Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1257-1258 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rustan, Anna Sofia - Rustbädd. Se Bädd 3 - Rustem pascha - Ruster ausbruch. Se Ruszt. - Rusthåll - Rusthållare. Se Rustning, förv. - Rusthållsbref. Se Indelta armén, sp. 476 - Rusthållsbåtsman. Se Indelningsbåtsman - Rusthållsinrättningen - Rusthållsstam. Se Indelta armén, sp. 476 - Rusti, Olav - Rustica (opus rusticum). Se Rustik - Rustige, Heinrich Franz Gaudenz von - Rustik - Rustiques figulines - Rustkammare - Rustkammaren, Kungl. Se Lifrustkammaren - Rustkammarhjälpen. Se Byggningshjälpen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppbar hon på sin senare tid gumroller. Bland
hennes roller märkas Regina i "Gengångare",
Gina i "Vildanden", Katarina i "Per Olsson och
hans käring", Etatsrådinnan i "En skandal" och
Marcellina i "Figaros bröllop".

Rustbädd, bygnk. Se Bädd 3.

Rustem pascha, turkisk diplomat, f. 1810 i
Hamburg, d. 20 nov. 1895 i London, hette eg.
Mariani och var italienare till börden. Han
anställdes som tolk i turkiska utrikesministeriet,
där han småningom avancerade till generalsekreterare.
1856 blef han chargé d’affaires i Turin,
1860 legationsråd i Paris och 1861 ståthållare på
Libanon. R. var från 1885 till sin död turkisk
ambassadör i London.

Ruster ausbruch [ao’sbroch]. Se Ruszt.

Rusthåll, hemman, hvilket rustning (se
Rustning, förv.) ålegat. Sådant hemman af
kronojords natur kallades kronorusthåll, af
skattejords natur skatterusthåll. Om
båtsmansrusthåll se Indelningskompanier.
Kbg.

Rusthållare. Se Rustning, förv.

Rusthållsbref. Se Inde1ta armén, sp. 476.

Rusthållsbåtsman. Se Indelningsbåtsman.

Rusthållsinrättningen l. Det yngre
indelningsverket för kavalleriet, krigsv.
Se Indelta armén, sp. 476.

Rusthållsstam. Se Indelta armén, sp. 476.

Rusti, Olav, norsk konstnär, f. 29 mars 1850
i Söndmör, elev af Eckersberg, 1873-92 bosatt
i Tyskland, särskildt i München, har senare åren
vistats vid Bergen, där han har teckningsskola och
är ordf. i konstföreningens styrelse. Som
genremålare är han föga framstående, men däremot
förträfflig tecknare. Högst har han nått i en serie
studiehufvud i blyerts efter norska folktyper,
utförda för "Norge i det 19:e aarhundrede". De
utmärka sig genom ingående psykologisk karakteristik
och öfverlägset fast och säkert tekniskt
utförande. R. har äfven utfört många förträffliga
arkitektur- och interiörteckningar, bl. a. af gamla
norska bondgårdar.
K. V. H.

Rustica (opus rusticum), bygnk. Se Rustik.

Rustige, Heinrich Franz Gaudenz
von, tysk målare, f. 1810 i Westfalen, d. 1900,
studerade i Düsseldorf under Schadow och i Frankfurt
och vardt 1845 professor i Stuttgart samt
inspektör öfver statens galleri. Af hans arbeten
nämnas Bön under oväder (1836), Rubens i sina
lärjungars ateljé, Hertigen af Alba i Rudolstadt
(1861; i Stuttgarts galleri) m. fl. Han var äfven
lyrisk och dramatisk författare.

Rustik (af lat. rusticus, landtlig), landtlig,
bondaktig, ohyfsad. – Rustik (lat. opus rusticum,
landtligt arbete), bygnk., murverk af naturlig sten
eller i puts imiterad sådan med horisontala ligg- och
vertikala stöt-fogar (kvaderstensmur, se
Kvader), där på hvarje sten rundt dess 4 kanter
är nedhugget ett "slag" (se Fog), så att stenarnas
framsida kommer att skjuta framom fogarna i
fasaden. Rustik, liksom den franska termen bossage
(se Bosse, sp. 1258), afser egentligen blott det
fallet, att stenarnas framsidor lämnats ohuggna eller
groft tilltuktade; termen användes emellertid hos
oss äfven, då framsidan behandlats med mejsel på
hvad sätt det vara må, vare sig den är plan,
kupig eller affasad som ett valmtak, vare sig den
sänker sig vinkelrätt ned mot fogplanet eller
öfvergången förmedlas af profileringar (listverk).
Som exempel på rusticerade fasadytor må anföras,
förutom de typiska florentinpalatsen Strozzi (se pl.
XIV till art. Byggnadskonsten), Riccardi,
Pitti (se fig. 4 till art. Florens), Pal. Bevilaqua
(Bologna), Pal. de’ diamanti (se fig. 2 i art.
Ferrara) m. fl., de flesta bottenvåningarna
i 1870–80-talens putsade fyr- och femvånings-hyreshus.


Rustik af olika typer.

Behandling af blocken, såsom i fig. 1
visas, förekommer redan långt tillbaka i tiden såväl
på murar af rektangulära som af polygonformade
block (cyklopmurar). Så t. ex. på de af kolossala
rektangulära block uppförda terrassmurarna i
Jerusalem, cyklopmurar i Tiryns, Argos och Knidos,
terrassmurar i Aten, Passtum m. fl. ställen. I själfva
verket måste ett stenblock, för att lättare kunna
inpassas på rätt läge i muren, förses med fullt
grada kanter förmedelst ett bredare eller smalare
mejselslag (slag, kantslag, mejselslag) på ömse
sidor om kanten. Stenens fasadyta i öfrigt
kan sedermera, sedan muren uppförts, finhuggas.
Huruvida man i de ofvannämnda exemplen står
framför en icke färdighuggen mur eller en
afsiktlig dekorering af densamma, är svårt att
afgöra. Emellertid har redan i antiken rustik af
olika typer användts som dekorationsmotiv.
Omfattningsmuren kring Augustus’ forum i Rom (se
fig. 13 å pl. IV till art. Rom) hade sålunda en
rusticering liknande fig. C.
I. G. C.

Rustiques figulines [rysti’k figyli’n], fr., keram.,
landtligt lergods. Se Palissy, B., sp. 1325.

Rustkammare kallades varligen den lilla
förrådsbod, i hvilken rusthållare var skyldig förvara
de persedlar tillhörande ryttarens (soldatens) och
hästens utrustning, som icke intogos i regementsförrådet.
I dagligt tal användes benämningen ofta
om persedelförråd i kaserner.
(C. O. N.)

Rustkammaren, Kungl. Se Lifrustkammaren.

Rustkammarhjälpen, kam. Se Byggningshjälpen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>