- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
233-234

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saabye [såby], August Vilhelm - Saabye's elektriska apparater [såbys]. Se Hemliga medel - Saadani - Saa de Miranda [sa-], Francisco - Saadi. Se Sadi - Saadi-dynastien. Se Marokko, sp. 1032 - Saadja - Saadulla pascha - Saaheim [så-], stad. Se Rjukan - Saal [sal,] floder. Se Saale - Saal [sal], Georg - Saalaakinn - Saalach [salach]. Se Saale 3 - Saalburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulptör, f. 7 juli 1823 i trakten af Aarhus,
studerade i Köpenhamn vid konstakademien
och för H. V. Bissen, utförde till en början
konstindustriella arbeten, därefter små bronser,
reliefer och porträttbyster. Bland hans tidigaste
större arbeten voro en staty af Holberg (1851) och en
Venus (1852). 1855 begaf han sig öfver Paris till Rom,
där han stannade till 1865, och vistades 1869-70 i
Paris. I Rom modellerade han bl. a. Fiskargosse (1856,
konstmuseet i Köpenhamn), En faun dansar med den
lille Bacchus
(1857, sammastädes) och Silen ridande
på åsna
(1861, alla i brons). 1864 modellerade han
den stora gruppen Adam och Eva efter syndafallet,
1872 följde Kain, 1875 David med slungan, 1883
Susanna inför rådet (en formskön naken gestalt)
och 1891 statyn Lady Macbeth (de båda sistnämnda
i marmor i konstmuseet). Han utförde äfven flera
monumentala verk, statyer af målaren Abildgaard 1868,
H. C. Andersen (efter täflan 1877, i "Kongens have")
och kompositören J. P. Hartmann (1904, på S:t Anne
plads, Köpenhamn). 1909 utförde den då 86-årige
konstnären en kraftig och liffull skiss till staty af
Grönlands apostel Hans Egede, af sedd att uppställas
vid Marmorkyrkan. Han har utfört flera skisser
till monument och grupper, dessutom porträttbyster,
statyetter och medaljonger. Äfven i Glyptoteket och
i Hirschsprungs museum är S. representerad. Han blef
medlem af danska konstakademien 1871 och professor
vid konstskolan för kvinnor i Köpenhamn 1888.
G-g N.

Saabye’s elektriska apparater [såbys]. Se Hemliga
medel
.

Saadani [sad-], hamnplats i Tyska Öst-Afrika,
midt emot ön Sansibar, 46 km. n. om
Bagamojo, med dålig redd. Utgångspunkt för
karavaner inåt landet. Omkr. 4,000 inv.
(J. F. N.)

Saa de Miranda [sa-], Francisco, spanskportugisisk
skald, f. 1495 i Coimbra, d. 1558, tillhörde Gil
Vicentes skola. Uti den af Carolina Michaelis de
Vasconcellos utgifna uppl. af S:s 149 dikter äro
74 skrifna på kastiljanska. I dikterna före 1532,
t. ex. Fabula de Mondego, Cançao á Virgen och eklogen
Aleixo, ansluter sig S. till gammalklassiska mönster,
under det att han i sina otaliga sonetter, elegier,
terziner m. m. från tiden 1552-55 starkt påverkats
af Boscán och Garcilaso. Af S:s arbeten, som alla
utmärkas af känslighet och realistiskt trogen
skildring, äro f. ö. att anteckna Vida de Santa
Maria Egypciaca
på redondillas, Satyras samt ett par
dramatiska arbeten. S. intar en rangplats inom den
portugisiska skaldekonsten, och hans kastiljanska
är till formen korrekt och utmärkt af klarhet.
Ad. H-n.

Saadi. Se Sa’di.

Saadi-dynastien. Se Marokko, sp. 1032.

Saadja l. Saadia ben Josef (hebr. Sa’adjáhu,
ombildning af hans arabiska namn, Sa’íd el-Fajjúmi),
judisk teolog, f. 892 i Fajum i Egypten, d. 942,
valdes 928 till gaon (se d. o.), d. v. s. styresman
för judiska akademien i Sura i Babylonien, men
ådrog sig snart de styrandes missnöje genom sin
själfständighet och afsattes redan år 930, hvarpå
han slog sig ned i Bagdad. Efter sju år kom en
försoning till stånd, men S. återfick dock icke sitt
ämbete. Utrustad med mångsidigt
vetande, sökte han bringa öfverensstämmelse mellan
gamla testamentet, den judiska traditionen och
förnuftet samt försona de med hvarandra på hans tid
kämpande riktningarna inom judendomen. Hans förnämsta
verk äro: ett stort, på arabiska författadt arbete
El-amanat wa-l-i’tikadat (Trosläror och dogmer,
utg. af Landauer, 1880), sedermera öfv. till hebreiska
under titel Emunoth we-de’oth (utg. 1562, sedan
många gånger), och en arabisk bibelöfversättning
med kommentar, som antagligen omfattat hela G. T.,
ehuru en stor del gått förlorad. En edition af
S:s samtliga till våra dagar bevarade skrifter
påbörjades af J. Derenbourg 1893, men afbröts genom
utgifvarens död, och af de i denna uppl. ingående
delarna af bibelöfversättningen ha blott Pentateuken,
Esaias, Ordspråksboken och Jobs bok utkommit. På
det filologiska området skref S. flera banbrytande
arbeten, nämligen kutub el-lura, "språkliga
afhandlingar", som vi känna endast genom citat,
agron, ett lexikon (hvaraf endast fragment bevarats),
och tafsir es-sab’in lafza el-farda, "förklaring af
sjuttio (skriffel för nittio, egentligen nittioett)
hapaxlegomena" (utg. 1844 af Geiger, Dukes, Ewald
och Jellinek, hvilka samtidigt publicerade fyra
olika editioner).
K. V. Z

Saadullah pascha [sad-], turkisk statsman, f. 1838
i Erzerum, d. (genom själfmord) 1891 i Wien, blef
1874 president i kassationsdomstolen och därpå
handelsminister, 1876 sultan Murad V:s förste
sekreterare och 1877 ambassadör i Berlin, där hån
var Turkiets fullmäktig vid 1878 års kongress. 1883
utnämndes han till ambassadör i Wien.

Saaheim [så-], stad. Se Rjukan.

Saal [sal], floder. Se Saale.

Saal [sal], Georg, tysk målare, f. 1818 i Koblenz,
d. 1870, studerade i Düsseldorf, lefde omväxlande i
Heidelberg, Paris och Baden-Baden eller på resor. Han
målade tyrolska, franska och nordiska landskap:
Skandinavisk begrafning i Mexico, Vattenfall i
Trondhjems stift
, Midnattsscen i Lappland m. fl. Ett
Schwarzwaldslandskap (1867) finnes i Louvre.
(G-g M.)

Saalaakinna [sålåk-], fjällgrupp, hvars högsta topp
är 1,589 m., v. om fjällsjön Fämun, i Hedemarken
amt, Norge.
K. V. H.

Saalach [salach]. Se Saale 3.

Saalburg [salborg], ett romerskt befäst läger, beläget
6,5 km. n. v. om Homburg vor der Höhe, på den del af
limes (se d. o.), som gick s. om Taunus’ kam, där tre
romerska vägar sammanstötte. Det var garnisonsort för
den andra rätiska kohorten. Sedan 1871 ha resterna
af detta läger uppgräfts och restaurerats. Därvid har
man funnit fyra ofvanpå hvarandra liggande kastell,
af hvilka det öfversta, nu synliga, härstammar från
slutet af 100- eller början af 200-talet. Det är
omgifvet af en massiv 4,9 m. hög vallmur och bildar
en rektangulär fyrkant med afrundade hörn samt är
det bäst bibehållna romerska ståndlägret. Dess längd
från n. till s. är 221,5 m., bredden 147,2 m. (= 150:
100 romerska passus). Porta decumana (se Castra,
sp. 1279-80) vetter mot s., praetorium omfattar en
stor kvadratisk gård, vid hvars östra sida tyghuset
(armamentarium) låg; på den västra sidan ligga fyra
små magasin. Norr om praetorium finnes en annan gård
med pelarhallar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free