- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1389-1390

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssby. 1. Socken i Kalmar län - Ryssby. 2. Socken i Kronobergs län - Ryssbylund - Ryssel. Se Lille, sp. 516 - Rysselberghe, Théo van - Ryssgrafven. Se Almare Stäke 1 - Ryssgubbe. Se Bunias orientalis - Ryssja - Ryssjeknut. Se Knut, sp. 415 - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gingo modigt öfver den af vårfloden högt uppsvällda
bäcken och stormade Brogårdsskansen samt förföljde
de vikande svenskarna, som först sökte hålla
stånd i en genom bråtar och förhuggningar anordnad
upptagsställning vid Ryssbyhult, men sedan gingo
tillbaka ända till Ålem bakom Alsterån. Ryssby skansar
afbrändes sedermera af danskarna.

2. Socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 17,636
har. 2,549 inv. (1914). R. bildar med Tutaryd
ett pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
1. L. W:son M.

Ryssbylund, gods i Ryssby socken, Kalmar län, ö. om
Rockneby station på Kalmar–Berga järnväg. 7,745
mtl, tax. till 394,200 kr., mejeri m. m., 6,400
kr. Själfva säteriet är uppkommet af ett skatte-
och ett sämjehemman Ryssby, af hvilka det senare
afhystes under det förra, sedan detta blifvit säteri,
och hvilka 1647 voro donerade åt Abraham Larsson
Hirsch, adlad Cronhiort. Säteriet reducerades såsom
ren donation med 1683 års ränta, men gafs enligt
kungligt bref till Niklas Karl Cronhiort i hans och
hans hustrus lifstid. Det indrogs 1692, skattades till
1 mtl och berustades samt innehades ännu i senare
delen af 1700-talet af släkten Cronhiort. Bland
egare på 1800-talet märkas frih. A. K. Raab och
Hjalmar Kylberg, hvilken där 1856–58 förestod
länets lägre landtbruksskola och senare hade en
privat landtbrukselementarskola, som efter 1871
förestods af brodern L. V. Kylberg. Nuvarande egare
är frih. Kr. Rappe.

Ryssel [re’jsel]. Se Lille, sp. 516.

Rysselberghe [rensel-], Theo van, belgisk målare,
f. 1862 i Gent, slöt sig tidigt till ultramoderna
franska målare och blef en af nyimpressionismens
främsta representanter. Han gjorde 1882 och
följande år studieresor till Spanien och Marokko,
har mestadels varit bosatt i Paris, målar i ett
konsekvent genomfördt fläckmaner med frisk, ljus
och blomstrande färg aktstudier, solskensstudier
med figurer i landskap, porträtt och dekorativa
kompositioner. Bland hans målningar märkas Arabisk
berättare
(museet i Namur), Fantasi (senatshuset i
Bruxelles), dubbelporträtt af konstnärens hustru och
dotter
(1899, museet i Bruxelles) , Badande kvinnor
(väggmålning i hotell Solvay i samma stad, 1902),
gruppbilden Lektyr (1903), Spatsertur (hvitklädda
flickor i blåst på hafsstrandenj, porträtt af
skalden É. Verhaeren (1907) m. fl. R. har äfven
utfört affischer och bokomslag med ornamental
komposition. G-g N.

Ryssgrafven. Se Almare Stäke 1.

Ryssgubbe, bot. Se Bunias orientalis.

Ryssja (da. ruse, ty. reuse), fisk., ett slags
fiskredskap, som i inskränktare och egentlig
bemärkelse innefattar ett af garn bundet redskap,
bestående a) af en på bågar spänd, mer eller mindre
cylinderformigt baktill afsmalnande nätbyggnad –
den egentliga ryssjan – med ingången från främre ändan
samt genom flera efter hvarandra ställda trattformiga
ingångsöppningar delad i flera rum, kamrar, och b)
af 1–3 nätarmar, tjänande att leda fisken in uti
ryssjan. Ryssjans mynning och armar äro vid fiske
vända mot land. Då tre armar finnas, är en ställd midt
för mynningen och når ofta in till stranden. De båda
sidoarmarna äro kortare och fastgjorda vid mynningens
båda sidor.
Fisken ledes således in i ryssjan på båda
sidor om mellersta armen, landarmen. Ofta saknas
sidoarmarna. Då fisken en gång gått in i ryssjan,
hindras den från att åter komma ut af de ofvan nämnda
trattformiga ingångsöppningarna. Från "mjärden",
hvaraf ryssjan kan anses som en utbildning, skiljes
ryssjan därigenom, att den är delad i flera rum och
har armar samt endast en ingångsöppning, medan mjärden
saknar armar, är enrummig och stundom har ingång från
båda ändarna. För olika fiskarter och fiskeplatser
finnas många slag af ryssjor med olika benämningar. Så
ha somliga ryssjor sidoarmarna cirkelformiga eller
hjärtformigt böjda mot hvarandra, med midtarmen
ställd i den mellan dem varande öppningen och sålunda
bildande ett slags förgård med ingång liknande den hos
en katsa. Sådana äro de s. k. stor- l. finnryssjor,
som numera brukas vid norra och mellersta Sveriges
Östersjökust. Stundom förenar man två midt
emot hvarandra stående ryssjor genom en gemensam
midtarm, "dubbelryssjor". Ryssjor för ålfångst ha på
Östersjökusten ej sällan baktill en korg flätad af
vidjor (ordet "ryssja" sammanhör trol. med got. raus,
rör; jfr eng. rush, vass, säf). Dessa slags ryssjor
kallas i södra Sverige "hommor". Hommorna ha blott
landarm, och den är på östkusten vanligtvis fäst vid
den sida af ryssjans mynning, som under fiske ligger
åt söder, och på sydkusten vid mynningens västra
sida, beroende på, att ålen vandrar åt söder och
väster och således går in i ryssjan endast norr- och
österifrån. Särskildt för insjöfiske och ålfiske
vid hafskusterna är ryssjan ett mycket användt och
godt fiskredskap (jfr d. o. sp. 450 ff. och fig. 5).
R. L. (K. A. A-n.)

Ryssjeknut. Se Knut, sp. 415.

Ryssland (Ryska riket), ry. Rossia, fi.
Venäjä,
kejsardöme, näst det brittiska väldet det största
på jorden, utgör ett sammanhängande helt från 17°
38’ ö. lgd (Polens västra gräns) till 190° 16’
ö. lgd (169° 44’ v. lgd, Kap Desjnev) och från 35°
38’ n. br. (gränsen mot Afganistan) till 77° 36’
n. br. (Kap Tjeljuskin). Det gränsar i n. till
Norra Ishafvet, i ö. till Stilla oceanen, i s. till
Kinesiska riket, Afganistan, Persien, Kaspiska hafvet,
turkiska Armenien och Svarta hafvet, i v. till
Rumänien, Österrike-Ungern, Tyskland, Östersjön,
Bottniska viken, Sverige och Norge. (Ryska rikets
utsträckning före världskriget 1914 ff. kan ses på
de politiska kartorna till art. Asien och Europa. På
grund af tidsförhållandena har ingen karta öfver
europeiska R. kunnat utarbetas till detta band,
men en sådan skall medfölja Suppl.)

Areal och folkmängd. Det ryska rikets areal och
folkmängd uppges sålunda:
Kvkm. Inv.
Egentliga R. 4,889,060 122,550,700
Polen 127,320 12,776,100
Finland 373,600 3,140,100
Ryssland i Europa 5,389,980 138,466,900
Kaukasien 469,220 12,288,100
Central-Asien 3,488,530 10,727,000
Sibirien 12,393,870 9,577,900
Buchara och Chiva 270,860 2,300,000
Ryssland i Asien 16,622,480 34,893,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free