- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1371-1372

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska litteraturen. B. Folklitteraturen - Ryska musiksällskapet, Kejserliga. Se Musiksällskap, sp. 1445 - Ryska pistoler, myntv. Se Imperial 2 - Ryska snufvan - Ryska språket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sumtsov och i synnerhet af Alexander Veselovskij
(bl. a. "Razyskanija v oblasti russkich duchovnych
stichov", 1879, "Juzjno-russkija byliny", 1881,
"Iz istoriji romana i povesti", 1886—88), senare
Sozonovitj (1898) och Anitjkov (rituella visor om
våren, 1903). Enstaka problem behandlas af Veselovskij
(Markolfus-sagan, 1872), Kirpitjnikov (Barlam och
Josafat, 1876; Georgs-sagan, 1879), Kolmatjevskij
(djursagan). Af särskildt intresse äro Rožneckis
studier ("Varægiske minder", 1914), hvari han
påvisar skandinaviska element i bylinor. Massor af
material och undersökningar finnas i publikationer
af vetenskapsakademien (2:a afdelningens
"Sbornik" och "Izvestija"), Geografiska sällskapet
("Etnografitjeskij sbornik", etnograf. "Trudy", samt
den af Lamanskij grundlagda tidskriften "Zjivaja
starina"), Historisk-arkeologiska sällskapet och
Naturvetenskapliga-antropologiska-etnografiska
sällskapet (med "Trudy" och tidskriften
"Etnografitjeskoje obozrenije") i Moskva, de
filologiska tidskrifterna "Filologitjeskija zapiski"
(Voronesj) och "Filologitjeskij vjestnik" (Warschau),
Krakauakademien ("Zbiór wiadomości do antropologii
krajowej") o. a. Sammanfattande öfversikter af Krek,
"Einleitung in die slavische literaturgeschichte" (2:a
uppl. 1887), och Pypin, "Istorija russkoj etnografiji"
(4 bd, 1890—92). Lll.

Ryska musiksällskapet, Kejserliga. Se Musiksällskap,
sp. 1455.

Ryska pistoler, myntv. Se Imperial 2.

Ryska snufvan, ett en tid i Sverige gängse namn på
influensa (se d. o.),

Ryska språket, Storryskan, till skillnad från
ukrajnska (ruteniska l. lillryska), den ryska
statens och litteraturens språk med underliggande
folkmål, tillhör den östra afdelningen af slaviska
språkgrenen, är alltså östslaviskt och utmärker sig
som sådant (jämte ukrajnskan) genom tje-ljud och
zj-ljud i st. f. t + j och d + j, a och u för äldre
nasalerade e och o, e och o för urspr. kort i och u
i sluten stafvelse, -oro-, -olo-, -ere- för urspr.
or, ol, er, el mellan två konsonanter ("pleofoni"),
or, ol, er för äldre sonantiskt r och l, specifikt
("gutturalt") uttal af l och bakre i (I), saknad
af kvantitetsskillnad i vokaler (blott korta) samt
flyttbar exspiratorisk accent, blott 1-preteritum
(eg. particip utan hjälpverb), med förlust af
imperfekt och aorist, samt konjunktiv med oböjligt
by. Dessa kännetecken framträda i det hela redan i
de äldsta bevarade minnesmärkena af ryskt språk. Så
tidigt som på 1000-talet visa sig lokala skillnader
inom det östslaviska språket (eller "ryskan", såsom
det kallas efter rikets skandinaviska grundläggare),
och redan medeltidens folkspråk fördela sig på två
grupper, motsvarande vår tids ryska och ukrajnska
(stor- och lillryska). I förhållande till ukrajnskan
intar storryskan i det hela en äldre ståndpunkt:
mellan-y för äldre ū och "gutturalt" l kvarstå
(pisal, skref, volk, varg: ukr. pisaw, vowk); g är
explosivt (= sv. g); äldre ē (hvars fornslaviska
valör ej är säkert känd) har sammanfallit med e,
äldre ĕ och ŏ kvarstå som sådana, medan ukr. i vissa
fall utbytt dem mot i; den gamla affrikationen af
k och g i vissa former är genom analogibildning
förlorad (t. ex. volki, vargar, v ruke, i handen);
gen. sing. mask. i den pronom. deklinationen slutar
-vo (jevo, hans, dobravo, den
godes). I likhet med de flesta slaviska språk har
ryskan sex genom ändelser skilda kasus och tvåfaldig
böjning af adj., samt skiljer genomgående olika
"aspekter" i verbet (perfektiv och durativ). Bland
de nyslaviska språken är storryskan till sin
byggnad det mest ålderdomliga. Dess ordbildning
är i hög grad genomskinlig. Genom sin rikedom på
ännu lefvande böjnings- och afledningsändelser,
liksom genom sitt stora ordförråd, är språket i hög
grad plastiskt. Tonvikten är mycket markerad, till
följd hvaraf de tonviktslösa stafvelsernas vokaler
reduceras till sitt ljudvärde. Moskvadialekten,
hvilken anses som mönster, är i hög grad
melodiös. Ortografien är historisk-etymologisk. Den
tar föga hänsyn till de förändringar i uttalet, som
vållas af ännu verksamma ljudlagar, men uppfyller
icke dess mindre i det hela bra sitt ändamål (är
regelbunden). Den mest betydande olägenheten är
fasthållandet af den blott etymologiska skillnaden
mellan två e-tecken. I hvarje ord, som slutar på
konsonant, tecknas ännu ett kort u ("jerr"), som
redan på 1000-talet förstummats. Bokstäfvernas antal
är 36. De ha följande utseende och (etymologiska)
normalvärden:
         värde omskrifning (i N. F.)
А а         a (ty., it.) a
Б б         b b
В в         v v
Г г         g g
Д д         d d
Е е         e, je; ä, jä; o, jo e; je
Ж ж         fr. j (ṡj) zj
З з         fr. z z
И и         i i
Й й         i uti diftong j
І і         i i
К к         k k
Л л         "gutturalt" l l
М м         m m
Н н         n n
О о         å o
П п         p p
Р р         r ("rullande") r
С с         s s
Т т         t t
У у         fr. ou u
Ф ф         f f
Х х         ty. ch ch
Ц ц         ts ts
Ч ч         sv. tj tj (tsj)
Ш ш         fr. ch, ty. sch sj
Щ щ         mulj. "sj"-ljud sjtj (bättre stj)
Ъ ъ         urspr. u, nu stumt återges ej
Ы ы         har i västeuropeiska språk ej någon motsvarighet, närmast besläktadt med sv. e i gosse och bildas med midten af tungan mot gommen. y
Ь ь         muljeringstecken återges ej
Ѣ ѣ         e, je; ä, jä je (ie efter t)
Э э         e; ä e
Ю ю         u; ju ju (iu efter t)
Я я         a; ja ja (ia efter t)
Ѳ ѳ         f f
Ѵ ѵ         i i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:48 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free