Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Undervisningsväsen - Ryssland. Näringar. Åkerbruk - Ryssland. Boskapskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(8,224 studenter), Moskva (det äldsta, upprättadt
1755, 9,000), Charkov, Kiev, Kazan, Odessa, Jurjev
(Dorpat), som upprättades 1632 af Gustaf Adolf,
men sedan nedlades och återupprättades 1802, och
Warschau; dessutom i Tomsk i Sibirien. Antalet
studenter och åhörare var 1908 39,500. Ett nytt
universitet har 1909 inrättats i Saratov och
ett folkuniversitet (Sjanjavskijuniversitetet)
1908 i Moskva. Universiteten ha 4 fakulteter (den
filosofiska är delad på två): vid Dorpats universitet
finnes dessutom en femte (luthersk-teologisk). –
Af andra högre läroanstalter må nämnas kejserliga
Alexanderslyceet, upprättadt i Tsarskoje Selo 1811,
som har att utbilda till vissa statstjänster; lyceet,
hvars lärjungar äro interner, har 6 klasser, af
hvilka de tre lägsta meddela elementarundervisning,
de tre högre universitetsundervisning; Demidovs
juristlyceum i Jaroslav (300 lärjungar);
Historico-filologiska institutet i Petersburg,
Lazarevska institutet för österländska språk i Moskva,
och arkeologiska institutet i Petersburg. För den
ortodox-teologiska utbildningen, som ledes af Heliga
synoden, finnas tre slags läroverk: prästskolor,
ett slags folkskolor för gossar, som ämna bli präster
(183 skolor med 30,000 elever, 1908); prästseminarier
(57 stycken med 15,000 elever, 1908), som utbilda
till prästämbetet eller lägre kyrkliga sysslor; och
prästerliga akademier i Kiev, Moskva, Petersburg
och Kazan för högre teologiska studier. Dessutom
finnes ett stort antal andra specialskolor af olika
slag såsom för medicin, för tekniska vetenskaper
och för praktiska yrken. Trots dessa anstalter
för folkbildningen står denna mycket lågt. Vid
folkräkningen 1897 voro 87 kvinnor af 100 och 79 män
af 100 okunniga i att läsa. Bäst stod det i detta
afseende till i de protestantiska Östersjöprovinserna,
sämst i de asiatiska besittningarna, där procenten
analfabeter i vissa trakter steg ända till 93. För
europeiska Ryssland voro siffrorna dock föga lägre än
ofvan angifna medeltal för hela riket. Som skoltvång
icke förekommer, är antalet barn i folkskolorna
jämförelsevis lågt, endast 5,1 proc. af befolkningen
(mot 14,7 proc. i Sverige, 18,5 i Tyska riket samt
t. o. m. i Spanien och Italien 10–11 proc.).
Näringar. R. är framför allt en jordbruksstat;
dock står åkerbruket i det hela på en låg
ståndpunkt. Åkrarna bearbetas vanligen med hackor,
gödsling användes knappt, åtminstone i det fruktbara
svarta-jordsområdet, än mindre konstgjord bevattning,
som dock skulle kunna göra stora delar af stäppen till
åkerland. Orsakerna härtill äro flera, men kanske
viktigast några ryska karaktärsdrag, som kraftigast
framträda hos den ryske bonden (musjiken). Han
är apatisk och älskar bekvämlighet samt afskyr
ansträngningar, håller fast vid ärfda vanor samt
saknar förmåga af initiativ. Lifegenskapen skärpte
dessa egenskaper, och slutligen ha de egendomliga
agrarförhållanden, som råda i R., icke heller
bidragit till att rycka upp bönderna. Den ryska
agrarförfattningen är med hänsyn till bönderna
fortfarande grundad på begreppet mir (se d. o.);
jorden eges ej af brukaren, utan af bykommunionen,
som fördelar
den bland sina medlemmar, en fördelning,
som ideligen måste göras om alltefter byns
tillväxt i invånarantal. Häraf kan följden bli,
att bonden beröfvas frukterna af det arbete
han nedlagt på jorden, hvilket icke uppmuntrar
till sådant arbete. F n. håller man emellertid
på att i R. genomföra en storartad agrarreform,
som af ser att göra bönderna till själfständiga
och verkliga egare af jorden, och det uppges,
att vid slutet af 1912 upprättats öfver en million
själfständiga jordbrukslägenheter. En följd af denna
nya utveckling har varit, att jordbruket f. n. har
behof af för 120 mill. rubel landtbruksmaskiner
om året och att exporten af spannmål årligen ökas
(den fördubblades 1895–1911). Ehuru i följd af nämnda
förhållanden R:s jord är sämre odlad och därför ger
jämförelsevis mindre skörd än västra Europas (så
skördas t. ex. af hvete på 1 har 564 kg. i R., 1,608
kg. i Sverige), så frambringar dock landet omkr. 40
proc. af all europeisk spannmål. Af hela arealen äro
19 proc. improduktiv jord, 39 proc. skog, 16 proc. äng
och betesmark och 26 proc. åkerland. Hufvudsädet är
råg, därefter följa hvete, hafre, korn, hirs, bohvete
och majs. I det europeiska R. (inklusive Polen)
skördades 1913 24,5 mill. ton råg, 18,5 mill. ton
hvete, 15,6 mill. ton hafre, 10,14 mill. ton korn samt
6,2 mill. ton andra sädesslag. Af potatis steg skörden
till 35 mill. ton och af hö till 36,e mill. ton. Hvete
odlas i någon mån i Hvit-R. och i Podolien, men
framför allt på Lill-R:s svarta jord och det sydryska
stäppområdet. Rågen är hufvudsädet i hela mellersta
R., i de baltiska provinserna och i Polen samt äfven
på norra R:s glaciala aflagringsområde, men aftar mot
s. Korn odlas förnämligast i de baltiska provinserna,
på svarta-jords- och de södra stäppernas område,
hafre i norra R:s skogsbälte. Af stor betydelse
är odlingen af lin och hampa, det förra dels i
de nordvästra guvernementen för framställning af
garn, dels i Don-området och angränsande trakter
för framställning af linfrö. Hampa odlas mest i
guv. Orel och Kursk. Andra oljeväxter förekomma mest
i de södra och sydöstra delarna, humle i de västra och
centrala guv. Slutligen har odlingen af hvitbetor stor
betydelse i öfver 20 guv. (de viktigaste äro utom de
polska: Kiev, Podolien, Charkov, Kursk, Tjernigov
och Volynien). Tobak produceras i mängd, särdeles i
södra hälften af riket, likaså grönsaker och frukt
samt i guv. vid Svarta och Kaspiska hafven äfven vin.
Boskapsskötseln har långt mindre betydelse än
åkerbruket, särdeles med hänsyn till utförseln,
ehuru R. har det största antalet kreatur i Europa,
hvarjämte landets stora utsträckning från n. till
s. gör, att intet europeiskt land har så mångfaldiga
slag af husdjur som R. 1913 uppgick antalet hästar
till 24,51 mill., hornboskapen till 37,1 mill.,
får och getter till 42,7 mill. och svin till 12,4
mill. Längst upp i n. är renen det allmänna djuret,
i mellersta R. hållas de vanliga mellaneuropeiska
djurslagen, dock är fårafveln mest utbredd på de södra
och sydöstliga stäpperna. På Krim och i Bessarabien
komma härtill buffeln, åsnan och mulåsnan och i södra
Volgaområdet kamelen. Biskötseln är här och där en
icke oväsentlig inkomstkälla, medan silkesafveln
uppträder endast sporadiskt på de södra stäpperna
och saknar större betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
