Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland. Kreditanstalter - Ryssland. Försvarväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afdelningar. Den ensam utfärdar sedlar, hvilka
1913 cirkulerade till ett värde af 1,459,200
rubel. Dessutom fanns det 1912 50 enskilda
hypoteksbanker, af hvilka 10 voro aktiebanker och 40
stads- och provinsbanker; vidare 53 hypoteksbanker,
hvaraf statshypoteksbanken för adeln och
statshypoteksbanken för bönderna, med en sammanlagd
hypotekssumma af öfver 3 milliarder rubel. Antalet
privata banker för handelskredit var 1913 36 med
en anslutning af nära 5,498 mill. rubel. Mindre
penninganstalter äro spar- och lånekassor,
kreditsällskap, bybanker samt statens sparkassor, af
hvilka det 1912 fanns 7,704 med 7,97 mill. insättare
och ett insatt kapital af 1,594,8 mill. rubel (1913).
J. F. N.
Litt.: Kovalevskij, "Le régime économique de la
Russie" (1898), Boustedt och Trietsch, "Das russische
reich in Europa und Asien" (handbok om näringarna
o. s. v., 1910), J. Mavor, "An economic history of
Russia" (1914) samt arbeten om ryska hemslöjden af
Ponomarev (1902) och Golitsyn (1904).
Försvarsväsen. Armén har betydligt utvecklats
sedan Krimkriget, hufvudsakligen genom införande af
allmän värnplikt (1874) i stället för utskrifning
och genom arméns betydliga ökning på 1860-talet
äfvensom flera senare ökningar. Kejsaren är arméns
högste befälhafvare. Hans befallningar utgå genom
krigsministeriet, i spetsen för hvilket krigsministern
står och som utgöres af 17 olika afdelningar, de
flesta kallade hufvudförvaltningar. Med afseende på
sättet för krigsfolkets anskaffande delas armén i två
från hvarandra skiljaktiga delar, nämligen reguljära
och irreguljära trupper (mest kosacker). Trupperna
delas i fälttrupper, reservtrupper, fästningstrupper
och lokaltrupper, hvartill kommer det i fredstid
icke organiserade riksvärnet. Fälttrupperna
utgöras af alla truppslag. Infanteriet består af 70
divisioner (3 gardes-, 4 grenadjär-, 52 europeiska
och kaukasiska, 11 sibiriska skytte-) med 280
regementen om 4 bataljoner, 1 gardes-, 10 europeiska
och kaukasiska samt 6 turkestanska skyttebrigader
med 66 regementen om 2 bataljoner, hvartill komma 1
kubansk plastunbrigad med 6 bataljoner, äfvensom
kejsarens kombinerade regemente om 2 bataljoner,
sammansatt af personal från allt gardesinfanteri,
tills. 1,260 bataljoner. Hvarje regemente har en
kulspruteafdelning med 8 pjäser, ett spanarkommando
om 64 man (2-bataljonsregementen hälften) och
ett förbindelsekommando med ryttare, velocipedmän
och en 30 man stark telefonafdelning. Kavalleriet
omfattar 1:a gardesdivisionen med 4 kyrassiär-
och 3 kosackregementen på 4 skvadroner, 2:a
gardesdivisionen med 4 regementen, 1 gardesbrigad
(i Warschau) med 2 regementen, 16 divisioner,
af hvilka en kaukasisk, om 3 reguljära reg. och 1
kosackreg., 3 själfständiga brigader om 2 reguljära
reg., 2 fristående reguljära reg., 2 kosackdivisioner,
3 kaukasiska och 1 turkestansk d:o, 4 kosackbrigader
i Asien jämte flera fristående kosackregementen och
halfregementen (divisioner) i Asien. Tillsammans
uppgår reguljära kavalleriet till 10 gardes-,
21 dragon-, 17 ulan-, 18 husar-, 2 ryttar- och 2
halfregementen (på 2 skvadroner), med i allmänhet
6 skvadroner, tills. 68 2/2 regementen med 404
skvadroner, skvadronen 161 hästar. De i tjänst varande
kosackerna uppgå till 54 3/2 regementen med 323
sotnier (motsvarande skvadroner). Hvarje reguljär
och kosackdivision har ett kulsprutekommando
med 8, hvarje fristående brigad ett dylikt
med 4 pjäser. Fältartilleriet utgöres af 59
artilleribrigader (hvaraf 3 gardes- och 4 grenadjär-)
om 6 lätta batterier (8 kanoner, vid större delen
batterier endast 4 kanoner anspända i fred; tre
kaukasiska brigader, 3 lätta och 3 bergsbatterier;
vid två brigader tillkomma 2 bergsbatterier,
hvarje brigad tilldelad en infanteridivision),
11 skytteart.-divisioner (af hvilka 1 gardes-)
om 3 lätta batterier (vid de fyra finländska
2 lätta och 1 bergs-, vid de två kaukasiska
3 bergs-), 6 turkestanska divisioner om 3
(undantagsvis 2) lätta eller bergsbatterier,
11 sibiriska skytteartilleribrigader om 6 lätta
och 2 bergsbatterier (de senare fattas vid tre
brigader), 30 mörsar- (egentligen fälthaubits-)
divisioner om 2 batterier (6 haubitser), 5 sibiriska
dito och ett batteri, 5 tunga haubitsdivisioner om 2
batterier (4 kanoner) och 2 sibiriska dito, 1 ridande
gardesartilleribrigad med 6 batterier, 12 ridande
artilleridivisioner på 2 batterier (ett gardes- och
ett af de senare kosack-), 18 ridande kosackbatterier
och 7 ridande bergsbatterier. Hela antalet batterier
af alla slag uppgår till 637. Ingenjörtrupperna
utgöras af 39 sappörbataljoner, på 3 sappör-
och 1 telegrafkompani (gardesbataljonen 4 och 1),
7 gnisttelegrafkompanier, 9 pontonjärbataljoner (af
hvilka 2 sibiriska) på 2 kompanier, 1 turkestanskt
pontonjärkompani, 2 luftseglarbataljoner med
tills. 5 kompanier, 11 öfriga dylika kompanier,
1 järnvägsregemente med 2 bataljoner och 16 öfriga
bataljoner (däraf 6 i Sibirien och Amurlandet)
jämte 1 kompani. Af trängtrupper finnas 5
trängkaderbataljoner på 4 kompanier i Europa och
1 bataljon i Kaukasien. I krig växa kompanierna
ut till bataljoner och öfvertaga arméträngen. – I
fredstid organiserade reservtrupper finnas numera
icke; sådana uppsättas först i krigstid, och man
beräknar, att 32 reservdivisioner i Europa och 6
i Asien skola kunna uppsättas. Till reservtrupper
hänföras jämväl kosackernas 2:a och 3:e uppbåd,
som omfatta 98 regementen med 612 sotnier jämte
12 bataljoner till fots och 16 batterier. Hit kan
äfven hänföras kavalleridepån med 64 skvadroner,
förenade i 9 1/2 regementen och 3 brigader. Vid
dessa skvadroner sker den första dressyren af de
för motsvarande regementen afsedda hästarna. Härtill
komma 2 ridande depåbatterier. – Fästningstrupperna
utgöras af 62 fästningsartilleribataljoner (i
Kronstadt och Vladivostok, förenade i regementen och
brigader), 17 sappörkompanier, 16 minörkompanier, 13
telegrafafdelningar och 8 brefdufvestationer. – Till
lokaltrupper hänföras trupper med särskilda (lokala)
ändamål, såsom 609 kretsmilitärchefsförvaltningar,
113 lokal- och 530 konvojkommandon, 7
disciplinbataljoner, ett hundratal guvernements-,
järnvägs- och fästningsgendarmeriförvaltningar, 7
fältgendarmskvadroner, gränsbevakningen (31 brigader
med 1,100 officerare och 36,000 man) samt Transamurska
gränsvakten (6 infanteri- och 6 kavalleriregementen,
4 ridande batterier m. m.). – Största delen af
fälttrupperna är förenad i armékårer om i allmänhet 2
infanteridivisioner med tillhörande artilleribrigader,
1 kavalleridivision med ridande artilleri (dock icke
vid alla), 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
