- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
191-192

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

Röntgenteknik

192

likriktad ström, och strömkurvan får då det utseende,
som fig. 9 visar. På denna princip grunda sig de
växelströmslikriktarapparater, som under de senare
åren fått allt större användning inom röntgentekniken,
sedan de stora svårigheter, som äro förbundna med
konstruktionen af praktiskt brukbara strömvändare för
så höga spänningar, som här komma i fråga, lyckligt
öfvervunnits. I fig. 10 visas en schematisk bild af
en röntgenanläggning med växelströmslikriktare. Från
en växelströmsgenerator ledes strömmen genom
hufvud-ledningarna till den primära lindningen i en

Fig. 10. Schematisk bild af röntgenanläggning med
växel strö m slikriktare.

transformator (t), från hvars sekundära lindning,
högspänningslindningen, ledningar äro dragna till
likriktarapparaten. Sistnämnda apparat består dels
af tre par fasta kontaktskenor (at och a23 bl och
&2 samt ct och c2), placerade i tre parallella
plan. Skenorna ha form af bågar, och deras längd är
ungefär en fjärdedel af de cirklar, som bestämma
deras form. Medelst en fyrpolig synkronmotor (m;
se Elektriska maskiner, sp. 284), som drifves
med ström från samma växelströmsgenerator, som
levererar ström till transformatorn, kan en axel,
som är så anbragt, att den går genom medelpunkterna
till nyssnämnda cirklar, försättas i rotation. Vid
denna axel äro två i förhållande till hvarandra
och axeln vinkelrätt ställda stafvar (i1 och i2)
af ebonit eller trä fästa, och vid hvardera af dessa
stafvar och vinkelrätt mot dem är ett par med axeln
parallella kontaktstafvar (pT och p2, nv och w2)
anbragt. Till följd af att stafvarna (^ och i2)
äro vinkelräta mot hvarandra, kan aldrig mer än ett
par kontaktstafvar samtidigt komma i förbindelse
med kontaktskenorna. Af kontaktskenorna stå de båda
yttre paren i förbindelse med polskrufvarna till
transformatorns högspänningslindning på sådant sätt,
att af hvardera skenparet en skena (a1 och c2) står
i förbindelse med den ena och 4e

båda andra skenorna (a2 och cx) stå i förbindelse
med den andra polskrufven. Mellan de midt emellan de
båda nyssnämnda skenparen anordnade skenorna (bl och
b2) är röntgenröret (r) inkoppladt. Under en period,
d. v. s. medan spänningen i sekundärspolen genomlöper
en våg (b-/ i fig. 8), vrider motorn den roterande
delen af likriktarapparaten ett halft hvarf. Den tid,
under hvilken ett par kontaktstafvar (t. ex. pl? p2)
åstadkommer kontakt mellan kontaktskenorna (a: och
bl samt a2 och 62), svarar således mot tiden för
en half period (b-d i fig. 8), under förutsättning,
att kontakt-skenornas längd är jämnt en fjärdedel af
motsvarande cirkels omkrets. Om apparaten inställes
så, att kontaktstafvarna (plt p2) komma i kontakt med
kontaktskenorna just i det Ögonblick, då den positiva
halfvågen af växelspänningen börjar (b i fig. 8),
komma kontaktstaf varna hela den tid, under hvilken
ström af samma riktning flyter från transformatorn
till kontaktskenorna (a^ och a2), att fort-leda
strömmen till röntgenröret genom kontaktskenorna (bl
och b2). Högspänningsledningens positiva polskruf (A)
står då i förbindelse med rörets anod (a) och dess
negativa (B) med kato-den (k). I det ögonblick, då
den positiva delen af spänningsvågen är genomiupen
och den negativa (d-/ i fig. 8) börjar, upphör
kontakten mellan de nyss nämnda stafvarna (p1? p2) och
motsvarande kontaktskena (at och blt a2 och b2), och
samtidigt träda de båda andra kontaktstafvarna (nt,
n2) i funktion. Polerna vid högspänningsledningen ha
nu bytt plats. Den positiva polskrufven (B) står äfven
nu genom den ena kontaktstafven (nt) i förbindelse
med anoden (a) och den negativa genom den andra
stafven (n2) i förbindelse med katoden (k). Sedan
den negativa delen af spänningsvågen är genomiupen,
träda de förstnämnda kontaktstafvarna (Pi> £2) åter
i verksamhet, under det att de båda andra stafvarna
(nlt n2) ej längre tjänstgöra o. s. v., hvarigenom
sålunda ernås, att strömmen genom röntgenröret alltid
flyter i samma riktning och att

Fig. 11.

en strömkurva af det utseende, som fig. 11 visar,
erhålles. Af praktiska skäl göras kontaktskenorna
icke fullt så långa, att de svara mot en fjärdedel af
cirkelperiferien. Då hårdhetsgraden hos strålarna är
beroende på spänningen, måste ett rör, vid hvilket
en variabel spänning användes, i olika ögonblick
leverera strålar af olika hårdhet. Vill man erhålla en
så homogen strålning som möjligt, måste man försöka
ordna så, att spänningen håller sig så nära konstant
som möjligt. Detta kan tillnärmelsevis uppnås,
när växelströmslikriktare användes, därigenom
att kontaktskenorna göras korta, så att endast
topparna af växelspänningskurvan tillgodogöras
(den streckade delen af kurvan i fig. 11). Fig. 12
visar en färdigmonterad röntgenanläggning med
växelströmslikriktare. Samtliga apparater äro
inneslutna i ett skåp (se planschen, till vänster),
som dels har till ändamål att förebygga oafsiktlig
beröring meo) högspänningsledningarna, dels att dämpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free