- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
33-34

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Råttsläktet - Råttsvans, mek. tekn. Se Fil, sp. 190 - Rått tackjärn, Se Härdsmide - Rått-tippa, bot. Se Myosurus - Rått-tornet. Se Bingen - Råtvist, kam. Se Rågång - Råvacka, geol. Se Dolomit - Råvara, icke alls eller obetydligt bearbead naturprodukt. Se Halffabrikat - Råå. Se Rå - Råån. Se Kvistoftaån - Råämne. Se Råmaterial - Räck, gymn. Se Räckgymnastik - Räcka, metall. Se Färskning och Järn - Räckardräng. Se Hammarlag - Räckarhärd, Räckhärd. Se Hammarlag och Härd, sp. 135 - Räckarlag. Se Hammarlag - Räckgymnatik - Räckstång, gymn. Se Räckgymnastik - Räddningsanstalt, Räddningsinstitut. Se Förbättringsanstalter - Räddningsboj. Se Frälsarboj och Frälsarkrans samt Lifräddningsväsende, sp. 454 o. fig. 7 - Räddningsbåt, sjöv. Se Lifräddningsväsende, sp. 451 ff. samt fig. 1--5 - Räddningslina. Se Brandväsende, sp. 1498 - Räddningsstol, sjöv. Se Lifräddningsväsende, sp. 451 ff. samt fig. 1--5 - Räddningsväsen, sjöv. Se Lifräddningsstationer och Lifräddningsväsende - Ræder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

33

Råttsvans-Raeder
34

och bruna råttan, en mörk och en ljusare form, af
hvilka den förra är ofvan mörkt svartgrå, undertill
något ljusare utan skarp färggräns, medan den senare
har öfversidan gulgrå och undersidan hvitaktig. Som
dessutom iakttagits, att de i husen förekommande
äro de mörka, medan de i skog och mark lefvande
äro ljusare, torde orsaken till uppkomsten af de
skilda färgnyanserna här vara densamma som hos de två
råttorna (jfr ofvan). Albinos och andra färgvarieteter
hållas ofta tama. Liksom husråttan har äfven husmusen,
som uppges härstamma från Asien, sedan äldsta tider
varit bland människans trognaste följeslagare. Redan
Aristoteles och Plinius kände den. I städerna är den
bunden till husen, där den genom att gnaga på allt
öfverkomligt - de öfre framtänderna äro genom sin
form i måhända ännu högre grad än hos samsläktingarna
skickade för en sådan verksamhet - gör sig mycket
hatad. Dess fruktsamhet är enorm: yngeltiden sträcker
sig i varma bostäder öfver hela året, och efter 22-24
dygns dräktighet födas 4-10 ungar. Stor ryktbarhet
har den s. k. japanska dansmusen vunnit genom sin
medfödda vana att med rasande fart och i trängre
eller vidare kretsar springa omkring eller med otrolig
hastighet snurra omkring på ett ställe. Denna dans
börjar vanligen i skymningen och upprepas tid efter
annan under nattens lopp. Det har påvisats, att sagda
egendomlighet beror på afvikelser i innerörats
byggnad. För resten torde dansmusen ej härstamma
från Japan, utan från Kina, nämligen från en med vår
husmus nära besläktad form (Mus wagneri). - Bland
öfriga i Europa lefvande arter förtjänar omnämnas
dvärgmusen (M. minutus), en af de minsta medlemmarna
af familjen: hufvud och bål 47-58, svans 49-63 mm.;
ofvan gulbrun, undertill något ljusare. Den förekommer
i Sibirien och en stor del af Europa med nordgränsen
i Jylland; i Sverige och Norge är den ej funnen. Den
är om möjligt ännu rörligare och vigare än någon af
de öfriga mössen. Med svansens tillhjälp klättrar
den omkring på fälten och bygger mellan grässtrån
o. d. tämligen högt öfver marken ett bo, som mera
påminner om ett fågel- än om ett däggdjurs bo. L-e.

Råttsvans, mek. tekn. Se Fil, sp. 190.

Rått tackjärn, metall. Se Härdsmide.

Rått-tippa, bot. Se Myosurus.

Rått-tornet. Se Bingen.

Råtvist, kam. Se Rågång.

Råvacka, geol. Se Dolomit.

Råvara, icke alls eller obetydligt bearbetad
naturprodukt. Se Halffabrikat.

Råå. Se Rå.

Råån. Se Kvistoftaån.

Råämne. Se Råmaterial.

Räck, gymn. Se Räckgymnastik.

Räcka, metall. Se Färskning och Järn.

Räckardräng. Se Hammarlag.

Räckare. Se Hammarlag.

Räckarhärd, Räckhärd. Se Hammarlag och Härd, sp. 135.

Räckarlag. Se Hammarlag.

Räckgymnastik, gymn. Räcken är ett redskap, som med
förkärlek . användes inom den tyska turnen. Dess
skapare, "turnfader" F. L. Jahn, använde i början
endast vågräta ekgrenar. Så små-

Tryckt den 25/2 16

ningom har räckens konstruktion allt mera
fulländats. Numera består den af en rund stång af
svarfvadt askträ eller af stål, stundom med klädsel
af läder, trä eller pappersmassa. Räckstången är 2,2
m. lång, 33 mm. i genomskärning och hvilar med sina
fyrkantiga ändar horisontellt på två stagade ståndare,
mellan hvilka den är ställbar i lodled. Om två
stänger användas, den ena öfver den andra, uppstår en
"dubbelräck"; om de vinkelrätt korsa hvarandra, kallas
den "korsräck", och om räckstången är fritt upphängd
i två tåg, benämnes den "gungräck" (trapets). - Under
sin nu mera än hundraåriga tillvaro har räcken gett
upphof åt en otalig mängd öfningar. Den mänskliga
uppfinningsförmågan har därvid lämnats fritt spelrum,
ofta med hänsyn endast till utförbarheten och icke
till det för kroppens allsidiga utveckling nyttiga,
öfningarna på detta älsklingsredskap ha inom den
tyska turnen blifvit dominerande och sammanfattats
under benämningen räckgymnastik (ty. reckübungen).

Rörelserna utföras med kroppen hängande i händer,
arm-, axel- eller knäveck, eller också uppstödd
af armarna eller någon annan kroppsdel. Kroppens
längdutsträckning kan antingen befinna sig i
lodplanet med hufvudet riktadt uppåt eller nedåt,
eller också i vågplanet med olika sidor vända
mot stången (utliggningar). Växlingen mellan olika
kroppslägen sker genom armarnas böjning (häfningar),
genom kroppens svängning (undersving, uppsving,
omsving o. s. v.) eller på annat sätt. Flertalet
öfningar är verkliga konststycken, tillgängliga
endast för ett urval af i kroppsligt hänseende
lyckligt lottade, i många fall farliga, i andra
skadliga eller utan något egentligt värde för
kroppsutvecklingen. Räckgymnastiken består
af serier utaf rörelser på räckstången, hvilka
afslutas med djuphopp, hvarvid nedhoppet göres på
ett mjukt underlag, tjock matta, barkgrop eller
liknande. Räcken har på goda skäl icke upptagits
i Lingska gymnastiken, där den ersattes med den
ställbara bommen (häfplankan), som medger väl
afpassade och gymnastiskt olika öfningar af väsentlig
vikt, utförda af ett större antal samtidigt, samt
lockar icke till ett ensidigt och öfverdrifvet
bruk däraf. Själfva ordet räckgymnastik är icke i
öfverensstämmelse med Lingsk uppfattning, enligt
hvilken man bör ordna öfningarna icke efter
redskap, utan efter deras verkan på kroppen.
N. F. S.

Räckstång, gymn. Se Räckgymnastik,

Räddningsanstalt, Räddningsinstitut. Se
Förbättringsanstalter.

Räddningsboj. Se Frälsarboj och Frälsarkrans
samt Lifräddningsväsende. sp. 454 o. fig. 7.

Räddningsbåt, sjöv. Se Lifräddningsväsende, sp. 451
ff. samt fig. l-5.

Räddningslina. Se Brandväsende, sp. 1498.

Räddningsstol, sjöv. Se Lifräddningsväsende, sp. 453
med fig. 6.

Räddningsväsen. Se Lifräddningsstationer och
Lifräddningsväsende.

Raeder. 1. Johan Filip Thomas E., dansk militär,
f. 1795 i Norge, d. 1869, deltog som löjtnant 1813
i fälttåget i Holstein, blef 1847

24 b. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free