- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1341-1342

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryggradssjukdomar - Ryggradsskador - Ryggsimmare. Se Vattenskinnbaggar - Ryggskott - Ryggsträng. Se Vertebrater - Ryggsöm - Ryggvall - Ryggåsstuga (figurer på 1343-1344) - Rygh, norsk familj. 1. Oluf R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen är en följd af en i barndomen eller
ungdomen genomgången tuberkulos i ryggkotor (jfr
Puckel). Efter engelske kirurgen P. Pott (1713
-88) plägar sjukdomen kallas Pottska sjukan (malum
Pottii
). Ryggradstuberkulosen är en synnerligen
allvarlig sjukdom, ej blott på grund af risken för
det svåra lyte den kan medföra, utan på grund af
ännu svårare följder, som kunna inträda. Ryggraden
omsluter ju ryggmärgskanalen, och sjukdomar i
ryggradens ben och ledgångar åstadkomma därför ej
sällan antingen genom direkt öfvergripande eller genom
tryck på ryggmärgen de svåraste rubbningar ända till
fullständig förlamning i nedre extremiteterna, någon
gång äfven i blåsan och tarmen. Liksom vid all annan
bentuberkulos kunna äfven varbildningar uppstå,
som kunna bana sig fram och bilda fistlar i från
sjukdomshärden ganska aflägsna regioner. Slutligen
kan tuberkulosen från denna sjukdomshärd sprida sig
i kroppen. Af försummad ryggradstuberkulos dör ett
afsevärdt antal personer, hvaremot sjukdomen ej är
på långt när så allvarsam i händelse af från början
god vård. Viktigt är således, att sjukdomen i tid
igenkännes. Så fort ett barn klagar öfver bestående
smärtor i ryggen och alldeles särskildt vid ömhet
öfver eller utbuktning af en enstaka ryggkota,
bör läkare sökas. Mycket vanligt är, att sjukdomen
uppträder i anslutning till något olycksfall, som
drabbat ryggen. Antingen har då på grund af slaget
en redan sjuk kota försämrats, eller har genom
skada af en kota god jordmån beredts för en redan i
kroppen förefintlig tuberkulös infektion. Af allmogen
försummas sjukdomen i regel alltför länge och kallas
ej sällan "engelska sjukan"; den gröfsta misskötsel af
kvacksalfvare är allt annat än ovanlig. Behandlingen
af ryggradstuberkulosen, som i princip afser dels att
främja tuberkulosens utläkning (allmänbehandling),
dels att förhindra uppkomsten af puckelbildning och
öfriga svåra följder (gipsbädd i småbarnsåldern,
gipskorsetter, ortopediska korsetter m. m.), är
en särdeles svår sak, som endast kan handhas af
utbildad kirurg eller specialistortoped. Engelska
sjukan försvagar ryggradspelaren, så att den
ej kan stå emot vanlig belastning; svåra
deformiteter uppstå, som dock ej anta så svåra
former, som kottuberkulosen medför. Dessa
deformiteter få form och karaktär af vanliga
svåra ryggradskrökningar (se Ryggradskrökning).
P. Hgld.

Ryggradsskador, med., olycksfall, som drabba
ryggraden. De äro, i synnerhet om brott på
kotkroppar eller utskott uppstått, att betrakta
som särdeles allvarliga skador och äro, äfven då
full hälsa återvinnes, ej sällan mycket långvariga.
Genom den nära relationen till ryggmärgen kunna
förlamningar i ben, blåsa och tarm uppstå. Har
ryggmärgen blifvit allvarsamt skadad, kan lifslång
invaliditet af allra svåraste grad bli en följd.
P. Hgld.

Ryggsimmare, zool. Se Vattenskinnbaggar.

Ryggskott (Lumbago), med., häftig smärta i
ländregionen, påkommer ofta plötsligt, "som ett skott"
(ty. hexenschuss), i synnerhet efter ansträngning af
ryggmusklerna, såsom då man utför ansträngande
arbete i framlutad eller nedbockad ställning,
eller hastigt reser sig från denna ställning
med lyftande af tyngder. Den häftiga smärtan,
som för en tid nästan omöjliggör hvarje rörelse,
uppstår sannolikt genom bristning af muskeltrådar i
ländmusklerna (lumbago traumatica) i vinkeln mellan
ryggraden och ryggdelen af höftbenskammen. Andra
smärtor i ryggmusklerna, hvilka yttra sig
som "håll", benämnas också, ehuru oriktigt,
ryggskott, men äro att jämställa med vanlig
muskelreumatism (se Reumatism). Svårt ryggskott
fordrar stillaläge för att gå öfver, dessutom
lokalt varma baddningar, liniment och massage.
F. B. (I. H.)

Ryggsträng, zool. Se Vertebrater.

Ryggsöm, bot., ryggsidan af fruktbladet, fruktbladets
medianlinje, som i regel bär stift och märke. Jfr
Pistill.

Ryggvall, fortif., anlägges någon gång bakom ett
bröstvärn till skydd mot ryggeld, om sådan kan
befaras. Ryggvallen måste göras så hög, att den
fullständigt täcker de skyttar eller det artilleri,
som den skall skydda, och så tjock, att den väl
motstår den väntade beskjutningen. L. W:son M.

Ryggåsstuga, den i norden under äldre tider vanliga
formen af boningshus för allmogen. I sin enklaste form
har ryggåsstugan bibehållit sig i de i Dalarna och
Norrland ännu förekommande eldhusen eller stårrisen
(störhusen, stersen) i fäbodvallarna. Ryggåsstugans
tak hvilar upptill på ryggåsen, som sträcker sig
mellan gafvelrösten, nedtill på långväggarnas öfversta
stockhvarf, de s. k. väggbanden. Hvartdera takfallet
uppbäres af en sidoås (fig. l, å sp. 1343), af sparrar
(fig. 2) eller af bådadera i förening (fig. 3). Takets
branthet varierar betydligt. I högtidslag pryddes
det, liksom väggarna, stundom med målade bonader. En
annan benämning på ryggåsstuga är högstuga, syftande
på den höga, helt till ryggåsen öppna formen, äfven
kroppåsstuga (kröbbåsstuggu, Dalarna) samt
bålastuga (Halland) och sparrstuga. En reminiscens af det
gamla eldhusets takhål, lyre l. ljore, hvarigenom en
sparsam dager inträngde, finna vi i den sydsvenska
ryggåsstugans visserligen med glas försedda takfönster
och i den härjedalska stugans ljara, som tillslöts med
en lös trälucka. På 1600-talet började de egentliga,
ryggåsstugorna alltmera försvinna. Det blef då
brukligt att förse rummet med ett undertak eller
innertak, till en början af bruten, sedan af platt
form. Emellertid har ryggåsstugan i enstaka fall
behållit sig till senare tid. På Skansen finnas som
bekant sådana stugor från flera landskap, dithämtade
under senare åren. Man är i dessa i tillfälle att
studera dessa bostäders utveckling i olika riktningar.
N. K-d.

Rygh, norsk familj från Tröndelagen.

1. Oluf R., arkeolog, historiker, f. 5 sept. 1833
på Stiklestad, d. 19 aug. 1899 på Ulefoss,
tog 1856 filologisk ämbetsexamen, blef 1858
universitetsstipendiat i historia, 1862 föreståndare
för fornsakssamlingen, 1866 professor i historia;
1875 upprättades för honom en lärostol i nordisk
arkeologi vid Kristiania universitet. R:s lärdom,
flit och arbetskraft voro väldiga, och hans
vetenskapliga produktion svarar häremot i omfattning
och betydelse. Han debuterade som historiker


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free