Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörelseförnimmelser - Rörelsekapital. Se Driftkapital och Kapital, sp. 850 - Rörelsekvantitet, dets. som rörelsemängd (se d. o.) - Rörelselära, Geometrisk. Se Kinematik - Rörelsemängd - Rörelseterapi, dets. som sjukgymnastik (se d. o.) - Rören, zool. Se Laxsläktet, sp. 1453 - Rörflen, bot. Se Flen - Rörflöjt - Rörformig - Rörförbindning - Rörhjärtan - Rörholmens skans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Rörelsekapital-Rörholmens skans
210
sernas kvalitet och deras organ. Först trodde
man, att rörelseförnimmelserna härledde sig från
de muskler, som åstadkomma rörelserna i fråga,
och kallade dem därför "muskelförnimmelser" och
talade om ett särskildt "muskelsinne". Experiment
med isolerad retning af en muskel, under det att
omgifvande hud, senor och leder gjorts okänsliga,
ha emellertid ådagalagt, att de förnimmelser, som
komma från musklerna, äro af en alltför dunkel och
obestämd karaktär för att kunna ha någon egentligen
nämnvärd betydelse för uppkomsten af den jämförelsevis
säkra och detaljerade rörelseuppfattningen. Äfven
förnimmelserna af spänning och dess motsats,
som komma från senorna, äro heller icke mera
bestämda. Däremot torde de förnämsta inre
organen för rörelseförnimmelserna vara att söka i
lederna och de dem närmast omgifvande väfnaderna
(ligamentet). Under det att vi lika väl kunna bedöma
våra kroppsdelars läge och rörelse, när rörelsen
är passiv (orsakad af yttre kraft) och sålunda ej
kräfver någon sammandragning af musklerna, som när
den aktivt orsakas däraf, förlora vi den bestämda
rörelseuppfattningen, om man gör lederna och deras
omgifningar okänsliga. Man kunde mot denna uppfattning
vilja åberopa, att vi uppfatta äfven t. ex. tungans
rörelser, ehuru denna ju ej har några leder. Det är
emellertid att märka, att rörelseförnimmelserna därvid
äro mycket osäkra och obestämda, om tungan icke vidrör
gommen eller tänderna och vi genom tryckförnimmelserna
få en ledning för uppfattningen. Härtill kommer,
att den ytterst känsliga huden på tungan också
kan antagas genom till trycksinnet hörande
spänningsförnimmelser ange denna kroppsdels läge,
form och rörelse. För uppfattningen af hufvudets läge
och rörelser ha särskilda organ antagits förlagda
till båggångarna i mellanörat (ss Rummet), liksom
man trott sig böra tillmäta en liknande betydelse åt
de s. k. hörselsäckarna med deras på fina hårceller
hvilande otoliter. Rörelse uppfattas också medelst
trycksinnet, temperatur sinnet och smärtsinnet,
då efter hvarandra olika delar af huden träffas af
motsvarande sinnesintryck. Men liksom synen i det
hela är det framför andra rumsuppfattande sinnet
(se Rummet), anknytas alla rörelseförnimmelser från
andra sinnen till synrummet, och först därigenom får
vår rörelseuppfattning den finhet och bestämdhet,
som den ofta eger. Rörelseuppfattningen är sålunda
en sammansatt psykisk funktion, i hvilken en mångfald
faktorer samverkar; åtminstone de viktigaste torde här
vara anförda. S-r.
Rörelsekapital. Se Driftkapital och Kapital, sp. 850.
Rörelsekvantitet, dets. som rörelsemängd (se d. o.).
Rörelselära, Geometrisk. SeKinernatik.
Rörelsemängd, fys., mek., kallas produkten [inv]
af mätetalen för en massa (m) och för dennas
hastighet (v}. Rörelsemängd är ett för flera
beräkningar, särskildt inom stötteorien, lämpligt
huf-vudbegrepp. På senare tid har en ekvivalent till
rörelsemängd äfven kommit till användning inom teorien
för elektromagnetismen. R-r H.
Rörelseterapi, dets. som sjukgymnastik ise d. o.).
Rören, zool. Se L a x si ak t e t, sp. 1453.
Rörflen, bot. Se F l ön
Rörflöjt och Rör k vin t, mus., halftäckta
la-bialstämmor i orgeln, försedda med ett öppet rör
i hatten.
RÖrformig (lat. tubulosus], bot., benämnes t. ex. en
sådan växtdel, som är långsträckt, ungefär jäm-tjock
och genomdragen af en längsgående ihålighet ("rör",
tubus). En cylindrisk, utdragen, nästan jämtjock
pip af en sambladig blomkrona är rör-formig, och
samma benämning ges åt ett sambla-digt blomfoder,
då det har nyssnämnda form, t. ex. hos nejlikesläktet
(Dianthus L.). O. T. S.*
Rörförbindning, maskinb., för sammansättning
af rör till en rörledning, sker i princip
på tre olika sätt, genom muff, flänsar eller
helsvetsning. Förbindningsmuff 1. kopplingsmuff
är ött kort rör med så stor diameter, att de båda
rörändar, som skola förenas, kunna införas och fästas
i detsamma, något som vanligen sker genom att såväl
rörändarna som muffen förses med skrufgängor så
anordnade, att muffen vid kringvridning skrufvar upp
sig på rören
Lösa flänsar.
Fitf. 1. Smidt järnrör med kopplingsmuff.
(lig. 1). Flänsförbindning åstadkommes enklast genom
att använda rör med fasta flänsar (s. k. flänsrör,
se Rör), framställda i ett stycke med röret eller
efteråt fastsatta medelst påsvetsning, nitning
e. d. Man använder äfven lösa flänsar (fig. 2), som
stödja mot vid rörändarna fast an-bragta stoppringar
eller andra utkragningar. Flänsarna äro försedda
med hål för skrufbul-tar, medelst hvilka själfva
sammanhållningen i förbandet ernås. Såväl muff-
som flänsförbindning förutsätter för full tätning
af rörskarfven, att en lämplig packning anbringas
på beröringsytorna. På senare tid har man genom de
nya förfarandena, acetylen-syrgas (1. s. k. autogen
svetsning och elektrisk svetsning) vunnit medel att
framställa hela rörledningar utan muffar eller flänsar
medelst sammansvetsning af skarf varna. - Blindfläns
är en anordning för afstängning af en rörledning eller
tillslutning af ett flänsrörs mynning, i sin enklaste
form bestående af en platta af lämpligt material, som
inskjutes och med genomgående skrufbultar fastsättes
mellan flänsarna till två bred-vidliggande rörlängder
eller fastskrufvas för ändan af ett öppet flänsrör. -
S t o p p m u f f är en i ena ändan sluten muff,
som påskrufvas en öppen rörledning för att afstänga
densamma. G. H-r.
Rörhjärtan, Leptocardii, zool., den
afdelning bland Chordata, hvars representant
är den märkvärdiga lansettfisken (se
d. o.) jämte några närstående släkten.
R-1^*
Rörholmens skans byggdes "nermast inunder
Christianstad" af Dahlbergh natten till 10 juli 1678
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
