Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Handel - Ryssland. Sjöfart - Ryssland. Järnvägar - Ryssland. Längdmått - Ryssland. Myntväsen - Ryssland. Kreditanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att på gruppen näringsmedel kommo 988,5 mill. rubel,
på råämnen 473,5 mill., på lefvande djur 25,8
mill. och på fabriksalster 25,9 mill. Införseln från
detta håll åter bestod af råvaror för 517 mill. rubel,
fabriksvaror för 368 mill., näringsmedel för 134
mill. och lefvande djur för 3,5 mill. Det är sålunda
hufvudsakligen näringsmedel och råämnen, som R. utför
till det öfriga Europa, medan det därifrån inför
hufvudsakligen råvaror och fabriksalster, hvilket
visar, att R. i hufvudsak är ett jordbruksland,
icke ett industriland. Till sina grannar i Asien
intar landet en annan ställning: här är utförseln
af fabriksvaror öfvervägande. De allra viktigaste
utförselvarorna voro 1911: spannmål och mjöl
707,9 mill. rubel, trävaror 142,4 mill., ägg och
smör 152 mill., lin 70,4 mill. samt socker 66,3
mill. Införselns förnämsta artiklar voro maskiner
147,2 mill. rubel, bomull 116,8 mill., te 59
mill., industrivaror 52,7 mill., ull 48,5 mill. och
stenkol 39,8 mill. Störst var varuomsättningen med
Tyskland (omkr. 50 proc. af införseln och 33 proc. af
utförseln). Till Sverige utfördes 1912 för 33,394,653
kr., och införseln därifrån steg till 27,030,018
kr. Omkr. 66 proc. af hela omsättningen med utlandet
sker sjöledes och endast en tredjedel landvägen.
Inrikes handeln var i äldre tider väsentligen
koncentrerad till de stora årliga marknader l. mässor,
som förekommo i de större städerna. Till följd af
samfärdsmedlens utveckling har detta förhållande
mestadels ändrats; dock hållas ännu sådana på flera
orter, t. ex. i Nizjnij-Novgorod, i Charkov och i
Irbit. De ha dock nu sin förnämsta betydelse för
varuutbytet mellan R. och Asien.
Sjöfart. R:s sjöfart med utlandet gick i äldre tider
öfver Hvita hafvet. Där ligger den norra kustens
viktigaste sjöstad Archangel, men numera går icke
fullt 1 proc. af utrikeshandeln öfver denna stad. Af
vida större betydelse är handeln öfver Östersjön,
hvars förnämsta hamnstad är Petersburg; i andra
rummet kommer Riga. Andra sjöstäder äro här Libau,
Narva, Reval, Baltisch-port, Pernau och Windau. Men
Östersjöhandeln har i sin ordning öfverflyglats
af trafiken på Svarta hafvet. På denna väg utför
södra R. sin spannmål och sina andra produkter,
hufvudsakligen öfver Odessa, men äfven öfver Akjerman,
Nikolajev och Cherson. Däremot ligga de goda hamnarna
på södra kusten af Krim, hvilka under medeltiden egde
så stor merkantil betydelse, nu alltför aflägset;
endast Kertj har nu någon större betydelse. På Svarta
hafvets östra kust förmedlar Batum tack vare järnvägen
till Baku handeln med Kaspiska hafvet. Öfver detta
haf går en del af R:s utrikeshandel. Dess förnämsta
hamnstäder äro Astrahan och Baku.
Handelsflottan är ganska obetydlig; den räknade 1913
1,068 ångbåtar och 2,577 segelfartyg om sammanlagdt
756,605 ton (inberäknadt de asiatiska provinsernas
fartyg), 1911 ankommo till europeiska R. 13,501
fartyg om 13,95 mill. ton, men af dem voro endast
2,093 fartyg om 1,6 mill. ton ryska; alltså förmedlas
sjöfarten på R. till omkr. 8/9 al främmande fartyg.
Järnvägarna i europeiska R. hade 1913 en
längd af 57,906 km. (däraf statsbanor 37,558
km.). Järnvägsnätet var näst Tysklands det längsta
i Europa, men med hänsyn till landets stora
utsträckning är det likväl, näst Norges och Turkiets,
det glesaste i vår världsdel. Bättre ställer det sig
i förhållande till folkmängden, men når dock icke
heller i detta afseende upp till de mellaneuropeiska
staternas eller till Sveriges. De ryska järnvägarna
äro bredspåriga (1,524 m.) – endast banorna v. om
Weichsel äro normalspåriga. De viktigaste linjerna
utgå från Moskva åt alla håll: till Petersburg
(kortaste tid 11,5 t.), till Riga (24 t.), till
Smolensk–Minsk–Brest–Warschau–Alexandrovo–Berlin
(till Berlin 46 t.), till Kaluga–Kiev–Odessa
(40 t.), till Tula–Kursk–Charkov–Sevastopol
(37 t.), till Charkov–Nikolajev (36 t.), till
Rjazan–Voronesj–Rostov–Kaukasien och Saratov–Uralsk
(47 t.), till Tula–Penza–Samara–Ufa–Sibirien och
Samara–Orenburg–Tasjkent (till Orenburg 64 t.), till
Rjazan–Kazan (40 t.), till Nizjnij-Novgorod (10 t.),
till Jaroslav–Vologda–Archangel (43 t.). Af stor
betydelse äro också järnvägarna från Petersburg,
utom den nämnda till Moskva, till Finland, till
Yologda, till Vitebsk–Mohilev, till Reval, till
Pskov–Dünaburg–Vilna–Kovno–Wirballen–Berlin (28,5
t.), till Vilna–Grodno, Warschau–Granica–Wien (36
t.), till Vilna–Rovno–Odessa (44 t.). Trafiken
från Tyskland och Österrike till Syd-R. förmedlas
af banorna Warschau–Brest–Rovno (Odessa, Kiev) och
(Lemberg)–Zjmerinka–Odessa. Slutligen må nämnas en
bana, som från Birsula, en station n. om Odessa, går
genom södra R.: Jelizavetgrad–Jekaterinoslav–Rostov
(Kaukasien).
Post och telegraf äro otillfredsställande ordnade
och osäkra. Antalet bref per invånare är mindre
än i något annat europeiskt land, antalet telegram
likaledes mindre än i något utom i Serbien. Antalet
postkontor (i hela riket) var 1911 16,452,
hvilka ombesörjde 1,463,258,000 bref och brefkort,
718,047,000 paket- och korsbandsförsändelser och
47,670,000 värdeförsändelser; telegraflinjernas
längd var 185,939 km. (utom järnvägstelegrafens)
och telegrafstationernas antal 4,438. Telefonlinjerna
hade en längd af 13,930 km.
Längdmått. 1 fut = 1 eng. fot = 12 djujm (tum) =
0,30479 m.; 1 sasje’n (famn) = 7 fut = 3 arsji’n; 1
arsjin (aln, utgör måttenhet) = 16 versjo’k = 0,7112
m.; 1 verst (versta’) = 500 sasjen = 1,066,79 m.
Ytmått: 1 kvadratfut = 0,0929 kvm.; 1 kv.-sasje’n
= 9 kv.-arsjin = 49 kv.-fut; 1 desjati’na = 2,400
kv.-sasjen = 1,0925 har. Rymdmått: 1 tje’tvert =
8 tjetveri’k = 2,099 hl.; (för våta varor) 1 botjka =
40 vedro’; 1 vedro’ = 10 kru’sjka = 12,299 l.
Vikt: 1 be’rkovets = 10 pud; 1 pud (den mest använda
viktenheten) = 40 funt = 16,38 kg.; 1 funt = 96
zolotni’k = 409,51 gr.
I myntväsendet infördes 7 (19) juni 1899
guldmyntfot. Myntenheten är rubeln à 100 kopek
(se Kopek och Rubel). Af guld präglas mynt på 10
och 5 rubel, af silfver 1, 1/2 och 1/4 rubel samt
20, 15, 10 och 5 kopek, af brons 5, 3, 2, 1, 1/2
och 1/4 kopek. Sedlar utges af riksbanken under
statens garanti.
Kreditanstalter. R:s centralbank är riksbanken,
en statsanstalt med 50 mill. rubel i grundfond och
5 mill. i reservfond och 134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
