- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1301-1302

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydal - Rydb. - Rydberg, Abraham - Rydberg, Karl Henrik - Rydberg, Olof Simon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spinneriet hade 1913 17,368 spindlar och 1,200
tvinnspindlar samt omkr. 200 arbetare och tillverkade
bomullsgarn med ett årligt värde af omkr. l,2
mill. kr. Det tillhör nu det 1859 bildade
Rydahls manufaktur-a.-b. (aktiekapital 900,000 kr.),
som eger Ryd och Seglora, 3 3/4 mtl, tax. till
177,300 kr. (1914) samt annan fastighet, spinneri,
kvarn, såg m. m., tax. till 326,000 kr.
Wbg.

Rydb., vid växtnamn förkortning för botanisten Per Axel Rydberg.

Rydberg, Abraham, köpman, donator, f. 3
april 1780 i Lidköping, d. som grosshandlande i
Stockholm 23 mars 1845, student i Uppsala 1798,
arbetade sig från fattigdom upp till välstånd och
anseende. Mest är han känd genom sin donation
till förbättrad sjömansutbildning (se Rydbergska
stiftelsen
). R:s minne är fäst äfven vid
en annan penningdonation, hvilken han ställde
till Stockholms grosshandelssocietets förfogande för
uppförandet af ett ”hôtel-de-ville” i hufvudstaden.
För dessa medel byggdes på det gamla
Kastenhofs (se d. o.) tomt ett hotell för resande,
Hotell Rydberg, Stockholms första tidsenliga
byggnad af detta slag. Denna donation förvaltades
af Grosshandelssocietetsns deputerade. Hotellet
öppnades för allmänheten 1857 och innehades
på arrende först af herr R. Cadier, sedan af
hans änka (till 1892) och utarrenderades därefter
successivt till flera personer intill l okt. 1914,
då hotellrörelsen upphörde. Byggnaden hade
redan 1910 försålts till Skandinaviska kreditaktiebolaget.
L. H.*

Rydberg, Karl Henrik, tidningsman,
teaterförfattare, f. 6 juni 1820 i Karlskrona, d.
9 maj 1902 i Stockholm, fick sin första novell, Ett litet
manuskript
, 1843 införd i ”Aftonbladet”, hvars
redaktion han tillhörde 1844–51. Samtidigt var han
äfven en verksam medarbetare i tidningen
”Friskytten” och ådagalade i sina många artiklar en
ironi och en stilistisk förmåga, som med skäl
väckte uppseende. Under 1850-talet idkade R.
en med bifall hälsad verksamhet som dramatisk
skriftställare. Af hans teaterstycken må nämnas
lustspelet Också en profet! (1853; parodi på
operan ”Profeten”) samt det burleska
feeriskådespelet Aladdins lampa (1863). Från och
med 1856 utgaf R. skämttidningen ”Kapten
Puff”, som utmärkte sig för kvickhet och stundom
äfven för allvar i skämtet. Tidningen upphörde
med 1865, återupptogs 1872, men nedlades
ånyo 1874. Ett mindre urval af redaktörens
artiklar utkom 1866 med titel Ur kapten Puffs
språklåda
. Under mellantiden öfvertog R.
redaktionen af ”Illustrerad tidning”, var 1867–68
medarbetare i ”Aftonbladet” och 1869–70 i
”Stockholmsposten”. Efter 1874 var R. medarbetare
dels i ”Dagens nyheter”, dels i ”Post- och
inrikes tidningar”. Utom en betydlig mängd
bidrag i tidningar och kalendrar samt öfversättningar
utgaf R. 2 supplementband af A. Blanches
”Samlade arbeten” (1877) och J. A. Wadmans
skrifter, ny uppl. (1877; omtr. 1SS1).
-rn.*

Rydberg, Olof Simon, häfdaforskare,
urkundsutgifvare, f. 28 dec. 1822 på egendomen
Cedersdal (då vid utkanten af Stockholm), d. 17 mars
1899 i Stockholm, blef 1839 student i Uppsala,
där han egnade sig åt historiska, statistiska och
statsrättsliga studier och där han under en följd
af år var en af de ledande männen inom studentkåren.
1856 aflade han kansliexamen samt tjänstgjorde
under den närmast följande tiden som
extraordinarie dels i Civildepartementet, dels i Kommerskollegium.
1859–62 var han därjämte handsekreterare hos konung Karl XV.
illustration placeholder

Efter att 1864–66 ha varit bosatt på egendomen Älta i Nacka socken
sysselsatte han sig, återkommen till Stockholm, med litterära arbeten
(bl. a. öfversatte han M. Chevaliers bok ”Om myntet”, 1867–68, samt
redigerade G. Lagerbjelkes ”Notice biographique”,
1867) och tjänstgjorde därjämte 1867–70
i riksdagens kansli. R. utnämndes 1868 till
protokollssekreterare i hofexpeditionen. Under de
sista åren af 1860-talet uppgjorde han planen
till ett arbete, som afsåg ”att i ordnad följd
innehålla de officiella akter, hvilka reglerat eller
väsendtligt betecknat den Svenska statens förhållanden
till främmande magter, allt ifrån den tid
dessa angelägenheter börjat att i offentliga
urkunder behandlas” (d. v. s. traktater, konventioner,
manifest, deklarationer m. m.). Han lyckades
för planen intressera både offentliga och
enskilda män och kunde med deras ekonomiska
hjälp samt efter sju års förarbeten 1877 utge 1:a
delen (omfattande tiden 822–1335) af Sverges
traktater med främmande magter jemte andra
dit hörande handlingar
, hvaraf 2:a d. (tiden
1336–1408) utkom 1880–83, 3:e d. (omfattande
tiden 1409–1520) 1890-95, 4:e d. (tiden 1521–71)
1885-88, d. 5:1 (2 hftn; tiden 1572–1630)
1890–91, 10:e d. (tiden 1815–45) 1896 och
11:e d. (tiden 1846–67) 1898, de tre
sistnämnda delarna med underrubriken ”Sveriges och
Norges traktater med främmande magter”.
Alltsedan 1877 har traktatverket åtnjutit årligt
statsanslag (4,500 kr.). Utgifningen af detsamma
har efter R:s död fortsatts af K. Hallendorff:
återstoden af d. 5:1 (2 hftn; tiden 1630–32)
1902–03 och d. 5:2 (tiden 1633–45) 1905–09
samt d. 6:1 (tiden 1646–48) 1915;
B. Boëthius: d. 8:1 (tiden 1723–39) 1915;
O. Alin: d. 12 (tiden 1868–77) 1900; och
K. Sandgren: d. 13 (tiden 1878–90) 1902–05.
Den forskningens omfattning och sorgfällighet
samt den kritiska skärpa, hvarom ”Sverges
traktater” öfverallt vittnar, skaffade R. ett högt
aktadt namn som urkundsutgifvare. Genom
skarpsinniga och intressanta utredningar belyste han
därjämte mången dunkel punkt i vår historia,
särskildt vår medeltidshistoria. Som frukter af
sina studier för traktatverket utgaf R. särskildt
Traktaten i Orechovets den 12 Aug. 1323. Kritisk
undersökning
(1876), en undersökning, som
”skulle ensam vara tillräcklig att förvärfva
utgifvaren en hedrande plats i våra forskares främsta
led” (Kl. Annerstedt), och <i>Om det från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free