Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödved - Rödvig skans - Rödvin. Se Vin - Rödvingetrasten, zool. Se Trastsläktet - Rödväppling, bot., detsamma som rödklöfver. Se Klöfver - Röd zinkmalm, miner., detsamma som zinkit (se Rothzinkerz) - Rödö, hafsfyr. Se Osen - Rödön - Röer, Hans Heinrich Eduard - Röfors, masugn och lancashiresmedja. Se Laxå 2 - Röfran, å. Se Lundörrfjällen - Röfvarholmen - Röfvarkors. Se Kors, sp. 1081 ch fig. 16 - Röfvarkräfta, zool. Se Birgus - Röfvarmyran, zool. Se Myror, sp. 110 - Röfvarroman. Se Roman, sp.690 - Röfvarsynoden. Se Dioskuros - Röfvarättika - Rögdenaaen [-å-]. Se Rögdensjöerne - Rögdensjöerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Rödvig skans-Rögdensjöerne
140
och näfvertäkt. Rödveden är ännu hård, men bildar
lätt utgångspunkten för vidare gående rot-skada.
2. H.J.Dft.
Rödvig skans, på Själland nedanför Stevns klint,
hölls besatt af svenskarna 1658-60.
Rödvin. Se Vin.
Rödvingetrasten, zool. Se Trastsläktet.
Rödväppling, bot., detsamma som rödklöfver. Se Kl
of ver.
Röd zinkmalm, miner., detsamma som zinkit (se
Rothzinkerz).
Rödö, hafsfyr. Se O se n.
Rödön. 1. Socken i Jämtlands län, Lits och Rödöns
tingslag. 25,645 har. 2,910 inv. (1914). R. bildar
med Näskott, Aspås och Ås ett pastorat i Härnösands
stift, Jämtlands norra kontrakt. - 2. F. d. tingslag
i Jämtlands län, 1912 förenadt med Lits tingslag till
Lits och Rödöns tingslag (se d. o. i Suppl.).
Rödösund, sundet mellan Frösön i Jämtlands Storsjö
och fastlandet i n. (Rödöns socken).
RÖdöy, härad och socken mellan Sandnessjöen och
Bodö i Helgeland, Nordlands amt, Norge. Kusten är
sönderskuren af djupa, trånga fjordar med branta
stränder (Tjongs-, Mel-, Sörfjorden m. fl.). Bland
öarna därutanför märkas Rödöy (10,3 kvkm.) och i
s. Hestmandöen. I ö. skjuter R. upp mot Svartisens
snömassor, från hvilka reser sig det 1,599 m. höga,
imposanta Snetind. Bland häradets högsta fjäll
äro de spetsiga Kjerringviktinder (1,144 m.), i
s. Strand-tinderne (1,169 m.) och Bloktinderne med
det vackra, i ögonen fallande St. Bloktind (1,032
m.). Af arealen äro blott 20,4 kvkm. bevuxna, medan
58 kvkm. täckas af evig snö och is. R. är ett viktigt
fiskeridistrikt. K. V. H.
Röer, Hans Heinrich Eduard, tysk orientalist, f. 1805
i Braunschweig, d. där 1866, studerade först filosofi
och medicin i Königsberg och Jena, men egnade sig
efter inträde i Ostindiska kompaniets tjänst (1839) åt
studiet af orientaliska språk, företrädesvis sanskrit,
och ställdes i spetsen för skolväsendets ordnande i
Bengalen. Såsom bibliotekarie (1841) och sekreterare
(1847) vid Asiatic society of Bengal i Calcutta
började han 1846 utgifvandet af det stora, viktiga
samlingsverket "Bibliotheca indica" och publicerade
där flera indiska filosofiska arbeten i original och
öfversättning, liksom han öfver hufvud var en af de
förste, som gjorde den indiska filosofiens betydelse
känd i Europa. Hans allra viktigaste publikation
är de i "Bibliotheca indica" offentliggjorda och
öfversatta upanishaderna, nämligen "The Brihad
Aranyaka Upanishad", "The ’Chhåndogya Upa-nishad",
"The Taittiriya and Aitaréya Upani-shads", "The Isa,
Kéna, Katha, Prasna, Munda, Måndukya Upanishads". 1861
återvände han till sin fädernestad. Andra arbeten
af R. äro Division of the categories of the Nyåya
philosophy3 with a commentary by Viswandtha Panchdnana
(1850); The Sdhitya-Darpana or mirror of composition3
a treatise ön literary criticism; by Viswandtha
Kavirdja (1851; med eng. öfv. af Ballantyne); The
Uttara Naishadha Charita, by Sri Harsha, with the
commentary of N dr dy ana (1855); The Sanhitd of
the Black Yajur Véda, with the commentary of Mddhava
Achdrya I (1860; tills.
med E. B. Cowell); deltog i utgifvandet af
Ve-däntafilosofiens hufvudverk, The aphorisms of the
Veddnta, by Bddardyana, with the commentary ön Sankara
Achdrya and the gloss of Govinda Ananda (1854-63)
och Hindu law and judicature from the Dharma-Sdstra
of Ydjnavalkya in english with explanatory notes
and introduction (tills, med W. A. Montriou,
1859). Af hans öfriga arbeten må nämnas Ober das
speculative denken in seiner fortbewegung zur idée
(1837), Véddnta-Sdra, or Essence of the Veddnta,
an introduction into the Veddnta philosophy
(1845) samt några afhandlingar om Spinozas och
Herbarts system. Efter hans död offentliggjordes en
större afhandling (i "Zeit-schrift der deutschen
morgenländischen gesell-schaft",bd 21,22):Dje
lehrspriiche der Vaiceshika-philosophie von Kanada.
H. A. (K. F. J.)
Röfors, masugn och lancashiresmedja. Se Laxå 2.
Röfran, å. SeLundörrsfjällen.
Röfvarholmen, i finska skärgården, midt i Sandö
ström. På R. uppförde öfverstelöjtnant Jönsson i
juli 1808 ett batteri för 4 st. 12-pundiga kanoner
och upptog 2 aug. med stöd af detta strid med sina
skärgårdsfartyg mot en rysk eskader, men måste
slutligen vika, och batteriet stormades af ryssarna.
L. W:sonM.
Röfvarkors. Se Kors, sp. 1081 och fig. 16.
Röfvarkräfta, zool. Se B i r g u s.
Röfvarmyran, zool. Se Myror, sp. 110.
Röfvarroman. Se Roman, sp. 690.
Röfvarsynoden. Se Dioskuros.
Röfvarättika (fr. vinaigre des quatre voleurs),
Acetum quatuor ladrönum, Acetum prophyla’cticum
(Ph. suec. ed. L), farm., med., har sitt egendomliga
namn däraf, att, enligt sägen, fyra likplund-rare,
under det pesten en gång härjade i Marseille, skyddade
sig mot smittan genom att använda denna starkt
aromatiska och helt visst kraftigt desinficierande
ättika. Den bereddes af åbrodd, pontisk malört
(Artemisia pontica L.), krusmynta, rosmarin, vinruta
och salvia, lavendel, kalmus, kryddnejlikor och muskot
samt vinättika, hvartill stundom sattes något kamfer,
löst i ättiksyra. Denna ättika var en brunaktig,
starkt aromatiskt och surt luktande vätska. I
stället för densamma finnes nu i Sv. farmakopén
acetum aromaticum, kryddättika, som äfven förr,
ehuru ej med rätta, fått sig tillagdt det gamla
namnet acetum prophylacticum, hvilket eg. tillhör
endast den förr brukliga röfvarättikan. Kryddättikan
är en lösning af flera flyktiga oljor (kanelaldehyd,
lavendel-, pepparmynt-, citron- och rosmarinolja samt
eugenol) i koncentrerad sprit, till hvilken lösning
sättas ättiksyra och ättika. Denna blandning bildar,
då den är färdig, en klar, nästan färglös vätska,
med en uppfriskande, syrlig, starkt aromatisk
lukt. Båda dessa slags aromatiska ättikor äro rätt
goda desinfektionsmedel till tvättningar af händerna
och i sjukrum. Deras användning är dock numera sedan
länge undanträngd af moderna antiseptiska medel.
O. T. S. (C. G. S.)
RÖgdenaaen [-å-]. Se Rögdensjöerne.
Rögdensjöerne, tre insjöar, nämligen Nordre, Mellem
och Store Rögdensjö, på gränsen till Sverige i Grue
härad, Hedemarkens amt, Norge. De stå sinsemellan i
förbindelse genom R ö g d-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
