Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 27-28 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rån - Rån - Rån, nord. myt. Se Ran - Rånekjokk - Råneträsk - Råneå - Råne älf - Rångedala - Rånnum - Rånnums skansar. Se Rånnum - Rånock, sjöv. Se Nock - Rånäs - Rånö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

27 Rån–Rånö 28

rån utmärkes genom ett försvårande kännetecken,
som tjufnaden saknar, samt straffas därför vida
strängare än detta senare brott. Med rån förstås
nämligen nu det fall, då någon "medelst våld å person
eller användande af hot, som innebär trängande fara,
af annan tager gods eller penningar" (Strafflagens
kap. 21 § 1). Lika med rån anses det, om tjuf, hvilken
träffas å bar gärning, med sådant våld eller hot, som
för rån förutsattes, sätter sig till motvärn emot den,
som vill återtaga det tillgripna, äfvensom om någon
medelst enahanda slags våld eller hot aftvingar annan
skuldebref, kvitto eller dylik handling, hvarigenom
dennes eller en tredje persons egendomsrätt skulle
kränkas. Straffet för rån är flerårigt straffarbete. I
svårare fall kan straffet bli straffarbete på
lifstid (så t. ex. vid rån från posten, vid rån
nattetid i bebodt hus, dit rånaren inkommit genom
inbrott, samt vid återfall i rån) eller till och med
dödsstraff (detta i fall någon vid rån eller försök
därtill så våldförts, att han däraf ljutit döden).
J. H-r. (N. S-g.)

Rån, kokk., en mjölrätt, hvars hufvudsakliga
ingredienser äro fet grädde (söt och sur) och godt
smör samt socker; de gräddas på fasonerade
”rånjärn” (l. plåt). Det finnes olika arter af rån, såsom
tunnrån, som också kunna rullas eller formas till
strutar. Tunnrån kunna fyllas med vispad grädde
m. m.; de tillredas stundom med mandel. Gorån
(fr. gaufrettes) äro tjockare. De kunna göras mera
eller mindre möra, beroende på ingrediensernas
proportioner.

Rån, nord. myt. Se Ran.

Fall i Rånekjokk.

Rånekjokk, en af Skellefte älfs källflöden,
kommer dels från det vid riksgränsen belägna Tjokkegaise
(1,390 m.) och fjällsjön Godejaure, dels från
Smuolektjokk på Nasafjälls nordsida. Från ett
lugnvatten på 645 m. höjd faller R. ned till
Sädvajaure på 10 km. längd 180 m. med ett flertal
hvitfradgande fall, det ena nedanför det andra,
hvilkas dån, alltefter vindens riktning, höres
milsvidt och hvilka göra R. till kanske den största och
mest imponerande vattenfallskomplexen i Sverige.
Särskildt vid vårflödet och högvatten måste det
vara ofantligt våldsamt och rent häpnadsväckande
i sin underbara storhet.
Wbg.

Råneträsk, revir af öfre Norrbottens
öfverjägmästardistrikt, omfattar af Gällivare socken i
Norrbottens län Spikälfvens, Råne älfs och Norra Lillans
flodområden. Reviret är indeladt i fem bevakningstrakter.
Det omfattade vid 1910 års slut 141,315
har allmänna skogar, hvaraf tre kronoparker
om tillhopa 86,203 har.
S–r.

Råneå. 1. Socken i Norrbottens län, Råneå
tingslag. 2,174 kvkm. 8,297 inv. (1914). R.
utgör ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens södra
kontrakt. – 2. Tingslag, som omfattar Råneå
socken. – 3. Revir af Öfre Norrbottens
öfverjägmästardistrikt, omfattar af Norrbottens län Råneå
socken och Törefors kronopark i Öfver-Kalix
socken. Reviret är indeladt i fyra bevakningstrakter.
Det omfattade vid 1910 års slut 96,461 har
allmänna skogar, hvaraf 21 kronoparker om tillhopa
92,823 har.
3. S–r.

Råne älf upprinner i Gällivare socken af Luleå
lappmark, ej långt s. om Gällivare kyrkby, i
Råne träsk l. Radnejaur, 373 m. ö. h., flyter mot
s. ö., hvarunder den upptar många tillflöden,
är länge smal, men vidgar sig i sitt nedre lopp
i Råneå socken till flera lugnvatten eller s. k.
”sel”, såsom Hvalfträsket, Degerselet m. fl., samt
faller slutligen ut i Rånefjärden af Bottniska
viken nedanför Råneå kyrka. Längden är omkr.
160 km., nederbördsområdet 4,140 kvkm.

Rångedala, socken i Älfsborgs län, Ås härad.
4,191 har. 886 inv. (1914). R. bildar med
Toarp, Espered, Tärby och Varnum ett pastorat
i Skara stift, Ås kontrakt.

Rånnum, gård i V. Tunhems socken, Älfsborgs län, på
östra sidan af Göta älf och 3 km. från dennas utflöde
ur Vänern, nära de fall älf ven där bildar, snedt
emot Vargöns pappersbruk. 3¼ mtl, tax. till 227,800
kr. (1914). Genom Örnehufwudhs försorg uppgjordes
1643 dessein till bro öfver älfven vid R., där älfven
sammantränges och gör ett 5,s m. fall. Först 1657
började emellertid Wärnschiöldh bygga den nära 60
m. långa och 6 m. breda bron; samtidigt anlades en
befästning på hvardera älfstranden, och Rånnums
skansar kunde besättas redan 1658. De iståndsattes
sedan 1675, men 25 juni 1676 utrymdes dock den västra,
viktigaste skansen af svenskarna under Mörner, så
snart den honom förföljande Gyldenlöve lät sitt
artilleri öppna eld; och under natten uppbrände
Mörner den med stor kostnad byggda bron. Denna skans
besattes nu af norrmännen, men utrymdes snart åter
och besattes sedan, i sept., af De la Gardie. Efter
kriget fingo Rånnumskansarna förfalla, och redan 1698
voro de utan all defension. En 1709 väckt fråga om
deras iståndsättande ledde ej till något resultat.
L. W:son M.

Rånnums skansar. Se Rånnum.

Rånock, sjöv. Se Nock.

Rånäs, bruksegendom i Uppland. Se Gimo
och Svenska turistföreningens ”Årsskrift” 1901.

Rånö. 1. Skogbevuxen ö i Bottniska viken utanför
Töreviken, tillhör Tore församling, Nederkalix
kommun i Norrbottens län och har en areal af 20,64
kvkm. (inberäknadt småöar 40 kvkm., 45 inv.
1910). – 2. Bergig, skogbevuxen ö i Stockholms
skärgård, utanför Mysingsfjärden, s. v. om Utön,
utgör ½ mtl, 625 har, tillhörig E. Ohlssons
trävaru-a.-b. Där och på närliggande holmar, Stora
Björn m. fl. har konsul J. Wibom anlagt
fiskdammar samt inplanterat fasaner, tyska och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>