Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörelsefenomen - Rörelseförnimmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rörelseförnimmelser
208
i fruktväggarna. Många ökenväxters frukter öppnas i
stället vid fuktig väderlek, hygrochasi (se d. o. och
jfr J er i k o r o s e n). Fruktsprötet hos Erodium
(se d. o.) rätar ut sig i fuktig luft och vrider sig
vid torka korkskrufslikt, därigenom nedborrande fröet
i marken. Mera komplicerade äro de genom den plötsliga
utlösningen af ett högt cellsafttryck åstadkomna
slungrörelserna hos sporangierna af Pilobolus o. a. -
De böjningsrörelser, som utföras af den lefvande
växten (d. v. s. med protoplasmans medverkan),
plägar man indela i sådana, som ske utan bestämd yttre
anledning (autonoma rörelser), och sådana, som utlösas
genom specifika retningar (inducerade 1. pa-ratoniska
rörelser). Hvarje växande organ företer små
oregelbundna svängningar (nutationer) omkring ett
jämviktsläge. Utsprickandet af vinterknopparna
försiggår äfven autonomt genom starkare växande af
bladens öfversida (epinasti). Bekant är den roterande
autonoma rörelsen hos småbladen af Desmodium gyrans
(se D e s m o-d i u m).
De paratoniska rörelserna indelas i tropismer
1. riktningsrörelser och nastier. Tropismerna
benämnas alltefter retningens art (tyngd, ljus
o. s. v.) geotropism, fototropism o. s. v. Man skiljer
på ortotropa organ, som genom krökning inställa sig
i riktning mot retningens källa (positiv reaktion)
eller rakt från densamma (negativ reaktion) samt
plagiotropa organ, som växa i en viss vinkel mot
retningens riktning. Ett specialfall af plagiotropism
är diatropism, då organet ställer sig vinkelrätt
mot retningen. De tropistiska rörelserna åstadkommas
vanligen genom olika tillväxthastighet hos motsatta
sidor af ett organ. Mindre vanliga äro rörelser
genom turgor- (safttrycks-)förändringar i särskildt
inrättade leder (se nedan). Ej sällan förekomma
torsio-n er (vridningar), t. ex. vid blommors
orienterings-rörelser. En särskild form af geotropism
förekommer hos slingerväxter (se d. o.). Geotropism
och fototropism förekomma hos nästan alla växter. På
en horisontellt lagd groddplanta kröker sig efter
en tid stängeln lodrätt uppåt och hufvudroten rakt
nedåt. Vid ensidig belysning kröker sig den förra
ofta positivt fototropiskt. Birötter och sidoskott
pläga reagera plagiogeotro-piskt, medan bladen ofta
äro diageotropiska och diafototropiska. Kemotropism
förekommer särskildt hos svamphyfer och hos
pollenslangar, hvilka i många fall torde lockas
till embryosäcken genom ett kemotropiskt retmedel
(gamotropa rörelser). En särskild form af kemotropism
är den stundom påvisade elektrotropismen. Viktigare
äro rörelserna genom kontaktretning (haptotropism)
hos klängena, tack vare hvilka dessa gripa om föremål,
som de komma i beröring med (se Klangen).– Vid det
tropistiska retningsförloppet kan man i allmänhet
skilja på mottagandet af retningen (p e r-ception),
retningens f ortledning och de förändringar i
protoplasman den närmast åstadkommer, samt reaktionen,
d. v. s. det synliga resultatet. Mellan perceptionen
och reaktionen förlöper alltid en viss tid (r e a k
t i o n s t i d e n), vidare måste retningen inverka
under en minimitid (p r e s e n t a-t i o n s t i d
e n) för att öfver hufvud reaktion skall inträda. För
perceptionen gäller inom vissa grän-
ser den s. k. r e t m ä n g1 d l a g e n, som innebär,
att presentationstiden och retningens intensitet
äro omvändt proportionella. Af nastier äro sedan
gammalt bekanta seismonastiska rörelser hos Mimosa. De
dubbelt sammansatta bladen hos denna växt ha såväl
vid bladskaftens som vid de enskilda småbladens bas l
e d d y n o r, medelst hvilka rörelserna utföras. Om
man skakar hela plantan eller blott lätt sårar ett
af småbladen, fällas dessa ha-
Blad af Mimosa pudica. A blad i naturlig
ställning, B bladets utseende efter beröring.
stigt ihop, och bladskaften sänka sig (se
fig.). Mekanismen synes verka medelst föränderliga
saftspänningar (turgortryck) i ledernas öfre och undre
hälft. Seismonasti förekommer äfven hos ståndarna af
Centaurea, Carduus3 Cichorium m. fl. kompositer. De
bågformiga strängarna draga vid beröring ihop sig,
hvarigenom knappröret skjutes nedåt öfver pistillen,
så att det på denna h vilande frömjölet pressas
ut. De flikiga märkena hos Mimulus m. fl. fällas
tillsammans, om de beröras, dymedelst kvar-hållande
frömjölet. Ståndarknapparna hos Berberis och
Helianthemum böja sig vid beröring inåt blomman,
därigenom mot den besökande insekten af strykande
sitt pollen. - Om växternas sömnrörelser (nyktinasti)
se Nyktitropisk. Sömnrörelserna bero på, att bladens
öfversida och undersida växa olika hastigt; därför
upphöra de, då blommorna äro utvuxna. Hos blad med
leder vara däremot de nyktinastiska rörelserna mycket
länge. Dylika blad förekomma hos talrika legumi-noser,
O^aZisarter, Marsilia o. a. Stundom före-ligger likväl
vid dessa variationsrörelser -(liksom vid blommornas)
en autonom periodicitet. H. L-dh. Rörelseförnimmelser
1. Kinestetiska sensationer (af grek. kmesis,
rörelse, och aVsthe-sis, förnimmelse), psyk., kallas
de sinnesförnimmelser, genom hvilka vi uppfatta
vår kropps rörelser. Äfven med slutna ögon eller i
mörkret kunna vi med ganska stor säkerhet bedöma
vissa våra kroppsdelars läge liksom riktningen,
utsträckningen och hastigheten af de flesta rörelser,
som vi med dem utföra. Och vid normalt tillstånd
kunna vi äfven utan kontroll af Ögat med nödig
riktighet utföra de rörelser, som stå under vår
viljas ledning. Det lider därför intet tvifvel, att
vi icke ha särskilda rörelseförnimmelser, som i båda
dessa fall vägleda oss. Visserligen ådraga sig dessa
vanligen ej vår uppmärksamhet och bli därför i det
stora hela undermedvetna, men det är icke omöjligt
att märka dem, om man därtill får anledning. Länge
har emellertid psykologien varit i ovisshet om de
ifrågavarande sinnesförnimmel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
