Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörbye - Rörbæks batteri - Rördam, gammal dansk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
RÖrbaeks batteri-Rördam
198
blef medlem af akademien 1838 och professor vid
modellskolan 1844. K. är representerad, förutom på
konstmuseet, i Hirschsprungs museum och i Glyptoteket.
Ph. W. (G-g N.)
RÖrbaeks batteri anlades af norrmännen hösten 1717 vid
Svinesund 800 m. v. om färjstället för beskjutning af
Sundsborg (se d. o.). Ett oförväget svenskt anfall
öfver sundet mot R. 26 aug. 1718 tillbakaslogs,
först sedan 4 kanoner förnaglats. När norrmännen
sedan i nov. utrymde sin ställning vid Svinesund,
förnaglade de själfva batteriets förut reparerade
bestyckning. Efter krigets slut fick batteriet
förfalla. L. W .-son M.
Rördam, gammal dansk släkt, hvars stamtafla sträcker
sig till 1500-talet, ehuru de fyra äldsta leden på
1500- och 1600-talen hette Brun. Släktens manliga
medlemmar ha nästan alla i äldre tider varit präster,
de kvinnliga hustrur åt präster.
1. Hans Kristian E.3 f. 1803, d. 1869, teol.
kandidat 1824 och doktor 1839, blef 1829 kyrkoherde
och verkade som sådan i Hammer (Syd-Själland)
sedan 1850. Han utgaf "S:t Matthäus’ evangelium
udlagt og forklaret" (1838) samt skrifter både
mot katolicismen och mormonismen, deltog ifrigt i
meningsutbytet om kyrkliga frågor och var led. af de
två stora kyrkokommissionerna 1854 och 1868, hvarvid
han framlade viktiga reformförslag.
2. P e d e r K., den föregåendes broder, f. 1806, d.
1883, aflade teol. examen 1829 och deltog
verksamt i styrelsen af Köpenhamns asyler; han
kom därigenom i nära vänskapsförbindelse
med drottning Karolina Amalia, ett förhållande,
som varade till hennes död. 1841 blef han kyrkoherde
i Mern (Syd-Själland) och förflyttades 1856
till Lyngby samt tjänstgjorde 1864 som
fältpräst. Han utmärkte sig för sin egendomliga
vältalighet och var redan tidigt en af
grundtvigianismens bästa representanter. Med
skärpa varnade han sina kyrkliga meningsfränder
för en allians med politiska vänstern såsom en
kurtis med "talmajestätet". Han utgaf 24
feltprcedikener (1864), en samling predikningar
(1879) och Kirkelige lejlighedstaler (1880).
- Jfr H. Eördam, "P. R. Blade af hans
levnedsbog og brevvexling", 1-3 (1891-95),
och M. Pontoppidan, "En dansk praest" (1898).
3. Holger Frederik R., son till R. l, f. 14
juni 1830, d. 13 maj 1913, teol. kandidat 1853,
författade redan s. å. De danske og norske studenters
deltagelse i Kjöbenhavns forsvar imod Carl Gustaf,
invaldes 1857 i styrelsen för Selska-bet for Danmarks
kirkehistorie och utgaf sedan till sin död dess
tidskrift "Kirkehistoriske samlinger" (24 bd).
Där meddelade han en stor mängd lärda afhandlingar
med värdefulla bidrag till det danska kulturlifvets
historia, särskildt på 1500- och 1600-talen.
R. var 1860-64 präst i Satrup i Ängel, hvarifrån han
aflägsnades af de tyska myndigheterna, tog 1867 filos,
doktorsgrad och blef 1869 ånyo kyrkoherde, sedan
1883 i Lyngby som sin farbroders efterträdare;
1910 blef han teol. hedersdoktor. Han var sedan
1867 led. af Selskabet for faedrelandets historie
och sedan 1871 af Vi-denskabernes selskab samt
en ytterst flitig och produktiv författare.
Särskildt må nämnas Anders Arreboes levned og
skrifter (1857), Kjöbenhavns kirker og klostre
i middelalderen (1859-63), Hi-
storieskrivningen og historieskriverne i Danmark og
Norge siden reformationen I (tidsskedet till A. S
Vedel, 1867), Kjöbenhavns universitets historie
1537-1621 (4 bd, 1868-77), Klavs Lyskanders levned
(1868) och Historieskriveren Arild Hvit-feldt
(1896). R. utgaf dessutom "Danske kirke-love
1536-1683" (3 bd, 1883-89), "Monumenta historiae
Danise. Historiske kildeskrifter og bear-bejdelser af
dansk historie f ra det 16 :e aarh." (4 bd, 1878-88)
och "Samlinger og studier vedrö-rende danske personer
og forhold isaer i 17:e aarh." (4 bd, 1891-1902).
4. Thomas Skat R., den föregåendes
broder, f. 11 febr. 1832, d. 25 sept.
1909, teol. kandidat 1853, studerade i
synnerhet semitiska språk, tog 1859 filos,
doktorsgrad och utgaf Libri judicum et
Ruth secundum versio-nem syrico-hexaplarem
(1859-61), ett arbete, som väckte mycken
uppmärksamhet utomlands. I en följd af år var
han handledare för teologer och seminarielärare
och sökte 1866 förgäfves en professur i teologi,
säkert närmast refuserad som grundtvigian; 1871-86
var han däremot censor vid teologiska examina.
1869 blef han kyrkoherde i Syd-Själland och
förflyttades 1880 till Köpenhamn, där han 1886
blef prost och 1895 biskop, enligt allmän önskan
af Själlands ppäster. Som predikant samlade R.
kring sig en talrik skara ur alla samhällsklasser;
som biskop nitälskade han mycket för byggandet af
nya kyrkor i Köpenhamn (han invigde under årens
lopp 25 sådana) samt utarbetandet af en ny
psalmbok (1900) och kyrkohandbok (1901). 1904-07
var R. ordf. i kyrkoutskottet och afgaf ett
själfständigt betänkande om folkkyrkans författning.
Förut hade han härom utgett två småskrifter,
De kirkelige frihedskrav (1881) och Den danske
folkekirke og dens forfat-ning (1901). Af hans
andra skrifter böra nämnas Historisk oplysning om
den hellige skrift (1866; 3:e uppl. 1884),
Den kristelige lare (s. å.; 8:e uppl. 1912),
de två predikosamlingarna Kirke-aaret (1881;
2:a uppl. 1890) och Naadens åar (1899-1900)
samt en samling Lejlighedstaler (1909).
Hans hufvudverk är dock öfversättningen af N. T. med
inledningar och utförliga anmärkningar (1887-92;
3:e uppl. 1903-04), ined anledning hvaraf han
blef teol. hedersdoktor. Af hans brefväxling med
Otto Möller utkom 1915 bd I. - R:s änka M a r i e
R. (f. 1834, d. 1915), dotter till skalden Hauch,,
skildrade hans lefnad i Tilbage-blik paa et långt liv
(1911), som på kort tid kom ut i 3 upplagor.
5. Kristian R., son till R. 3,
geolog, f. 22 juli 1860, tog 1884
magisterkonferensen i kemi, men slog sig senare
på geologiska studier, blef 1888 statsgeolog på
Själland och tog 1892 filos, doktorsgrad på afh.
om Saltvandsalluviet i det nordöstlige Sjcelland,
skref 1897 om Kridt-formationen i S j celland,
men tog afsked 1900. Efter några års praktisk
verksamhet blef R. 1904 professor vid Landbohöjskolen
och 4906 därjämte statskonsulent i landtbrukskemi samt
författade Geologi og jordbundslcere (l-3, 1908-10),
hvaraf 2:a delen omfattar Danmarks geologi.
6. Valdemar R., den föregåendes syssling,
författare, f. 23 sept. 1872 i Dalby, Själland, vardt
student 1890, aflade filos, kandidatexamen 1891,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
