- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1201-1202

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runeberg. 3. Johan Ludvig R. - Runeberg. 4. Fredrika Charlotta R. - Runeberg. 5. Valter Magnus R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

teckningar af L. Sparre 1892, af G. Hallström
1900) och "Fänrik Ståls sägner" (med teckningar
af A. Malmström 1883, af Edelfelt 1898-1900).
– En "Stamtafla öfver släkten R." är utarbetad
af R. A. Renvall (1880). – Hufvudarbetet om R.
är V. Söderhjelms ypperliga monografi "R. Hans
lif och hans diktning" (1904-06); populära
framställningar finnas af E. Vest (1902) och O. Sylwan
(2:a uppl. 1912). Af största vikt för R:s lefnadshistoria
äro lektor J. E. Strömborgs "Biografiska
anteckningar om Johan Ludvig R." (I "R:s barna- och
skolår", 1880; II "R:s studenttid och första
"magisterår", 1881; III "R:s vistelse vid universitetet
i Helsingfors", 1889; IV "R:s lif och
verksamhet i Borgå", 1896-1901). – Bland kritiska
arbeten må nämnas F. Cygnæus, "Om Fänrik Ståls
sägner. Betraktelser" (1861) och "Om J. L. R."
(1873); L. Dietrichson, "J. L. R., ett skaldeporträtt"
(1864), G. Ljunggren, "Studier öfver R."
(1882-83), K. G. Estlander, "J. L. R:s estetiska
åsigter" (1888) och "J. L. R:s förhållande till
Thorild" (1889), V. Vasenius, "R. som konstnär"
(1896), E. Wrangel, "R. och Tegnér" (1904)
samt "Till R:s minne" (s. å.), och Ruth
Hedvall, "R:s poetiska stil" (1915).

4. Fredrika Charlotta R., den föregåendes
maka, författarinna, f. 1 sept. 1807 i
Jakobstad, d. 27 maj 1879 i Helsingfors, var dotter
till tullförvaltaren, sedermera kamreraren i regeringskonseljen Karl
Fredrik Tengström. Utrustad med en svag kroppskonstitution, men med rika
naturanlag, egnade hon sig redan tidigt företrädesvis åt bokliga
sysselsättningar samt förvärfvade inom kort ovanliga kunskaper i synnerhet
i de moderna språken och den moderna litteraturen. Också erhöll hon
redan i ungdomen många väckelser till litterär
alstring, och det var hennes riktning åt detta
håll mer än yttre fägring, som vid henne
fängslade J. L. Runeberg. 1831 blef hon hans
maka. Det var först vid midten af 1850-talet
hon i det af J. V. Snellman redigerade
"Literaturbladet" under signaturen –a –g
började offentliggöra en mängd småstycken, de
flesta i obunden form, åt hvilka utgifvaren gaf
namnet Teckningar och drömmar, hvilket namn
äfven bibehölls af författarinnan, då hon 1861
utgaf dem samlade. Formen förråder inverkan
af Almquist och Anderson, medan innehållet
företrädesvis sysselsätter sig med kvinnans ställning
till mannen och i samhället. Från sagans
flyktiga värld öfvergick hon med berättelsen Fru
Catharina Boije och hennes döttrar
(1858; ny
uppl. 1861; fi. öfv. 1881) till den historiska
romanen, och man har med rätta räknat denna
berättelse, som skildrar den stora ofredens dystra
skiften, bland det bästa den svenska litteraturen i
Finland har att uppvisa på detta område. Svagare
är däremot fru R:s andra roman, Sigrid Liljeholm
(1862; da. öfv. 1877), hvars ämne är hämtadt,
från klubbekrigets dagar, men där karaktärsteckningen
är alltför skisserad och språket patetiskt.
Hennes vittra författarskap fick dock ett hastigt
och oväntadt slut genom det svåra sjukdomsfall,
som drabbade hennes make. Det blef nu hennes
uppgift att vårda "den fängslade barden", att
under långa år vara vittne till hans lidande samt
att dela och förmildra det. Sedan hon efter ett
46-årigt äktenskap förlorat sin make, hade hon
därtill den svåra pröfningen att mista sina ögons
ljus. Icke dess mindre återupptog hon ånyo sina
litterära sysselsättningar. I "Finsk tidskrift"
offentliggjorde hon 1877-79 lyriska stycken
under titeln Silhouetter af –a –g, och på sista
tiden af sitt lif började hon uppteckna minnen
rörande sin hädangångne make. Se Helena
Westermarck, "F. R." (1904), och R. F. v. Willebrand,
"F. R." (i Sv. Litt.-sällskapets i Finland
skrifter, 63).

illustration placeholder


5. Valter Magnus R., de två föregåendes
son, finländsk skulptör, f. 29 dec. 1838 i Borgå,
student i Helsingfors 1857, började sina konststudier
för K. E. Sjöstrand och R. V. Ekman i Åbo
(1857-58) samt studerade sedan vid Köpenhamns konstakademi (hufvudsakligen
för Bissen d. ä.) till 1862, då han med finskt statsstipendium begaf
sig till Rom. I Köpenhamn hade han modellerat porträttbyster, bl. a.
af M. Wiehe och skådespelerskan Julie Schmidt, samt i
marmor utfört byster af sin fader och landskapsmålaren V. Holmberg
(finska konstföreningen, Helsingfors). – I Rom
dröjde R. till 1876, med afbrott af två längre besök
i Finland (1865-67 och 1872-73), under hvilka
han modellerade Ilmarinen smidande månen (1866;
motiv ur Kalevala, deponerad i konstföreningen i
Helsingfors) samt porträttbyster af biskop F. L.
Schauman
(1867), Fr. Cygnæus och Z. Topelius,
en medaljong af målaren R. V. Ekman och en
kolossalbyst i gips af sin fader (1867, i universitetets
bibliotek). I Rom utförde han Akilles undervisas
i spjutkastning af centauren Chiron
(1863) och Den
druckne Silenus, stödd af två ungdomliga, gycklande
följeslagare
(1864-65, båda i gips, finska
konstföreningen), Apollon och Marsyas (fullb. 1870;
i marmor i finska konstföreningen 1872; gipsex.
i studenthuset i Helsingfors), en liten Sofvande
Amor
(1870; marmor, inköpt af ryska kejsarinnan),
Psyche med sefyrerna (1872; marmor, i
kejsaren-storfurstens palats i Helsingfors), Psyche
med örnen
(1875; i gips i studenthuset, ett mindre
marmorexemplar i enskild ego i Helsingfors), Psyche
med lampan och dolken
(1876; marmor 1878,
Helsingfors), Dansande gosse med tamburin (1876;
marmor, i finska konstföreningen) samt reliefen till
studenthusets i Helsingfors fasad: Kleobis och
Biton, dragande sin moder till templet
. Den danska
bildhuggarskolans traditioner, vistelsen i Rom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free