Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättshjälpsorganisation - Rättsjämlikhet - Rättskapacitet, jur. Se Rättsförmåga - Rättskemi - Rättskemisten - Rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Rättsjämlikhet-Rättskipning
ang. förnyande af svensk myndighets beslut, som
förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat, samt
lagen 6 mars 1899 och 23 april 1909 jämte k. kung. 5
maj 1899 ang. verkställighet i visst fall af utländsk
domstols beslut äfvensom deklarationerna mellan
Sverige och Tyskland l febr. 1910 samt Sverige och
Norge 20 okt. 1910. Handräckning åt utländsk domstol
åter afser i främsta rummet vittnesförhör, hvarom
handlas dels i ofvannämnda Haagkonventioner af 1896
och 1905, dels i lag 6 mars 1899 om vittnesförhör vid
utländsk domstol m. fl. författningar. Ang. delgifning
af handlingar ha föreskrifter getts såväl i
nyssnämnda Haag-konventioner (intagna i Svensk
författningssamling 1899 n:r 34 och 1909 n:r 30)
som ock i kungörelser af 5 maj 1899 och 30 april
1909 m. fl. Se vidare Reuterskiöld, "Handbok i
svensk privat internationell rätt" (1912), §§ 12-16.
Kid.
Rättsjämlikhet innebär, att alla invånare i ett
land, åtminstone under samma förutsättningar,
åtnjuta samma medborgerliga rättigheter
(se d. o. och Likhet inför lagen).
s-B-
Rättskapacitet, jur. Se Rättsförmåga.
Rättskemi, jur. och kem., den kemiska analysen, använd
i rättsväsendet. Till rättskemiska undersökningar
i vidsträckt mening kan visserligen räknas äfven
fastställandet af lagenlig beskaffenhet hos födoämnen,
njutningsmedel o. d., så vidt rättsgiltiga normer för
desamma blifvit fastställda; men som rättskemiska i
mera speciell mening förstås förnämligast sådana
undersökningar, som afse påvisande af blod,
gifter m. m. vi i brottmålsprocesser. Blodfläckar
t. ex. skola, kanske ännu efter åratal, påvisas på
kläder, vapen eller möbler, och om möjligt skall
blodets natur afgöras; gifter påvisas i färska
eller gamla likdelar eller i kärl, som användts af
i processen invecklade personer. Den rättskemiska
undersökningen sker efter samma slags kvalitativa och
kvantitativa metoder som hvarje annan kemisk analys
(se Analys 3); men ofta måste rättskemisten taga till
hjälp äfven mikroskopiska, spektroskopiska, biologiska
och andra undersökningsmetoder. Och då ej sällan
domarens utslag i första rummet eller väsentligen
bestämmes af undersökningens resultat, så erfordrar en
rättske-misk analys iakttagandet af alldeles speciella
försiktighetsmått: analysföremålen måste vara absolut
skyddade mot hvarje obehörig påverkan, laboratoriet
får, medan undersökningen pågår, ej beträdas af
obehöriga personer, nya, obegagnade kärl skola så
vidt möjligt användas, alla vid undersökningen använda
kemikalier omsorgsfullt pröfvas på renhet; kort sagdt,
allt måste iakttagas, som kan synas be-höfligt för
att undvika misstag. Det påvisade ämnet (giftet
o. s. v.) bör, insmält i ett glasrör, om möjligt
kunna företes som bevismaterial. - För öfrigt ligga
svårigheterna vid rättskemiska undersökningar dels
i analysmaterialets beskaffenhet, dels i domarens
frågeformulering. Skola t. ex. alkaloider påvisas i
äldre, starkt förruttnade likdelar, erfordras stor
omtänksamhet och skicklighet för deras afskiljande och
för fastställande af deras natur till skillnad från
genom förruttnelsen måhända bildade "likalka-loider"
(se Likgift). Och medan det t. ex. är jämförelsevis
lätt att besvara en fråga, om arsenik är närvarande
eller ej, kan det vara utomordentligt
Tryckt den 3/3 16
svårt att afgöra, om öfver hufvud något eller några
skadliga ämnen föreligga, och kemisten måste i dylika
fall noga of verväga, i hvad mån han kan ge ett
definitivt svar eller ej. - I Stockholm finnes ett
af staten underhållet rättskemiskt laboratorium. -
Litt.: G. Baumert, M. Dennstedt och F. Voigtländer,
"Lehrbuch der gerichtlichen che-mie" (1906-07), och
J. Gadamer, "Lehrbuch der chemischen toxikologie"
(1909). K. A. V-g.
Rättskemisten, en af föreståndarna vid Statsmedicinska
anstalten (se d. o.), med åliggande att utföra
alla de rättskemiska undersökningar äfvensom de
rättsmedicinska undersökningar på fläckar och dylikt,
hvilka af Medicinalstyrelsen påfordras. Han eger vid
behof deltaga i Medicinalstyrelsens öfverläggningar
med rätt att få sin mening till styrelsens protokoll
antecknad. Till biträde vid sina arbeten har han
en assistent. Närmare instruktion för rättskemisten
ingår numera i k. instruktionen för Statsmedicinska,
anstalten af 18 sept. 1908. Jfr Handelskemist.
E. W.
Rättskipning. Termen rättskipning kan tagas i
så vidsträckt bemärkelse, att därmed förstås all
verksamhet, vare sig statens eller enskildas, för
rättsordningens upprätthållande. Då staten ej kan
förbehålla sig själf all verksamhet i nämnda syfte
redan af det skäl, att det ej är möjligt för staten
att förhindra all orätt, måste det alltid i viss
mån tillkomma de enskilde att själfva verka för, att
rättstillståndet bibehålles okränkt, Hufvudsakligen
i två riktningar kunna de härvid tänkas få vara
verksamma: dels så, att de förhindra rättsstridig
rubbning af det bestående, dels så, att de, sedan en
sådan rubbning egt rum, åvägabringa rättelse. I förra
afseendet märkes enskilds rätt till nödvärn. I senare
afseendet upphör på ett mera framskridet kulturstadium
de enskildes befogenhet. Dock ej helt och hållet. I
svensk rätt märkes sålunda från regeln, att ingen
får själf sätta sig i besittning af en sak, som han
anser vara honom orättmätigt frånhänd, undantag
enligt § 16 mom. 6 i promulgationsförordn. till
Strafflagen. Rätt att framtvinga en prestation,
som man har att fordra af annan, finnes icke;
dock må i detta sammanhang erinras om vissa fall af
själfpantning. Gränsen emellan otillåten själftäkt
och sådana fall., i hvilka en person har befogenhet
att undanröja verkningarna af en obehörig inverkan på
hans rättssfär, är ej alltid lätt att draga. Själftäkt
innebär rubbning af ett faktiskt bestående, om ock med
orätt tillkommet besittningsförhållande, men stundom
måste en obehörig inverkan anses ej ha fortskridit
så långt, att ett besittnings-förhållande uppstått;
t. ex. en person upplägger timmer på annans mark.
I en mera begränsad och vanligare betydelse afser
termen rättskipning allenast statens verksamhet för
rättsordningens upprätthållande. Denna verksamhet
är af olika slag. Den är preventiv, då den går
ut på att hindra brott eller störande af offentlig
ordning. Hit hör t. ex. polisens inskridande i sådant
syfte. Dessutom kan det förtjäna erinras, att öfver
hufvud hela strafflagstiftningen och straffexekutionen
ha en allmänt preventiv syftning och verkan. Från den
nu antydda generalpreventionen har man att skilja den
spe-cialprevention, som kommer till uttryck i statens
24 b. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
