- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
11-12

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råd - Råda - Råda, Norra, socken. Se Norra Råda - Råda, Södra, socken. Se Södra Råda - Rådan, uppfostringsanstalt förr flickor. Se Almska stiftelsen - Rådberg, Fredrik - Rådbråkning - Rådene - Rådhusrätt. Se Rådstufvurätt - Rådjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11

Rada-Rådjuren

Ledamot af rådet har benämnts "rådsherre", "riksråd",
"kungligt råd". Om den svenske konungens råd i
våra dagar se Statsråd. - 2. Den genom val utsedda
samling af män, "rådmän", som vid sidan af borgmästare
handhaft (och delvis ännu handhar) förvaltning och
rättskipning inom de svenska städerna (se Borgare,
sp. 1171-72, Borgmästare, Magistrat och Rådman).

Råda. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Askims
härad. 3,112 har. 1,273 inv. (1914). Annex till
Fässberg, Göteborgs stift, Domprosteriets södra
kontrakt. – 2. Socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 2,947 har. 814 inv. (1914). R. bildar med
Kållands-Åsaka och Mellby ett pastorat i Skara stift,
Kållands kontrakt.

Råda, Norra, socken. Se Norra Råda.

Råda, Södra, socken. Se Södra Råda.

Radan, uppfostringsanstalt för flickor. Se A l ruska
stiftelsen.

Rådberg, Fredrik, präst och skriftställare, f. 23
febr. 1789 i Vänersborg, d. där 24 febr. 1853,
tjänstgjorde någon tid i Stockholms ämbetsverk, men
återvände 1811 till Uppsala, där han promoverades
till filos, magister 1818. Han prästvigdes i Skara
s. å. och erhöll efter en kortare tids tjänstgöring
som pastorsadjunkt anställning som lärare vid
Hornsbergs växelundervisningsskola under Fågelviks
säteri (1819), men återvände 1828 till Stockholm
som medarbetare i tidningen "Journalen". 1829 blef
han lärare i kristendom samt tillförordnad rektor
vid Nya elementarskolan. 1831 blef han komminister
i Tengene af Skara stift, hvilken plats han 1836
utbytte mot stadskommi-nistraturen i Vänersborg,
som han innehade till sin död. Utom en mängd
öfversättningar och uppsatser i religiösa, filosofiska
och pedagogiska ämnen i tidningar och tidskrifter
samt tal, skaldestycken och predikningar utgaf
R. bl. a. Staten betraktad såsom uppfostringsinstitut
(1823), Försök till populär framställning
af Christuspantheismen (1832) och Friedland,
romantisk, litterär och politisk dröm (1839).
J. H. B.*

Rådbråkning (ty. radbrechen, af rad, hjul, och
brechen, bryta), jur., ett numera afskaffadt
dödsstraff, hvilket bestod däri, att förbrytarens
lemmar krossades medelst ett hjul (stundom dock
på annat sätt) och kroppen därefter inflätades
i hjulet, hvilket uppsattes på spetsen af en
påle eller annorledes utställdes till allmänt
beskådande. Ursprungligen ingick det i straffet,
att förbrytaren skulle ännu lefvande fästas på hjulet
(ofta förblef han i detta tillstånd flera dagar vid
lif); men i en senare tid gjorde man merendels
redan vid lemmarnas sönderkrossande slut på hans
lidande. Som liktydigt med rådbråkning användes ofta
ordet stegling. I en inskränktare mening betecknar
det förra ordet lemmarnas sönderkrossande, det senare
åter kroppens fästande på hjulet (så i förbindelsen:
"rådbråka och stegla"). I Sverige förekom enligt
1734 års lag rådbråkningsstraffet ("varde råbråkad
och sedan lagd å stegel och hiul") endast för den,
som våldfört och dödat en skeppsbruten. Stegling
efter föregången halshuggning stadgades däremot för
åtskilliga brott. 1835 afskaffades rådbråkning,
1841 stegling och alla andra s. k. kvalificerade
(skärpta) dödsstraff.
J. H-r.*

Rådene, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. 1,460
har. 255 inv. (1914). Annex till Sjogerstad, Skara
stift, Billings kontrakt.

Rådhusrätt. Se Rådstufvurätt.

Rådjuren l. Råbockarna (Rådjursundersläktet),
Capre’olus, zool., höra till hjortsläktet (Cervus)
inom familjen hjortdjur (Cervidæ). Nosspetsen är
helt och hållet bar, hornen små, nedtill knottriga
med få grenar och utan ögontagg (se bild af
rådjursskalle i art. Hjortdjuren). Svans nästan
saknas. Hit hör rådjuret, Capreolus capreolus,
hvars hanne, "råbocken", blir 1,2 m. lång och 75
cm. hög öfver bogarna; honan l. "rågeten", "rån",
är något mindre. Färgen är om sommaren ofvan och på
sidorna rödbrun, undertill, på benens nedre delar
och på hufvudets sidor gulbrun; kring anus en stor,
hvit fläck ("spegeln"), som på sidorna begränsas af
ett mörkt band. Om vintern är färgen ofvan och på
sidorna gråbrun, med gulbrun anstrykning, undertill
gulbrun. De små ungarna äro ofvan och på sidorna
rödbrunaktiga, med längsgående rader af hvita

illustration placeholder
Rådjur. Bakerst en hanne.


fläckar. Rådjuret har sedan gammalt funnits i
södra Sverige (det är anträffadt fossilt i Skånes
torfmossar) och har dels genom utplantering, dels
själfmant spridt sig långt upp i mellersta Sverige. I
synnerhet har det under de sista årtiondena trängt
alltmera mot norr, sannolikt till följd af att vargen
utrotats i mellersta delarna af vårt land. Numera
förekomma fasta rådjursstånd i Mälarprovinserna
och Bergslagen; enstaka djur ha tillfälligtvis
anträffats ända upp i Norrbotten. I Norge förekommer
det icke annat än tillfälligtvis. För öfrigt finnes
det i hela Europa med undantag af mellersta och
norra Ryssland. Rådjuret älskar omväxlande ungskog,
busksnår, öppna fält och ängar. I allmänhet är det
skyggt och undviker beröringen med människan, ehuru
det stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free