Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rysk-japanska kriget 1904-05
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
750 fångar. Som vanligt förföljde japanerna ej den
vikande fienden. Först efter några dagars uppehåll
följde de långsamt efter, trängande det ryska
arriärgardet tillbaka mot Daschitschao. - I midten
af juli inträffade den japanske öfverbefälhafvaren,
marskalk Oyama, på krigsskådeplatsen. Hans
operationsplan var att genom en koncentrisk
framryckning mot Liau-jang, börjande ur högra flygeln,
med tryck mot den ryska arméns förbindelser tvinga
denna att draga sig tillbaka. Framryckningen skedde
långsamt och metodiskt med yttersta försiktighet för
undvikande af bakslag, undan för undan befästande
de vunna ställningarna. Den förste, som på detta
sätt blef utsatt för den japanska påtryckningen, var
general Rennenkampf, som med sina kosacker på ett
särdeles verksamt sätt i trakten af Sajmatsy genom
ständiga mindre ströftåg skyddat arméns vänstra
flank. Småningom satte sig Kuroki med l:a armén i
besittning af öfvergångarna öfver Fenschujlinska
bergskedjan, härvid kraftigt understödd af den
nybildade 4:e armén under general Nodzu, hvilken
som närmaste mål för sin vidare framryckning fick
Chei-tschen, mot hvilken punkt äfven Oku satte sig i
marsch. Denne senare stötte 23 juli vid Daschitschao
samman med l:a och 4:e sibiriska armékårerna under
gemensamt befäl af general Sarubajev. Efter 2 dagars
oafgjord strid fick denne order att gå tillbaka
till Tschai-tschen, där Kuropatkin nu samlade sina
hufvudkrafter. Under tiden hade emellertid motgångarna
hopat sig på ryssarnas vänstra flygel. 3:e sibiriska
kåren under general Keller hade 17 juli genom en
våldsam rekognoscering sökt klara ut läget på denna
del af fronten mot Kuroki, men med en förlust af
1,240 man blifvit kastad tillbaka, general Görschelman
med en brigad af 10:e kåren hade till vänster därom
måst draga sig tillbaka, och slutligen hade general
Rennenkampf på yttersta flygeln blifvit sårad och
hans kosackfördelning drifven norrut. På grund häraf
såg sig Kuropatkin föranlåten att i slutet af juli
gå tillbaka för att enligt sin gamla plan koncentrera
sina spridda krafter i en gemensam försvarsställning
framför Liau-jang.
Slaget vid Liau-jang. I 2 veckors tid fick Kuropatkin
nu åter i lugn draga till sig förstärkningar och
inreda sig till försvar. Ställningen utgjorde ett
3-dubbelt brohufvud på södra stranden af Taitsy-che
med främsta linjen på en dryg dagsmarschs afstånd från
Liau-jang i en 70 km. lång båge med vänstra flygeln
stödd mot floden och den högra täckande järnvägen
sydöst om staden. Bakom denna ställning fanns en
2:a försvarslinje 6-10 km. framför stadsmurarna och
slutligen en 3:e fortlinje på l-3 km. afstånd från
dessa. Ryssarnas styrka hade ökats till nära 220,000
man och 600 kanoner, mot hvilka japanerna ej kunde
ställa mer än högst 150,000 man och 480 kanoner,
hvaraf 70 af gröfre kaliber. Japanernas afsikt var
att genombryta den ryska ställningens midt, och
natten till 26 aug. började anfallet samtidigt på hela
fronten. Planen misslyckades visserligen, men på högra
flygeln vann Kuroki terräng, och Kuropatkin beslöt med
anledning häraf följande dag att draga sig tillbaka
till sin andra linje. 30 aug. återtogo japanerna
offensiven. Okus och Nodzus arméer gingo gång
på gång till storms mot den södra fronten, men
tillbakaslogos ständigt med stora förluster och kunde
endast med möda hålla sig kvar. Kuroki åter gick på
eget initiativ öfver till floden Tai-tsy-ches norra
strand. Mot de på södra sidan kvarvarande trupperna
hade nu Kuropatkin kunnat samla en förkrossande
öfvermakt, men orolig för sin återtågsväg, begagnade
han sig ej häraf. I stället förde han sin allmänna
reserv öfver till norra sidan och satte 2 sept. i
gång ett omfattande anfall mot Kuroki. Detta utfördes
dock tveksamt och lamt samt kröntes ej med afgörande
framgång. Betydligt öfverskattande motståndarens
krafter, beslöt han då att draga sig tillbaka till
Mukden. Återtåget anträddes i jämförelsevis god
ordning natten till 4 sept., utan att japanerna, som
voro utmattade af föregående strider, kunde följa
efter. Förlusterna uppgingo på japanska sidan till
27,000 man, på den ryska till 16,000 man.
Slaget vid Scha-che. Nu följde åter ett uppehåll
i operationerna på en hel månad. Under tiden hade
Nogis alla försök att bemäktiga sig Port Arthur
genom förkortadt anfall strandat med ofantliga
förluster. Man såg sig i slutet af aug. nödsakad att
skrida till formlig belägring af fästningen. I midten
af sept. hade japanerna närmat sig fästningsverken på
150 m. när. Ett nu förnyadt stormanfall tillbakaslogs
visserligen, men underrättelsen framkallade i det
ryska högkvarteret farhågor, att fästningens fall
vore nära förestående. Om Nogis armé frigjordes
och kunde vända sig norrut, skulle i ett slag den
betydande numeriska öfverlägsenhet man nu vunnit
gå förlorad. - I slutet af sept. hade nämligen
den ryska fältarmén vuxit till 240,000 man med 780
kanoner, under det att den japanska endast uppgick
till 170,000 man med 650 kanoner. Kuropatkin beslöt
därför att 5 okt. återupptaga operationerna. Den
i detta ändamål utfärdade ordern meddelades i
de ryska tidningarna och blef sålunda i förväg
känd af japanerna. Planen var, att en vänster
armégrupp, l:a-3:e sibiriska armékårerna under
general Stackelberg, skulle omfatta fiendens flank
i bergstrakten öster om järnvägen, under det att
en höger armégrupp, 10:e och 15:e armékårerna under
general Bilderling, skulle vid järnvägen och väster
därom demonstrativt sysselsätta fienden. Återstoden
af armén, 4 armékårer, utgjorde en stark allmän
reserv under Kuropatkins eget befäl. 10 okt. hade
ryska armén på en front af 50 km. i små dagsmarscher
drifvit de fientliga bevakningsafdelningarna öfver
floden Scha-che och hunnit halfvägs till Liau-jang,
då Oyama beslöt att själf gå fram till anfall med
sin 2:a och 4:e armé mot midten och högra flygeln af
den ryska linjen. Han lyckades ock 12 okt. tränga
västgruppen något tillbaka. Den 5:e reservkåren,
som fanns till förfogande, insattes ej, och striden
blef stående. Den östra armégruppen hade under tiden
på sitt håll misslyckats i försöket att öfverflygla
japanerna och dragit sig något tillbaka. Genom
flyglarnas reträtt blef 4:e sibiriska kåren under
Sarubajev i centern utsatt för koncentriska anfall
af Nodzus och delar af Kurokis arméer, men försvarade
sig tappert och lyckades i skydd af mörkret undandraga
sig omfattningen. Hade Kuropatkin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
