- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1181-1182

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rundbäck. 1. Abraham R. - Rundbäck. 2. Jöns R. - Runddamm. Se Damm, skpsb. - Runddans. Se Dans, sp. 1317 - Rundel. Se Bastej - Rundeletius. Se Rondeletius - Rundemanden - Rundetaarn - Rundfisk. Se Torskfiske - Rundfjäll, detsamma som cykloidfjäll. Se Fjäll, sp. 491 - Rundgata. Se Fästning, sp. 313 - Rundgattad. Se Gatt. - Rundgren, Klas Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"gruppen Rundbäcks" nitiska undermineringsarbete,
bragtes också under riksdagen de Posseska förslagen
på fall. De förhoppningar om stegradt inflytande för
gruppen, som på den tiden på många håll hystes, gingo
dock ej i uppfyllelse vid 1884 års val; därtill voro
de vunna framgångarna för få. Under den följande
perioden började R. framträda i allt afgjordare
konservativ riktning, särskildt i unionsfrågan, och
som en hänförd förkämpe för protektionismen. Detta
kostade honom vid riksdagsupplösningen 1887 hans
mandat, men han kom att i stället 1888-90 representera
Göteborgs och Bohus län i Första kammaren, som städse
insatte honom i konstitutionsutskottet. Mångårig
medlem af Kronobergs läns landsting, var han 1887-90
dess vice ordf.
illustration placeholder

- 2. Jöns R., den föregåendes broder,
riksdagsman, f. 21 okt. 1830 i Barnarps församling
i Jönköpings län, d. 29 okt. 1895 på Asmundtorp å
Hisingen, erhöll 1850 efter aflagd folkskollärarexamen
ordinarie anställning i Växjö. Sedan han aflagt
organistexamen, blef han 1855 organist och klockare
i Säfve församling på Hisingen. Genom sina, om också
med betydliga luckor, ej föraktliga själfstudier och
sin frispråkiga talegåfva fäste R. uppmärksamheten vid
sin person och valdes redan vid 1862-63 års riksdag
till representant i bondeståndet, i hvilken egenskap
han äfven fungerade vid 1865-66 års riksdag. Efter
representationsförändringen var R. 1867-90 oafbrutet
ledamot af Andra kammaren. R., som 1862 haft
plats i expeditionsutskottet, 1867 i särskilda
utskottet och 1868-70 i bankoutskottet, uppgick
helt i landtmannapartiets sträfvanden och kom snart
att inom detta intaga en framskjuten plats. Medlem
af dess niomannaråd, invaldes han också 1871-77 i
det mäktiga statsutskottet. Skiljaktiga åsikter i
försvarsfrågan åstadkommo dock en rämna i vänskapen,
och 1878 aflägsnades han från båda dessa poster samt
förflyttades till konstitutionsutskottet, liksom
han beröfvades den plats som suppleant i Riksbankens
styrelse, som han innehaft sedan 1874. Det skedda kom
heller aldrig att fullt repareras, utan R. intog
under de följande åren en mera tillbakadragen
ställning som ledamot af bankoutskottet 1879 och
af konstitutionsutskottet 1880-82. Under denna
sin tidigare riksdagstid, då R. äfven 1871-72 var
statsrevisor, hade han särskildt visat intresse
för folkskollärarnas löneregering samt med större
eller mindre framgång motionerat bl. a. om införande
af undervisning i husliga göromål och handaslöjd
vid lärarinneseminarierna (1865), om lag rörande
minderårigas användning vid fabriker (1870) och om
båtsmanshållets sättande å vakans (1872). Vid 1883 års
riksdag kom R. åter att spela en ingripande roll, då
han jämte brodern Abraham R. högst väsentligt bidrog
till att bringa de Posseska förslagen i försvars-
och skattefrågorna på fall och i landet blåste till
lif en rörelse för
bibehållande af indelningsverket. 1884 valdes han
åter till ledamot af konstitutionsutskottet, men
förhoppningarna om ett mera stadigvarande inflytande
grusades, trots enstaka framgångar, genom 1884 års
val, och "gruppen Rundbäck" fick inskränka sin
verksamhet till de gemensamma voteringarna. Han
koncentrerade nu i stället sin uppmärksamhet på
främjande af de idéer om nyttan af tullskydd, som
besjälat honom under hela hans riksdagsmannabana,
och arbetade särskildt i denna riktning som ledamot
af bevillningsutskottet vid januaririksdagen 1887
och 1888-89. Vid "nya landtmannapartiets" bildande
invaldes han i dess förtroenderåd. I hufvudsak
konservativt anlagd, särskildt i frågan om vidgad
religionsfrihet, fullföljde R. i det sista sina
sträfvanden för folkundervisningens befrämjande
och hade 1889 glädjen att föra fram till seger
den af honom och brodern afgifna motionen om
småskollärarkårens pensionering. Led. af sitt
läns landsting 1866-90, var han 1886-89 dess vice
ordförande. 1-2. V. M.

Runddamm, skpsb. Se Damm, skpsb.

Runddans. Se Dans, sp. 1317.

Rundel, befästningsk. Se Bastej.

Rundeletius. Se Rondeletius.

Rundemanden [-mannen], ett fjäll nära Bergen
(Norge), på hvars topp 1912 uppfördes
"Bergen radio" (telegrafstation), hvars
räckvidd om dagen är omkr. 600 km., om
natten omkr. 2,000 km., under särskildt
gynnsamma atmosfäriska förhållanden 2,800 km.
K. V. H.

Rundetaarn [-tårn], "Runda tornet", kallas tornet
till Trinitatiskyrkan i Köpenhamn. Det uppfördes
af Kristian IV 1637-42, är 36 m. högt och 15
m. i genomskärning samt består af en yttre och
en inre rundmur med hvalf emellan, under hvilket
en spiralformig bana af 5,6 m. bredd med jämn
stigning leder upp till det flata taket. På detta
står en liten byggnad, hvilken till 1861 användes
som astronomiskt observatorium. Peter den store red
1716 upp till tornets topp, och hans gemål Katarina
åkte samma väg med fyra hästar. Se pl. l, fig. 2,
till art. Köpenhamn. E. Ebg.

Rundfisk. Se Torskfiske.

Rundfjäll, detsamma som cykloidfjäll. Se Fjäll,
sp. 491.

Rundgata, krigsv. Se Fästning, sp. 313.

Rundgattad, sjöv. Se Gatt.

illustration placeholder

Rundgren, Klas Herman, biskop, f. 12 aug. 1819 i
Stockholm, d. 19 sept. 1906 i Karlstad, blef student
i Uppsala 1837, filos. doktor 1842, teol. kandidat
1845, docent i homiletik s. å., prästvigd 1846, vice
pastor i Uppsala 1848, kyrkoherde i Norrköping 1852,
öfverhofpredikant och pastor vid hofförsamlingen
1870, biskop i Karlstad 1871, teol. doktor 1860,
en af de aderton i Svenska akademien 1887 (efter
F. F. Carlson); riksdagsman i prästeståndet 1856-66,
led. af Andra kammaren


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free