- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1231-1232

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruperto-Carola. 1. Namn på universitetet i Heidelberg - Ruperto-Carola. 2. Astron. - Ruperfs house. Se Rupert, flod - Ruperts land. Se Hudson-bay-kompaniet och Hudson-bay-länderna - Rupertusorden. Se Rupert den helige - Rupicapra tragus. Se Gemsen - Rupicola crocea. Se Klipphönan - Rupie - Rupp. - Ruppia - Ruppin (Neu-R.) - Ruppinkanalen - Rupr., Rpr. - Ruprecht den helige. Se Rupert den helige - Ruprecht (Rupprecht), tyska furstar - Ruprecht. 1. R. af Pfalz, tysk konung - Ruprecht. 2. R. af Pfalz, son till konung Fredrik V af Böhmen. Se Rupert - Ruprecht. 3. Rupprecht Maria Luitpold Ferdinand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ruperto-Carola. 1. Namn på universitetet i
Heidelberg. – 2. Astron., en af småplaneterna.

Rupert’s house [rupets haus]. Se Rupert, flod.

Ruperts land. Se Hudson-bay-kompaniet och
Hudson-bay-länderna.

Rupertusorden. Se Rupert den helige.

Rupicapra tragus, zool. Se Gemsen.

Rupicola crocea, zool. Se Klipphönan.

illustration placeholder

1 rupie.

Rupie (eng. rupee, af sanskr. rūpya, myntadt
silfver eller guld), myntenheten i Indien (samt i
Brittiska och Tyska Öst-Afrika), ett silfvermynt
af 11/12 finhalt och i värde motsvarande 1 shilling
4 pence, = 1 kr. 21 öre. Äfven stycken om
1/2, 1/4 och 1/8 rupie präglas. Detta mynt slogs
först för Scher schah, 1542. Till indisk
myntenhet gjordes 1835 kompanirupien, 1858 regeringsrupien
(government rupee). Före 1873 gingo 10
rupier på 1 pund sterling, men 1899 fastställdes
förhållandet som 15 rupier = 1 pd st. Rupien
delas i 16 anna = 192 pie (i tullen brukas äfven
indelningen af 1 rupie i 100 cents). I Tyska
Öst-Afrika präglas stycken om 2, 1, 1/2 och 1/4
rupier. Om ”guldrupien” se Mohur. Jfr
Crore och Lak.

Rupp., vid växtnamn förkortning för tyske
botanisten H. B. Ruppius (f. 1688, d. 1719).

Ruppia L., Hårnate, bot., ett till fam.
Potamogetonaceæ hörande släkte af spensliga, i vattnet
nedsänkta hafsväxter med trådsmala, ennerviga,
upptill motsatta blad och 2 grönaktiga, oansenliga
blommor, som ha 2 stränglösa ståndare och 4 (8)
pistiller, med mycket kort eller omärkligt stift,
samt vanligen 4 stenfrukter med de gemensamma
skaften antingen långa, spiral vridna (R.
spiralis
) eller kortare än bladen och icke
spiralvridna (R. maritima). Dessa växter förekomma
i grunda hafsvikar å södra och mellersta
Sveriges kuster.
O. T. S. (G. L–m.)

Ruppin (Neu-R.), kretsstad i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid den långsträckta
Ruppin- l. Rhinsjön, 60 km. n. v. om Berlin.
18,720 inv. (1910). Gymnasium, lärarseminarium.
Industri af flera slag. Endast 5 km. från R., vid
sjöns nordända, ligger staden Alt-R., med omkr.
2,000 inv. (1910). Båda städerna ligga inom det
forna grefskapet R., som 1524 tillföll kurfurstarna
af Brandenburg. Titeln grefve af R. ingår ännu i
preussiske konungens titel.
(J. F. N.)

Ruppinkanalen, en 15,5 km. lång kanal mellan
Oranienburg vid Havel och Kremmensjön, hvilken
står i förbindelse med Ruppinsjön. Den anlades
1787–88.
(J. F. N.)

Rupr., Rpr., vid växtnamn förkortning för
botanisten Fr. J. Ruprecht.

Ruprecht den helige. Se Rupert den
helige
.

Ruprecht (Rupprecht), tyska furstar.

1. R. af Pfalz, tysk konung, f. 5 maj 1352, d.
18 maj 1410, ärfde 1398 sin faders, pfalzgrefven
Ruprecht II:s kurvärdighet, framträdde jämte
Johan af Mainz som ledare för de med kejsar Wenzel
missnöjde furstarna och valdes 21 aug. 1400 af
Mainz, Trier, Köln och Pfalz till Tysklands
konung, sedan de förklarat Wenzel afsatt. Sedan
R. vunnit tämligen allmänt erkännande i
Syd-Tyskland och krönts i Köln (6 jan. 1401; först
1407 lyckades han bli krönt i Aachen), begaf
han sig till Italien för att söka vinna kejsarkronan
och stäcka Milanos alltjämt växande makt.
Men lämnad utan tillräckligt understöd af sina
italienska vänner (särskildt Florens), måste han
1402 med oförrättadt ärende återvända till Tyskland.
Hvarken R:s personliga egenskaper (han
saknade både energi och målmedvetenhet) eller
hans maktmedel voro tillräckliga. Wenzel var
visserligen för dådlös för att på allvar söka
återvinna sin krona, men R:s alla försök att
återställa ordning och fred i landet stötte på ett
envist motstånd; hans förre bundsförvant Johan af
Mainz trädde 1405 i spetsen för ett förbund med
syfte att värna riksständernas rättigheter mot
kronan; förgäfves fordrade R. förbundets upplösning.
Då R. i den stora kyrkliga striden ställde
sig på den romerske påfvens sida, erkände
konsiliet i Pisa Wenzel som rättmätig tysk konung.
R. stod just i begrepp att med vapenmakt häfda
sin ställning, då han plötsligt afled. Han är
begrafven i Heidelberg. I sitt giftermål med
Elisabet, dotter till pfalzgrefven Fredrik af
Nürnberg, hade han 9 barn; mellan de 4 söner, som
öfverlefde honom, hade han i en huslag af 1410
delat de pfalziska besittningarna. Från den tredje
af dem, Stefan, härstammar Bajerns nu regerande
konungahus. Litt.: Chmel, "Regesta Ruperti regis
romanorum" (1834), Höfler, "R. von der Pfalz"
(1861), Lindner, "Geschichte des deutschen reiches
unter Wenzel", II (1880), och Kötzschke, "R. von
der Pfalz und das konzil von Pisa" (1889).

2. R. af Pfalz, son till konung Fredrik V
af Böhmen. Se Rupert.

3. Rupprecht Maria Luitpold
Ferdinand
, kronprins af Bajern, härförare, f.
18 maj 1869, äldste son till konung Ludvig III och
Maria Theresa af Österrike-Este, inträdde 1886 som
underlöjtnant vid infanterilifregementet i München,
besökte 1890 krigsakademien, vardt 1900 generalmajor
och chef för 7:e infanteribrigaden i Bamberg,
1903 generallöjtnant och befälhafvare öfver 1:a
bajerska fördelningen i München. 1906 erhöll han
befälet öfver 1:a bajerska armékåren och var vid
krigsutbrottet 1914 generalöfverste och generalinspektör
för 4:e arméinspektionen. R. öfvertog då
befälet öfver den 6:e tyska armén, som 20 aug.
gick till anfall på en front af omkr. 70 km. mellan
Metz och Vogeserna mot en fransk armé på omkr.
8 armékårer, som öfverskridit gränsen sydöst om
Metz. Fransmännen kastades tillbaka öfver hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free