- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
69-70

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ränteräkning - Räntespannmål - Räntmästare - Räntämäki - Räppe - Räppe--Helga--Tofta kanal - Räpplinge - Ræstad [resta], Arnold Christopher - Rät l. Rhät (Rätiska systemet). Se Jurasystemet - Rätan - Räthvalar, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1387--88 - Rätien - Rätikon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

69

Räntespannmål-Rätikon

70

vändts, finner man, att den kontinuerliga räntan
under t år är gränsvärdet för k [(l + ~^}n - l],
då n blir oändligt stort, och detta gränsvärde

^ är k (e100-l), då med e förstås 2,?i828
. . .,

d. v. s. basen för det naturliga
logaritmsystemet. Sålunda blir t. ex. den
kontinuerliga räntan på 1,000 kronor under ett
år med 4 proc. räntefot lika med 1,000 (e0’04
-l), eller 40,si kr., således 81 öre mera än
efter enkel ränteberäkning. Kontinuerlig ränta
förekommer visserligen icke direkt i det praktiska
lifvet, men vissa beräkningar, särskildt inom
lifförsäkringsväsendet, kunna förenklas med
tillhjälp af formlerna för kontinuerlig ränta.
(I. F.)

Räntespannmål, kam., den till leverans i spannmål
afsedda grundräntan: hvete, råg, korn och hafre.
Kbg.

Räntmästare, benämning på vissa tjänstemän, som ha
till uppgift att förvalta offentliga kassor. Så
t. ex. finnes i Statskontoret en räntmästare,
som är chef för verkets kassaafdelning, hvilken
kallas Räntekammaren. För att sköta länens
kassaförvaltning fanns till slutet af 1908 ända
sedan 1600-talet i samband med länsstyrelsen
i hvarje län en l a n d t r ä n t m ä st a r e
(se d. o.). Vid universitetens drätselverk ha
särskilda a k a d e-miräntmästare jämväl sedan
1600-talet funnits anställda. Akademiräntmästaren är
själfskrif-ven ledamot af universitetets drätselnämnd
och har säte i såväl det större som det mindre
akademiska konsistoriet i ekonomiska ärenden. -
Stället, där de under en räntmästares uppsikt
befintliga värdepapperen, valutor och handlingar
förvaras, kallas räntekammare 1. rän-terL .....
K. H. B.*

Räntämäki var fordom biskopsresidens i Finland. 1300
flyttades biskopssätet till Åbo. Begrafningsplats
för flera af Finlands biskopar. Jfr Marie, Sankt.
A. G. F.

Räppe, station vid Växjö–Alfvesta järnväg och
Helige å. Nära stationen ligger gården 1/2 mtl R.,
tax. till 21,000 kr., tillhörig grefve K. Posse
på det närbelägna Bergkvara, som jämväl eger
R. kvarn, såg, bryggeri, stafsåg och hyfleri
samt förklängningsanstalt, tax. till 45,500
kr. (1914). R. stärkelsefabrik, tax. till 164,500
kr., tillhör R. stärkelsefabriks a.-b. (1876;
aktiekapital 150,000 kr.), som tillverkar potatismjöl,
sago- och potatisgryn, glykos och dextrin.
Wbg.

Räppe–Helga–Tofta kanal förenar Räppe station å
järnvägslinjen Växjö–Alfvesta med Helgasjön samt
sistnämnda sjö (vid Sandsbro) med Toftasjön. Den
anlades 1868–70, närmast för att bereda
arbetsförtjänst åt den till följd af 1868 års
missväxt lidande befolkningen, utvidgades 1886–87
och kostade inalles 123,200 kr., hvaraf 33,000 kr. i
statsanslag. Kanalen tillhör ett bolag, som äfven
eger Asa-, Tolg- och Skafvenäs-sjöarnas kanaliserade
utlopp i Helgasjön. Kanalens och de kanaliserade
vattendragens längd är 42,9 km., hvaraf den bearbetade
delen utgör 1,6 km. Djupet under lågvattenytan är
1,15 m. (i kanalen Helgasjön–Toften endast 1,04
m.) och bottenbredden minst 5 m.

Räpplinge, socken i Kalmar län, Slättbo härad. 4,303
har. 859 inv. (1914). R. bildar med Högsrum ett
pastorat i Växjö stift, Ölands Medelkontrakt.

Raestad [resta], Arnold Christopher, norsk rättslärd,
nationalekonom, f. 15 febr. 1878 i Kristiania,
jur. kandidat 1901, sekreterare i utrikesdepartementet
1906-10 och därunder 1908-09 i egenskap af sekreterare
och kartkunnig anställd som attaché hos norska
regeringens advokat i saken ang. Grisbådarna, tog
1913 juris doktorsgrad i Kristiania på afh. Kongens
strömme (fr. uppl., prisbelöntes af Franska institutet
s. å.) samt blef 1913 universitetsstipendiat i
folkrätt och handelspolitik i Kristiania. I folkrätt
har R. utgett Norges höihetsret över Spitsbergen
i celdre tid. En folkerets-historisk fremstilling
(1912; förk. fr. öfv. "Le Spitsberg dans 1’histoire
diplomatique" i "La géographie", s. å.) samt
en öfversikt af de i de viktigaste länderna
bestående lagarna och reglerna ang. sjöterritoriet
i "Revue générale de droit international public",
1914. Nationalekonomiskt har R. utgett en samling
af "Norges handels- og skibsf artspolitik" (1914)
och en mindre handbok i Handelspolitik (s. å.).
K. V. H.

Rät l. Rhät (Rätiska systemet). Se
Jurasystemet, sp. 303–304.

Rätan. 1. Socken i Jämtlands län, Bergs
tingslag. 1,015 kvkm. 1,604 inv. (1914). Annex
till Berg, Härnösands stift, Jämtlands södra
kontrakt. – 2. Kronopark i Rätans socken af
Jämtlands län, tillhör Rätans revir af Mellersta
Norrlands distrikt. Kronoparken har i enlighet med
bestämmelserna i k. br. 19 febr. 1892 bildats af
indragna militiebostället 7/24 mtl Rätansbyn n:r
2. Arealen var vid 1910 års slut 2,342 har. – 3. Revir
af Mellersta Norrlands öfverjägmästardistrikt,
omfattar af Jämtlands län socknarna Berg, Åsarne,
Rätan, Klöfsjö, Vemdalen, Lillhärdal, Sveg,
Älfros, Öfverhogdal och Ytterhogdal samt Ängersjö
kapellförsamling med undantag af kronoparkerna
Voxna och Stensjö. Reviret är indeladt i fyra
bevakningstrakter. Arealen var vid 1911 års slut
27,942 har, hvaraf 15 kronoparker om tillhopa
17,040 har.
2–3. S-r.

Räthvalar, zool. Se H vald j uren, sp. 1387 -88.

Rätien (Rætia, kanske af ett kelt. rait, bergland),
fornromersk provins, med hvilken Vindelicien
från Claudius’ tid var förenadt, gränsade i
v. till Helvetien, i s. till Cisalpinska Gallien,
i ö. till Noricum (floden Inn, Oenus); i n. var
Donau gräns. R. motsvarade således ungefär södra
Bajern, Graubünden och Tyrolen. Hufvudnäringen var
boskapsskötsel. Landet eröfrades af romarna under
Augustus, hvars styfsöner Drusus och Tiberius
hade befälet i detta krig (15 f. Kr.). (Jfr
Horatii carmina IV: 4 och 14.) Landet blef nu
romersk provins; Diocletianus uppdelade det
i två, R. prima (i söder) och R. secunda (i
norr). Viktigare städer: Tridentum (Trient), Curia
(Chur), Augusta Vindelicorum (Augsburg), Regina
castra (Regensburg). Präktiga härvägar anlades
af romarna mellan Verona och Augusta Vindelicorum
samt mellan Comum (Como) och Brigantium (Bregenz).
H. Sgn.

Rätikon (Rhätikon), nordligaste grenen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free