Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Kyrkliga förhållanden - Ryssland. Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126 präster och 429 gudstjänstlokaler), 2) Moskvas
(Östeuropeiska R., Kaukasien, Transkaspien och
Sibirien; omkr. 459,000 medlemmar, 84 präster,
287 gudstjänstlokaler). Transkaspien bildar 1
församling med 1 präst! Ett distrikt halfannan gång
så stort som Österrike-Ungern sköttes före 1862 af
l person; nu äro prästerna 4. – R:s lutheraner äro
inalles 7,400,000. – Polens lutherska kyrka ledes
af det evangelisk-lutherska generalkonsistoriet i
Warschau med 1 generalsuperintendent; därunder stå 5
superintendenter. Predikant väljes af församlingarna;
valet bekräftas af konsistoriet. Ett kyrkokollegium
öfvar i hvarje församling yttre förvaltning, fattigvård
och uppsikt öfver predikanten.
Den reformerta kyrkan, som har större både liturgiska
och ekonomiska friheter, delas i Litauens synodal-
och Warschaus konsistorialområde samt 9 församlingar
med hvar sin "reformerta session", hvari äfven ingå
lekmännen i distriktets lutherska konsistorier. I
Litauens synod kan hvarje församlingsmedlem
deltaga, men ett särskildt utskott, synedriet,
fattar besluten. Många af de förr utmärkta
kyrkoskolorna har staten efter hand stängt. –
Polens synod har beslutanderätt; ett utskott utför
besluten. Församlingarna ledas af presbyterier. –
Antalet reformerta är högst 50,000. Vissa
protestantiska sekter: mennoniter, baptister m. m. ha
uppstått, likaså rent independentistiska samfund. I
Archangel förenades 1818 lutheraner och reformerta
till en "förenad evangelisk församling".
Rom stöder gärna legenden, att R. en gång delat dess
tro. Nu klagas kanske med fog öfver förtryck mot
dess anhängare, öfver brutna fördrag med påfvarna
(t. o. m. toleransediktet 1905 är delvis overksamt),
försök att undergräfva ryska romerska kyrkans
ställning och bandet med kurian m. m. Polen, där
katolikerna alltid varit talrikast, har lidit mest af
förföljelser och tvång (jfr Polen, sp. 1198–99). Nu
finnas 2 romerska ärkebiskopsdömen: Mohilev (R. och
Sibirien med 6 biskopsdömen, 379 gudstjänstlokaler,
öfver 1,000 prästerliga krafter och omkr. 4,100,000
katoliker; Sibirien har 10 församlingar och
10,000 katoliker) och Warschau (2 hjälp- och
6 suffraganbiskopar, 2,057 gudstjänstlokaler och
4,550 prästerliga krafter och nära 7 mill. katoliker,
allt i Polen). I Petersburg, där Mohilevs ärkebiskop
residerar, finnes en akademi. Kyrkoegendomen förvaltas
af ett kyrkligt kollegium (ärkebiskoparna, 2 biskopar
och en regeringsrepresentant). Antalet katoliker
är omkr. 3 1/2 mill. med omkr. 4,600 präster. –
Judarna beräknas uppgå till 6 mill. (5 mill. 1897),
muhammedanerna till öfver 4 mill.
Litt.: K. Holl, "Die religiösen grundlagen
der russischen kultur" (i "Russlands kultur und
volkswirtschaft"), Fr. Kattenbusch, "Lehrbuch der
vergleichenden konfessionskunde" (I, 1902) och
"Die kirche in Russland" (i "Christliche welt",
1908), A. Palmieri, "La chiesa russa" (1908)
och art. "Russia" i "The catholic encyklopedia"
(XIII; med utförliga litteraturhänvisningar), samt
art. "Russland" i Haucks "Realencyklopädie" (bd XVII
och XXIV, af Bonnwetsch). – För protestantismen:
A. Berendts, "Der protestantismus in Osteuropa" (i
"Der protestantismus am ende des XIX. jahrhunderts"),
H. Dalton, "Geschichte
der reformierten kirche in Russland", och
"Die evangelisch-lutherischen gemeinden in
Russland, herausgegeben von Zentralkomitee der
unterstützungskasse för ev.-luth. gemeinden in
Russland" (1909–10). – För romersk-katolska kyrkan:
Baumgarten, "Die katholische kirche unserer zeit"
(1902), M. Buchberger, art. "Russland" i "Kirchliches
handlexikon". – För sekterna: K. K. Grass,
"Die russischen sekten", I–II (1907–14).
D. Fehrman.
Undervisningsväsen. För undervisningen finnes ett
särskildt ministerium, under hvilket de allmänna
skolorna och universiteten subordinera. Men
fackskolorna lyda under det ministerium, som har med
resp. fack att sköta. Sålunda höra militärläroverken
under krigs- eller marinministerierna, de tekniska
läroverken, präst- och folkskollärarseminarierna
under inrikesministeriet, rättsskolorna under
justitieministeriet, handelsskolorna under
finansministeriet, konst- och teaterskolorna under
hofministeriet, åkerbruks- o. d. skolor under
åkerbruksministeriet o. s. v. Kyrkliga seminarier
och en stor del af folkskolorna subordinera
under Heliga synoden. För tillsynen öfver den
allmänna undervisningen är riket deladt i 15
undervisningsdistrikt (däraf 5 i asiatiska Ryssland),
hvart och ett omfattande en grupp guvernement och
lydande under hvar sin kurator. Folkskolorna voro
till midten af 1800-talet ganska få (1856: 8,227
med 450,000 lärjungar), men ha ökats därigenom,
att semstvoförsamlingarna eller bykommunerna
upprättat nya. 1911 var antalet af alla slags skolor i
europeiska R. 97,194 med Öfver 6,8 mill. lärjungar. Af
dessa hörde 6,1 mill. till folkskolorna, 229,000 till
specialskolor, 427,000 till mellanskolorna och 65,120
till de högre skolorna. De egentliga folkskolorna voro
1911 i hela riket (asiatiska R. inräknadt) 100,295,
af hvilka 37,922 lydde under Heliga synoden, 59,682
under undervisningsministeriet och 2,691 under andra
ministerier eller enskilda stiftelser. Folkskolorna
regleras af guvernements- eller kretsskolråd, där
adelsmarskalkarna äro ordförande. Undervisningen i
byskolorna omfattar endast religion, läsning och
skrifning af kyrkoslaviska samt ryska språket,
räkning och sång. Där möjlighet därtill finnes,
kan äfven gymnastik ingå bland läroämnena,
hvarjämte man i närheten af folkskolan kan upprätta
yrkesskolor. Stads- och kretsfolkskolorna undervisa
dessutom i geografi, geometri och historia. I dem är
lärokursen femårig. – För folkskollärarutbildningen
funnos 1911 94 seminarier med 8,900 lärjungar. Den
sekundära undervisningen meddelas i gymnasier,
som förbereda till universitetet och andra högre
undervisningsanstalter, samt i realskolor, som
ge utbildning för det praktiska lifvet eller för de
tekniska läroanstalterna. I de förra läses latin
och grekiska. Det första gymnasiet upprättades
i Petersburg 1726, det andra i Moskva 1755. –
1911 funnos 320 gymnasier och 35 progymnasier med
tillhopa 124,500 lärjungar samt 235 realskolor med
67,230 lärjungar. Under senare år ha äfven upprättats
gymnasier och progymnasier för flickor, hvilka 1911
voro inalles 784 med 252,000 lärjungar.
Af de högsta undervisningsanstalterna äro
universiteten viktigast. Sådana finnas i Petersburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
