- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
157-158

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Römer, Ole - Römer, Carl Ludvig Vilhelm - Römer. Se Roemer - Römerbad, badort i Steiermaark. Se Tüffer - Römerit - Römermonat - Röm. et Schult. - Römskogen - Römö l. Romö, det danska namnet på ön Röm (se d. o.) - Rönbeck, Karl Sonnberg - Rönigk, Olof - Rönn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

157

Römer-Rönn

158

tioner förlorade vid Köpenhamns brand 1728 med
undantag af Triduum observationum tuscu-lanarum
(okt. 1706), som utgåfvos af hans lärjunge P. Horrebow
i "Basis astronomise" (1735) och ånyo af Galle
1845. R. användes därjämte i många praktiska värf,
särskildt vid utarbetandet af den nya skattläggningen
af jordegendom 1681-87, införandet af för hela riket
gemensamt mått- och viktsystem,, som fortfor ända
till nyaste tid, då det aflöstes af metersystemet,
och uppmätningen af landsvägarna. Dessutom bidrog han
personligen verksamt till införandet af gregorianska
kalendern 1699. R. blef 1694 höjesteretsassessor och
1705 polis- och borgmästare i Köpenhamn, som genom
hans försorg erhöll ordnad nattpolis, förbättradt
brandväsen och gatubelysning. Genom Leibniz’
inflytande blef R. 1702 upptagen i den nystiftade
vetenskapsakademien i Berlin. R:s Adversaria
utgafs 1910 af Kristine Meyer och Thyra Eibe. -
Jfr E. Philipsen, "0. R:s liv og virksomhed"
(i "Nord. universitets tidskrift", V, 1860).
B.Ebg.

Römer, Carl Ludvig Vilhelm, dansk militär, f. 20
april 1768 i Bjsert (Nord-Slesvig), d. 9 okt. 1857 i
Köpenhamn, blef 1783 kadett, 1794 premiärlöjtnant i
danska lifregementet och hado (1812) avancerat till
öfverstelöjtnant i generalstaben, då han 1814 efter
freden i Kiel sändes att underrätta ståthållaren i
Norge prins Kristian Fredrik om fredsvillkoren. R. var
1815-42 inspektör för infanteriet och de lätta
trupperna i danska armén, blef 1834 generalmajor
och 1842 generallöjtnant och förste militärdeputerad
efter att ha tagit framträdande del i utarbetandet
af den sistnämnda år gillade planen till arméns
re-organisation. I samband med marsoroligheterna 1848
nödgades den gamle generalen taga afsked, men ännu
1853 utarbetade och publicerade han en omfattande plan
röranda Danmarks försvar, hvari han bl. a. påyrkade
utveckling af fästningsanläggningarna vid Köpenhamn
och anläggning af permanenta befästningsverk vid
Dannevirke. V. S-g-,

Römer. Se R o e mer.

Römerbad, badort i Steiermark. Se Tuffer.

Römerit, miner., monoklint, hyacintrödt sulfat yf 2-
och 3-värdigt Järn. A. Hrig.

Römermonat [-mån-], "Rom-månad", kallades i det gamla
tyska riket den enhet, enligt hvilken riksständerna
hade att betala sin krigsskatt till kejsaren. Med en
"römermonat" menades enligt riksdagens i Worms beslut
1521 den summa (120,000 gulden), som beräknades åtgå
för rikshärens underhåll i en månad under kejsar Karl
V:s planerade Rom-tåg (däraf namnet). Denna enhet
liksom en på samma riksdag fastställd "matrikel",
som bestämde summans fördelning på de olika
ständerna, lades sedan till grund för bevillningar
af liknande art. Efter behof kunde en eller flera
"römermonate" uttagas. Men äfven själfva enhetens
storlek undergick under tidernas lopp växlingar.
N. H-tz.

Röm. et Schult. (R. et S.), vid växtnamn förkortning
för de med hvarandra samarbetande naturforskarna
schweizaren Johann Jakob Römer (f. 1763, d. 1819) och
Landshutprofessorn Jos. Aug. Schultes (f. 1773,
d. 1831).

Römskogen, härad och socken (under Rödenes’
pastorat) på gränsen till Sverige, längst
norr ut i Smaalenenes amt, Norge. 163,94
kvkm. 496 inv. (1910). I R. ligger den 5
km. stora Romsjö. Från R. leder allmän
landsväg i s. ö. till Östervallskog i Sverige.
K. V. H.

Römö l. Romö, det danska namnet på ön Röm (se
d. o.).

Rön. Se Rhön.

Rönbeck, Karl Sonnberg, präst, topograf, f. 27
sept. 1765 i Västra Ljungby, Kristianstads län, d. 8
aug. 1841 i Åsums prästgård, blef student i Lund
1781, prästvigd 1789 och filos, magister 1793 samt
var i flera år domkyrkoadjunkt hos dåv. domprosten
Hesslén. Han utgaf 1798 disputationen De antiqua
urbe Ahusia, blef s. å. kyrkoherde i Ifvetofta,
1806 i S:t Peters kloster och Nöbbelöfs församlingar
samt 1808 i Åsum och Skepparslöf. 1824 utnämndes
han till kyrkoherde i Landskrona; men därvid
inträffade det egna, att hans förra församlingar
öfverklagade domkapitlets afslag på deras begäran
att få kalla honom till fjärde profpredikant
och att K. M:t visserligen gillade detta af slag
såsom i lag grundadt, men tillika af gunst och nåd
tillät R. kvarstanna vid nämnda församlingar. Han
blef 1818 teol. doktor samt var vid fem riksdagar
medlem af prästeståndet. - R. gjorde omfattande
forskningar för Skånes haf der, särskildt dess
äldre historia och topografi. Frukten af dessa, de
s. k. Rönbeckska samlingarna, öfverlämnades på grund
af hans testamente till Lunds universitets bibliotek.
-rn.*

RÖnigk, Olof, psalmist, f. omkr. 1710, d. 1780 som
f. d. rektor vid Katarina skola i Stockholm, blef
1734 filos, magister i Uppsala, var sekreterare
i den 1763 tillsatta psalmbokskommittén, för
hvars 1765-67 utgifna förslag han utförde flera
bearbetningar. Han författade äfven originalpsalmer,
af hvilka en, passionshymnen "Helga, Jesu, röst
och hjärta", är intagen under n:r 70 i 1819
års psalmbok. R. utgaf äfven förtjänstfulla
öfversättningar af en del religiösa arbeten.
E. N. S-g.

Rönn, Sorbus aucuparia L., bot., skiljer sig från
sina samarter (se Oxelsläktet) därigenom,
att bladen äro parbladigt delade i 4–8 par bladflikar
samt foderflikarna på insidan glatta. Rönnen är
ett medelstort träd, äfven förekommande som en
tämligen högvuxen buske, med vackert bladverk af
15–20 cm. långa blad, hvilkas från hvarandra skilda
parflikar äro vid basen sneda, aflånga och ofvan
midten sågade, med en aflångt-smalt omvändt äggrund
ändflik. Blommorna äro hvita och sitta i rika,
kvastlika ställningar, hvilkas grenar vanligen,
åtminstone nedtill, äro hvitludna. Rönnens blommor,
som utvecklas tidigt på sommaren, ha en oangenäm
lukt, nästan erinrande om lukten af sillake blandad
med blåsyra. Mot hösten mogna de nästan klotrunda,
vanligen trerummiga frukterna, "rönnbären", som genom
sin högröda färg göra en vacker verkan mot de gröna
bladen samt äro mycket bekanta för sin skarpt sura
och kärfva smak, af folkhumorn påpekad i de bekanta
uttrycken "säga som räfven om rönnbären" och "de ä’
sura, sa’ räfven om rönnbären" (då man låtsar sig
ringakta något, som man tycker om, men ej kan få;
jfr Aisopos’ fabel om räfven och drufvorna). Rönnbär
äro omtyckt föda för hos oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free