Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1293-1294 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruysdael. 4. Jacob Isacksz. v. R. (skrev sig Ruisdael) - Ruysselede - Ruyter, Michiel Adriaanszoon van - Ruzname (Ruznameh) - Ruzskij, Nikolaj Vladimirovitj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

museum, i hvilken målning, med sina tunga, mörka
ovädersmoln, grafvarna äro hämtade från Amsterdam,
men bakgrunden från slottet Brederodes ruiner och
nordvästra Tysklands ekskogar. Till R:s tidigast
daterade målningar, ännu nära befryndade med
hans farbroder Salomons realistiska verk, ehuru
naturpoeten redan ibland sticker fram, höra Landskap
med kyrktorn (1646) i Petersburgs Eremitage och
Trädrikt landskap (1647) i Kassels museum. Mognare
arbeten äro t. ex. Ekskog i Amsterdams Rijksmuseum,
Skogslandskap med vattendrag i förgrunden i Stockholms
Nationalmuseum och Slottet Bentheim i National
gallery, London. Från omkr. 1655 förskrifver sig
den utsökt vackra. fint utpenslade Utsikt öfver byn
Egmond aan zee (variation af en målning i Glasgow)
i Stockholms Nationalmuseum. Mästarens bästa tid,
1660- och 1670-talen, då han uppnår sitt öfverlägsna
mästerskap i behandlingen af ljus och luft, lär man
t. ex. känna genom Rhenlandskap med väderkvarn (se
fig.) i Amsterdams Rijksmuseum, den ofvan nämnda
"Judekyrkogården", hans många Skogslandskap, i
Wien, Petersburg, och hans lika många komponerade,
storslagna Berglandskap med vattenfall, som träffas i
en mängd museer, äfvensom i Wachtmeisterska samlingen
på Kulla-Gunnarstorp, veterligen den enda målning af
mästaren, som nu finnes i svensk privatsamling. Ett
betydande arbete var helt visst Ett rikt landskap, som
tillhörde exc. grefve M. Brahes samling och som efter
hans död 1845 för en mycket hög summa såldes till en
af drottning Desiderias brorsöner. - R:s berömdhet har
gett upphof till en mängd förfalskningar. Dels har man
försett med honom ungefär samtida, mer eller mindre
befryndade landskapsmålningar med hans signatur,
dels har man, i synnerhet på 1800-talet, fabricerat
massor af taflor
i hans stil, naturligtvis alltid försedda
med hans namn. Mästaren efterlämnade
ett 10-tal utsökta raderingar.
l-4. O. G-g.

Ruysselede [röjslede], stad i belgiska
prov. Väst-Flandern, 24 km. s. ö. om
Bruges. 6,377 inv. (1904). R. är hufvudsakligen
bekant för den stora åkerbrukskoloni för unga
brottslingar, som regeringen anlade där 1849.
(J. F. N.)


Ruyter [röj-], Michiel Adriaanszoon van,
holländsk sjöhjälte, f. 24 mars 1607 i Vlissinsen,
d. 29 april 1676 i Syrakusa, gick 1618 till sjöss och
reste på handelsfartyg öfver jordens alla haf. 1641
gafs honom ett krigsskepp i eskadern, som sändes
till Portugals hjälp, och 4 nov. s. å. vann han
öfver spanjorerna träffningen vid S:t Vincent. Som
eskaderchef deltog han i 1652-54 års krig mot
England. Vid Plymouth besegrade han ensam Ayscue 26
aug. 1652; jämte De Witte stred han mot Blake vid
Kentish Knock
2 okt. s. å., och under Tromp kommenderade han mot
Blake vid Dover (10 dec. s. å.), vid Portland
(18-21 febr. 1653) samt vid Newport (12-13 juni
s. å.). 1654 gjorde han mycken skada på Englands
kolonier i Afrika, vann därpå marinens högsta
grad (löjtnant-amiral-general; amiralsgraden
kunde endast ståthållaren inneha) och tuktade
Barbareskstaterna vid Medelhafvet. I maj 1659 sändes
han med en flotta till de danska farvattnen och
medverkade till svenskarnas nederlag vid Nyborg 14
nov. s. å. 1665 fick han öfverbefälet i kriget mot
England. Oenighet med Tromp förlamade hans rörelser;
men han tillfogade dock fienden stora förluster i det
s. k. fyradagarsslaget vid Foreland (1-4 juni 1666),
och i juni 1667 seglade han härjande in i Thames,
hvarigenom freden påskyndades. Som öfverbefälhafvare
för flottan under 1672 års krig stred han 7 juni vid
Solebay en ärofull strid mot de förenade franska och
engelska eskadrarna (af hvilka dock den franska föga
deltog i slaget). Hjältens bedrifter hindrade icke,
att folkraseriet 20 aug. s. å., för hvilket bröderna
De Witte föllo offer, vände sig äfven mot honom och
hans familj. 1673 utkämpade R. emot fiendens förenade
flottor tre segerrika bataljer: vid Walcheren
(7 juni), vid Zeelands kust (14 juni) samt vid
Helders udde (21 aug.). 1676 blef R. 8 jan. slagen
af fransmännen under Duquesne vid Lipariska öarna
(Stromboli), och vid Agosta (22 april) sårades han
af en kanonkula så svårt, att döden följde. Hans
stoft fördes till Amsterdam, där en minnesvård
upprättades åt honom i Nieuwe kerk. 1841 aftäcktes
en staty öfver honom i hans födelsestad och 1895 en
i Debreczen. - R. var sin tids främste sjöhjälte,
kunskapsrik, tapper, beslutsam och mån om sina
underlydande, därtill en god medborgare och prydd
med den enskilde mannens dygder. Europas suveräner
täflade att betyga honom sin aktning, Fredrik III
förlänade honom danskt adelskap l aug. 1660, och
själfve Ludvig XIV begrät hans död, ty "han gjorde
heder åt mänskligheten". - Jfr Brandt, "Leven en
daden van den admiral de R." (1687), Klopp, "Leben
und thaten des admirals de R." (1852), Milne, "Life
of lieutenant admiral de R." (1896), och Scheurleer,
"M. A. de R." (1907). Kj.*

Ruzname (Ruznameh), pers. (af ruz, dag, och
name, bok), dagbok; almanack, kalender, journal,
register. Ordet förekommer i samma betydelser äfven
i turkiskan och arabiskan.

Ruzskij [ru’skij], Nikolaj Vladimirovitj, rysk
militär, f. 6 mars 1854, inträdde 1870 i tjänst vid
ett gardesgrenadjärregemente, blef 1872 officer
och 1885 öfverste, 1896 generalmajor och 1903
generallöjtnant. Sin mesta tid har han tillbragt
i generalstabsbefattningar och var 1904 stabschef i
Vilna militärdistrikt, hvarifrån han följde sin chef,
general Gripenberg, till krigsskådeplatsen och som
stabschef vid andra armén. R. blef sedan chef för
XXI armékåren, general af infanteriet och adjoint
hos chefen för Kievska militärdistriktet. Under
det 1914 utbrutna världskriget förde R. först
befälet öfver tredje ryska armén, som kämpade sig
fram genom Galizien och slutligen hotade Krakau. På
våren 1915 afgick han för sjuklighet, uppgafs det,
i verkligheten på grund af olika mening med högste
befälhafvaren. Senare återtagen, fick R. befäl på
den norra krigsskådeplatsen, men öfverraskades åter
i dec. s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>