Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 215-216 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörstrand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bolagskontrakt afslöts 16 jan. 1753, och Ingman skötte
affären så, att han efter hand blef innehafvare af
alla lotterna och vid sin död, 26 jan. 1773, kunde
lämna fabriken i godt skick till sina arfvingar,
hvilka, sedan tillverkningen under deras skötsel
blifvit alltmera underhaltig och behållningen till
följd däraf föga eller ingen, 1797 försålde fabriken
till öfverdirektören Bengt Reinhold Geijer. Denne
hade under det stränga kontinentalsystemet att
kämpa med stora svårigheter för att anskaffa de
nödvändiga råämnena samt hålla fabriken i verksamhet,
men lyckades dock bringa den i godt skick samt på
rörelsen skörda god behållning.

Rörstrands porslinsfabrik vid Klaraviken i Stockholm.

Tillverkningen belöpte sig under denna period till
omkr. 40,000 rdr b:ko årligen, och fabriken
sysselsatte 60–70 arbetare. Efter Geijers död,
1815, fortsattes fabriksrörelsen under firma
"B. R. Geijers arfvingar" af änkan, barn och mågar,
bland hvilka assessoren Per Lagerhielm var den,
som verksammast egnade sig åt fabrikens drift. 1832
ingick justitierådet Nils Vilhelm Stråle, svåger
med Lagerhielm, i bolaget för en tredjedel och blef
1847, genom köp, ensam egare af fabriken. Efter
Stråles död, 1853, öfvergick fabriken till hans
arfvingar, som 1858 afyttrade densamma till
Gustaf Holdo Stråle och Robert Almström – hvilka
alltsedan 1850 hade varit anställda vid fabriken –
samt häradshöfdingen N. K. Claeson. 1868 öfver-lätos
egendomen och fabriken på ett aktiebolag (stadfäst
13 dec. 1867), hvari säljarna ingingo som delegare,
och de två förstnämnde åtogo sig att, i egenskap af
disponenter, handha bolagets angelägenheter. Sedan
1910 äro Harald och Knut Almström fabrikens ledare.

Tillverkningen, som 1836 belöpte sig till 164,301
rdr 36 sk., hade 1840 nedgått till 133,311 rdr 31
sk. samt 1845 till 130,773 rdr 18 sk., men ökades
1850 till 248,888 rdr 41 sk. samt har därefter,
med få undantag, varit i ständigt stigande. Så
uppgick den 1860 till 384,494 rdr, 1870 till 594,433
rdr 33 öre, 1880 till 1,298,320 kr. 29 öre
samt 1890 till 2,571,300, 1900 till 2,839,100,
1910 till 2,839,013 och 1914 till kr. 3,210,148, allt
enligt priskurantpris, hvarpå likväl vid försäljning
rabatter afgå. Arbetarnas antal var vid 1914 års
slut omkr. 1,000, af hvilka de fleste bo i lägenheter,
som äro bolagets. Ända till midten
af 1850-talet tillverkades vid R. endast enklare
artiklar af oäkta porslin (l. fin fajans; se fig. 1
o. 2 i art. Fajans). Numera omfattar tillverkningen
de flesta olika slag af lervaror från enkla
chamotte-artiklar till det finaste äkta porslin
(jfr fig. 4 i art. Fajans och fig. 7
i art. Porslin). Från och med 1857 har en
betydande kakelugnstillverkning egt rum, och från
R. ha utgått de första af hvit lera tillverkade
kakelugnarna äfvensom de första i majolika och
med färger i emalj dekorerade kakelugnarna och
praktspisarna. Denna tillverkning har dock efter 1908
gått betydligt tillbaka till följd af konkurrensen
med värmeledningarna. Tillverkningen af finare
hushålls- och prydnadsartiklar har under senare år
mycket utvidgats och en ej obetydlig afsättning i
utlandet uppstått. Från de utställningar, hemma och i
utlandet, i hvilka fabriken deltagit, ha grand prix
och många första klassens utmärkelser hemförts. –
Vid fabriken finnas till arbetarnas bästa en sjuk-
och begrafningskassa samt en pensionskassa. Den förra
upprätthålles genom afgifter af arbetarna jämte årliga
tillskott af bolaget. Den senare, hvarifrån pensioner
utgå, har tillkommit genom en af bolaget och enskilda
personer skänkt grundfond, ökad medelst årliga
inbetalningar af delegarna. Därjämte finnas flera
fonder till arbetarnas bästa. – R:s fabrik är numera,
sedan fabriken i Meissen flyttats från Albrechtsburg,
den äldsta, som från första anläggningen oafbrutet
fortgått intill våra dagar. 1914 bildades ett nytt
bolag, A.-b. Rörstrands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>