, enkla svängningar
antecknas; s/n blir då fartygets naturliga
rullningsperiod, t, med hvilken M · K² löses i
ofvanstående formel. På örlogsfartyg är den naturliga
rullningsperioden i allmänhet:

för torpedbåtar ........................... 2—3 sek.
» jagare och torpedkryssare 3—4,5 »
» 1:a kl. pansarbåtar .............. 4—5 »
» större kryssare .................. 5—6 »
» slagskepp ........................... 7—11 »

Handelsfartygs rullningsperioder växla i hög grad med
lastens beskaffenhet och läge. — Rullningsperioden
kan (se formeln ofvan) vid fartygs konstruktion eller
lastning ökas antingen därigenom, att tröghetsmomentet
ökas, d. v. s. tyngder flyttas ut mot fartygssidorna,
eller därigenom, att styfhetsmomentet minskas,
d. v. s. tyngder flyttas uppåt, och vice versa. Det
har stort inflytande på fartygets rörelser bland
vågor. Då toppen af en större våg träffar fartyget
och ger detta en viss rullningsimpuls, börjar det
svänga med en hastighet, nära motsvarande dess
teoretiska svängningstal. Har fartyget vid nästa
vågtopps anslag icke hunnit fullborda sin dubbla
rullningsperiod (t. ex. svängning från styrbord till
babord och tillbaka till styrbord igen), utan är under
svängning mot denna vågtopp (åt styrbord), verkar den
nya impulsen till minskning af den förut erhållna
hastigheten; rullningarna blifva därför måttliga
eller obetydliga. Om däremot fartyget vid slutet
af sin dubbla rullningsperiod träffas af följande
vågtopp, ett förhållande, som kallas synkronism
1. resonans, ökar hvarje vågs impuls verkan af de
föregåendes, och svåra rullningar uppkomma. Ju
mera fartygets dubbla naturliga rullningsperiod
och vågperioden (den tid, som förflyter mellan två
på hvarandra följande vågtoppar eller vågdalar,
jfr Vågrörelse) skilja sig åt, dess lugnare blir
fartygets gång. På små fartyg är dubbla naturliga
rullningsperioden mindre än vågperioden, hvarför
man bör sträfva efter att ytterligare minska den
förra, hvaremot den på stora fartyg är större än
vågperioden och till följd häraf bör ökas så mycket
som möjligt, allt i afsikt att tillförsäkra fartyget
lugna rörelser i sjögång. — Enär stora och häftiga
rullningsrörelser kunna innebära en verklig fara för
fartyg och last och i alla händelser hårdt fresta
fartyget och förorsaka obehag för ombordvarande
samt nedsätta örlogsfartygs stridsvärde, ha försök
gjorts att äfven på andra än ofvan angifna sätt
minska rullningens storlek och häftighet, nämligen
genom anbringande af slingerkölar (se d. o.),
slingertankar (se d. o.) och rullningsgyroskop
(se d. o.). C. K. S.

Rullschakt. Se Grufbrytning, sp. 389.

Rullskikt. Se Mur, sp. 1369.

Rullsten, geol. Se Klappersten.

Rullstensgrus, geol., ett mer eller mindre groft
grus, hvars material visar sig vara bearbetadt,
rundnött eller åtminstone rensköljdt och sorteradt
i vatten och som stundom innehåller större
och mindre rullstenar. Se Glaciala bildningar.
E. E.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nfcc/0623.html

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1141-1142 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|