- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
35-36

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ræder - Rädisa, bot. Se Raphanus - Räf, tvåhjulig vagn. Se Björn, bygnk. - Räf, zool. Se Räfven - Räf-apsläktet, zool. Se Lemur - Räffelkurva - Räffelprofil, krigsv. Räffla 3 - Räffelstigning, krigsv. Se Räffla 3 - Räffelsystem - Räffelvinkel - Räffla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

Rädisa-Räffla

36

major och förde 1848 en bataljon vid Slesvig
och Dybböl samt 1849 och 1850 en brigad vid
Frede-ricia och Isted. 1855 blef han generalmajor
och tog afsked 1862. - 2. J a k o b T o d e R.,
den föregåendes broder, dansk militär, f. 1798,
d. 1853, blef löjtnant 1815, användes vid de
trigonometriska arbetena i Holstein 1822-30 och
verkade som lärare vid krigshögskolan 1833-36. Han
utnämndes till major 1847, förde med skicklighet
en bataljon 1848-50 och blef öfverste 1851. Han
skref Den danske armees organisation (1837) och
Danmarks krigs- og politiske historie 1807-1809
(3 bd, 1845-52). R:s Krigserindringer fra 1848-50
utgåfvos 1911 och Barndoms- og ungdomserindrin-ger
1912. - 3. Johan Georg R., norsk militär, f. 1814,
d. 1898, officer 1833, öfverste i generalstaben 1861,
chef för ingenjörbrigaden 1870, generallöjtnant 1888
och tog afsked 1893. R., som lif-ligt intresserade
sig för kommunikationsväsen och andra praktiska
frågor, studerade dylikt i utlandet 1842-44 och var
medlem af många militära och andra kommissioner,
i flera som ordf. 1845 ingick han till stortinget
med förslag om anläggning af en järnväg mellan
Kristiania och Mjösen, i hvars första direktion
han var ledamot (1853-. 55). 1869-93 var han
direktör för krigshögskolan. R. blef led. af
Krigsvet. akad. 1865. - 4. O l e Munch R.,
den föregåendes broder, norsk jurist, f
1815, d. 1895, juris kandidat 1839, inträdde
1840 i departementaltjänst och blef 1850
expeditionssekreterare i sjöförsvarsdepartementet,
hvarjämte han idkade vetenskapliga studier. Hans
bok Den norske statsforfatnings historie og vcesen
(1841) afsåg, som han själf sagt, att "påverka
den offentliga meningen i Danmark i syfte att
få absolutis-men afskaffad" och väckte mycken
uppmärksamhet hos hans samtid. 1842-44 och -1846-49
studerade han med statsunderstöd juryväsendet i Europa
och Amerika samt författade sedan sitt hufvudverk,
Jury institutionen i Storbritannien, Ca-nada og de
Forenede stater af Amerika (3 bd, 1850-52) 1893 utgaf
han Unionen og egen udenrigsminister. R. hade 1861
öfvergått till den svensk-norska konsulatbanan som
konsul på Malta, hvarifrån han 1874 förflyttades som
generalkonsul till Hamburg. 1891 tog han afsked
och återvände till Norge. - 5. Hans Jacob The
o-dor Wilhelm R., de föregåendes broder, norsk
militär, f. 19 sept. 1831 i Trondhjem, officer
1852, öfverstelöjtnant 1875 och (till 1882)
"kommandoreferent" hos konungen i Stockholm,
generalmajor och chef för l:a infanteribrigaden
1890, tog afsked 1899. R. har haft många militära
och andra offentliga värf, var bl. a. medlem af
kommissionen för gränsregleringen mellan Norge och
Ryssland 1871 och af norsk-svenska kommissionen för
revision af "ledningen vid tjänsten i fält" 1879. Han
har författat många krigsvetenskapliga och historiska
afhandlingar och är led. af Krigsvet. akad. (1878). -
6. Anton Henrik R., brorson till R. 3-5, norsk
pedagog, historiker, f. 25 nov. 1855 i Kristiania,
filos, kandidat 1880, föreståndare för en egen skola
1885, universitetsstipendiat 1895, expeditionschef
i ecklesiastikdepartementet 1900, sedan 1907 rektor
vid Kristiania katedralskola och sedan 1909 ordf. i
statens undervisningsråd, hvarjämte han är led. af
styrelserna för handelsgym-

nasiet, arbetarinstitutet och konstindustrimuseet
i Kristiania. Jämte denna mångsidiga pedagogiska
verksamhet har R. utvecklat ett omfångsrikt
författarskap som historiker och klassisk
filolog. 1893 tog han filos, doktorsgrad på
afh. Athens politiske udvikling i tiden f ra
Kleisthenes til Ari-steides’s reform (i Kristiania
Vidensk.-selsk:s skr., s. å.). Hans viktigaste
skrifter f. ö. äro Keiser Hadrian (1897), Det
romerske kolonats udvikling (i "Nord. tidsskr. for
filologi", 1898), Romerriget (bd 2 af "Folkenes
historie", 1904), Kulturhi-storiske skildringer
fra den romerske keisertid (s. å.); det betydande
och grundläggande arbetet L’arbitrage International
chez les Hellénes (i "Pu-blications de 1’Institut
Nobel norvégien", I, 1912) och Fra keisertidens Rom
(1915). Dessutom har han författat flera läroböcker
i historia för olika skolstadier och den populära
handboken Historien i fortcellinger for skolen og
hjemmet (1895; 2:a uppl. 1901). - 7. Hans Henning R.,
sonson till R. 2, dansk filolog, f. 1869, tog 1893
filosofisk ämbetsexamen och 1900 filos, doktorsgrad,
har särskildt sysslat med de grekiske filosoferna och
utgett Theodoretos’ "Grsecarum affectionum cu-ratio"
(1904) samt Platons philosophische ent-wickelung
(1905) och en dansk öfversättning af Platons
"Symposion" (1907).

lo. 2. E. Ebg. 3-6. K. V. H. ?. E. Ebg.

Rädisa, bot. Se Raphanus.

Räf, tvåhjulig vagn. Se Björn, bygnk.

Räf, zool. Se Räf ven.

Räf-apsläktet, zool. Se L e m u r.

Räffelkurva, krigsv., kallas den kurva en räffla,
eller, noggrannare uttryckt, skärningslinjen mellan
dess utförande yta och närliggande bom, beskrifver i
loppet. Denna kurva blir, om loppet tankes uppskuret
längs en generatris samt utveckladt i ett plan,
antingen en rät linje, vid likformiga räfflor, eller
en kroklinje, vanligen cirkel eller parabel, såsom
fallet är vid tilltagande räfflor. Jfr Räffla 3.
G.afWdt,

Räffelprofil, krigsv. Räffla 3.

Räffelstigning, krigsv. Se Räffla 3.

Räffelsystem, krigsv., det vid räfflornas konstruktion
använda systemet med afseende på vrid-ningsvinkel
och profil. Se R ä f f l a 3. G. af Wdt.

Räffelvinkel, krigsv., en räfflas vridningsvinkel. Se
Räffla 3.

Räffla. 1. Bygnk. Rännformig, vertikal fåra i en
pelare (kolonn, pilaster). Se Kannelerad. .-

2. Geol., en smal och grund, i berg
inristad, linjterät fördjupning eller fåra.
Sådana räfflor förekomma här och där inom de delar
af jorden, hvilka varit betäckta af inlandsis
och glaciärer. Vanligen är tillika själfva bergytan i
någon mån jämn-nött eller planslipad på de ställen,
där sådana räfflor eller repor (glacialrepor) finnas.
Räfflorna ha åstadkommits genom nötningen
af vid glaciärisens botten befintliga och med
denna framskridande stenar samt ange naturligtvis
alltid isens rörelseriktning på stället. Inom
Sverige, Norge och Finland äro sådana räfflor mycket
vanliga. -

3. Krigsv., en grund, skrufformig urtagning i ett
eldvapens lopp, af sedd att ge projektilen
efter skottlossningen en rotation kring dess
längdaxel, så att den alltid vänder spetsen framåt
samt erhåller en längre och säkrare bestämd kulbana.
Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free