Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röstplikt - Rösträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
val, ehuru den ännu ej allmännare förekommer. Grunden
till densamma är att söka i den allmänna rösträttens
genomförande utan samtidig organisation af de
röstberättigade vid politiska val; för att så långt
möjligt förhindra den rena slumpen att härvid fälla
utslaget har röstplikt ansetts behöflig. Äfventyret
af röstpliktsförsummelse brukar vara dels böter, dels
vid upprepade försummelser suspension för viss tid
af rösträtten och äfven af behörigheten till ämbeten
och uppdrag.
Rld.
Rösträtt, jur., rätt att genom en
individuell viljeakt i viss form medverka till ett
kollektivbeslut. Innebär beslutet allenast utväljande
af en eller flera personer att utföra visst värf,
kan rösträtten betecknas som valrätt (aktiv valrätt,
rätt att välja, passiv valrätt åter = rätt att väljas,
valbarhet); om det däremot afser direkt afgörande
af en sakfråga, blir den voteringsrätt. Dessa två
former af rösträtt böra hållas väl isär, då de
ofta äro på olika sätt reglerade och principiellt
utgå från olika förutsättningar. I båda fallen
fordras visserligen för rösträtt medlemskap af en
på visst sätt organiserad social enhet (samhälle,
bolag o. s. v.). Men vid valrätt har denna enhet
endast passiv representationsrätt, d. v. s. rätt att
genom en eller flera särskildt utsedda personer,
som själfständigt handla å enhetens vägnar (= ha
aktiv representationsrätt), vara verksam; valet är
då den enda verksamhetsakt, som enheten själf kan,
beträffande dessa uppgifter, företaga, och valrätten
är det medel, genom hvars begagnande denna akt
kommer till stånd. Valrätten är härvid en rätt, som
alltså tillkommer de enskilde aktive medlemmarna af
enheten i fråga, under det att representationsrätten
som passiv icke tillkommer dem, utan enheten själf
som sådan och i dess helhet. Voteringsrätten åter
förutsätter, att den sociala enhet, hvarom fråga
är, själf har decisionsrätt och vanligen, ehuru
ej med nödvändighet, äfven deliberationsrätt,
d. v. s. i hvarje fall rätt att genom omröstning
med ja och nej utan eller efter öfverläggning
afgöra, om något och i sådant fall hvilket af
föreliggande formulerade förslag skall antagas som
beslut. Äfven här tillhör sålunda decisionsrätten
enheten som sådan, voteringsrätten däremot dess
enskilda aktiva medlemmar. Valrätt kan emellertid
vara på det sättet förenad med voteringsrätt, att
den valde bindes i sin verksamhet genom särskildt
voterad instruktion; i detta fall är valrätten i
själfva verket endast ett medel för decisionsrättens,
icke för representationsrättens begagnande och bör
då anses som en form af voteringsrätt. Härifrån
bör dock skiljas det vid politiska val vanliga
förhållandet, att kandidaterna väljas på ett
visst program, hvilket faktiskt blir ett slags
instruktion, men rättsligen saknar denna karaktär,
enär det ej af den väljande enheten voterats (förbud
mot s. k. imperativa mandat). – Emellertid medför
ej hvarje medlemskap af den sociala enhet, som har
representations-, resp. decisionsrätt, äfven rösträtt,
utan denna beror af aktivt medlemskap och villkoren
härför. Principiellt innebär det aktiva medlemskapet
icke blott, som det passiva, faktisk samhörighet
af en eller annan grund med enheten, utan därjämte
medansvar för enhetens verksamhet, grundadt på en
inom enheten privaträttsligt själfständig ställning.
Af särskildt intresse är härvid den kommunala och den
politiska rösträtten, och det aktiva medlemskap af
kommunen och folket, hvarpå densamma hvilar, under det
att korporations-, förenings- och bolagsrösträtten
o. s. v. erbjuder jämförelsevis mindre intresse,
enär den bygger på ett aktivt medlemskap, hvars
rättsliga fixering kan ske utan större svårighet
eller tvekan ang. härför riktiga grunder. Den
kommunala rösträtten har, när den som i Sverige
ordnats oberoende af den politiska, reglerats med fäst
afseende därpå, att kommunen utgör ett på grannelag
byggdt privat samhälle med väsentligen ekonomiska och
ordningsuppgifter. Det aktiva medlemskapet grundas här
på den kommunala skattskyldigheten; och den kommunala
rösträtten har karaktären af voteringsrätt, så snart
det beslutande organet utgöres af allmän rådstuga,
kommunalstämma, kyrkostämma o. d., men af valrätt,
så snart samma organ utgöres af stadsfullmäktige,
kommunalfullmäktige, landsting o. s. v. Om
rösträttsvillkoren se Kommun, sp. 650–651, och
Kommunal röstskala.
Den politiska rösträtten har däremot alltid
måst bestämmas med hänsyn därtill, att folket
utgör en sammanfattning ej blott af mer eller
mindre själfständigt verksamma enskilda subjekt,
utan i främsta rummet af medborgargrupper,
hvilka bilda sociala maktfaktorer. I äldre tid
hade dessa en rättslig organisation, som gjorde
frågan om det aktiva medlemskapet lätt att besvara
(ståndsindelning m. m.), men i och genom den franska
stora revolutionen upphörde denna organisation för
att först i våra dagar ånyo framträda, om än i andra
former (fackföreningar, handelskamrar m. m.). I
stället betraktades folkets massa som den enda
legitima maktfaktorn och en numerisk uppdelning
af denna för val i lokala valkretsar som den enda
möjliga organisationen. Däremot sökte man genom
olika rösträttsbestämmelser närmare reglera det
aktiva medlemskapet af folksamhället eller den aktiva
medborgarrätten på sådant sätt, att den stora obildade
och lättledda massan icke vid val blef ovillkorlig
majoritet; viss ålder, god frejd, viss tids domicil,
manligt kön, frånvaro af konkurs, omyndighet,
fattigunderstöd o. s. v., ofta viss inkomst eller
skattskyldighet (census) äro fordringar, som lagarna
uppställa för rösträtt. Och när slutligen den
s. k. allmänna rösträtten, eller rösträtt oberoende
af all census och af alla särskilda villkor för
välfrejdade, privaträttsligt själfständiga män af
viss ålder, efter hand genomförts, har samtidigt
härmed gått en sträfvan att genom själfva valsättet
(röstkumulation, proportionella val m. m.) låta
de faktiska differentieringarna inom väljarmassan
komma till uttryck och beaktas äfven vid valen. Men
äfven den allmänna rösträtten har man sökt utvidga
till en rösträtt ej blott för män, utan också för
kvinnor. Denna sträfvan har krönts med framgång
främst i nybyggarländer såsom Australien, Förenta
staternas västra stater m. fl., samt i Norge och
Finland. Om de politiska rösträttsvillkoren i Sverige
se Riksdagsmannaval.
Den politiska rösträtten är i regel valrätt, men kan
äfven förekomma som voteringsrätt. Som valrätt afser
den i allmänhet val till folkrepresentationen, men
i vissa länder (Amerika, Schweiz) tillika val till
vissa ämbeten. Som voteringsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
