- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
237-238

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saarbrücken - Saarbrückener steinkohlengebirge. Se Saarbrücken - Saarburg - Saardam [sar-]. Se Saandam - Saargemünd - Saari [sari], finsk folkpoesi. Se Limminkäinen - Saarijärvi - Saarijärvi stråt - Saarikoski - Saarinen [sar-], Gottlieb Eliel - Sabon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Saarbrücken [sār-] l. Saarbrück, stad i preussiska
Rhenprovinsen, reg.-omr. Trier, vid floden Saar, midt
emot staden S:t Johann. 105,089 inv. (1910). Staden
är föreningspunkt för åtskilliga järnvägslinjer
och har betydande industri, särskildt i järnvaror,
handel med stenkol och koks. Till de angränsande
orterna S:t Johann, Malstatt-Burbach m. fl. gå
elektriska spårvägar. S. är en betydande garnisonsort,
har gymnasium och bergsskola samt är medelpunkt i
det s. k. Saarbrückener steinkohlengebirge
(Saars stenkolsbäcken), som sträcker sig äfven in
i bajerska Pfalz och i Elsass-Lothringen och som
1905 producerade 10,8 mill. ton stenkol. Äfven stora
järnverk, glashyttor och annan storindustri finnas i
S:s omgifningar. S. är en urgammal stad, som tillhörde
Nassau 1381–1801, sedan Frankrike till 1815, då
det tillföll Preussen. I fransk-tyska kriget 1870–71
utkämpades där den första fäktningen, då fransmännen
2 aug. 1870 besatte staden, som de dock efter några
dagar åter måste uppge.
J. F. N.

Saarbrückener steinkohlengebirge. Se Saarbrücken.

Saarburg [sārborg]. 1. Kretsstad i preussiska
Rhenprovinsen, reg.-omr. Trier, vid Leuks
utflöde i Saar. 2,329 inv. (1910). Katolskt
lärarinneseminarium. Borgruin. – 2. (Fr. Sarrebourg),
kretsstad i tyska Lothringen, vid Saar och järnvägen
Strassburg–Metz. 10,019 inv. (1910). Gymnasium,
landtbruksskola, industri och spannmålshandel ;
garnisonsort. Ruiner efter år 1582 förstörda
fästningsverk.
1–2. (J. F. N.)

Saardam [sar-]. Se Zaandam.

Saargemünd [sargemy’nt], fr. Sarreguemines, kretsstad i
tyska Lothringen, vid Blies’ utflöde i Saar. 15,384
inv. (1910). Betydande industri, särskildt
keramik och sammet; gymnasium med realklasser.
J. F. N.

Saari [sāri], finsk folkpoesi. Se Lemminkäinen.

Saarijärvi [sā’ri-]. 1. Socken i Vasa län, Finland,
Laukkas härad och Saarijärvi domsaga, utgör ett
konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Borgå stift,
Saarijärvi kontrakt. Areal 816 kvkm. 9,744
inv. (1913), finsktalande. Socknen är berömd
för sin egendomliga naturskönhet. – 2. Domsaga i
nämnda län, omfattar Saarijärvi, Uurais, Karstula,
Kivijärvi, Kinnula och en del af Äänekoski socknar,
fördelade på 3 tingslag. Domsagan lyder under Vasa
hofrätt. Areal inemot 4,000 kvkm., omkr. 33,000
inv. (1913). – 3. Prosteri under Borgå stift, omfattar
Saarijärvi, Konginkangas, Pylkönmäki, Karstula,
Viitasaari, Kivijärvi, Kinnula och Pihtipudas
socknar. Areal omkr. 6,500 kvkm. 46,220 inv. (1913).
1–3. A. G. F.

Saarijärvi stråt [sā’ri-], benämning på afloppet
för de många sjöarna i Vasa län, Finland, som
upprinna på södra sluttningen af finska landtryggen
(Suomenselkä) i Saarijärvitrakten och af hvilka
Kyyjärvi, Pääjärvi (vid Karstula kyrka), Saarijärvi,
Pyhäjärvi m. fl. sjöar äro de förnämsta. Stråten
förenar sig i Saravesi sjö i Laukas socken
med ett stort tillflöde från Rautalampi-sjöarna (den
s. k. Rautalampistråten) och leder slutligen till
Päijänne sjö, hvars
vatten genom Kymmene älf
afbördas till Finska viken.
A. G. F.

Saarikoski [sāri-] och Saukokoski, två statens
forsar i Kalix älfs tillflöde Lina älf, belägna i
Gällivare socken, Norrbottens län, på kronopark,
omkr. 5 km. från Koskullskulle. Fallhöjden för
båda forsarna tillsammans är omkr. 6 m., och den
industriella medelvattenmängden 2,5–3 kbm. i sek.,
utvecklande 150–180 hkr. De lokala förhållandena
medge forsarnas sammanförande till ett fall.

illustration placeholder


Saarinen [sar-], Gottlieb Eliel, finsk
arkitekt, f. 20 aug. 1873 i Rantasalmi, student
1893, aflade afgångsexamen vid Polytekniska
institutet i Helsingfors 1897 och bildade jämte
sina studiekamrater H. Gesellius och A. Lindgren i
Helsingfors en arkitekturbyrå, som inom kort blef den
ledande inom den moderna finska arkitekturen. Redan
1896 vann han första och andra prisen i täflan om
ritningar till Tallbergska (numera Keirknerska)
huset i Helsingfors och 1898 andra priset till
bolaget Verdandis hus i Åbo. 1899 vann han
första priset vid täflan om ritningar till finska
paviljongen
för världsutställningen i Paris 1900,
af kritiken enhälligt betecknad som en af de främsta
på utställningen. Ett starkt betonadt nationellt
element i anslutning till den finska medeltida
byggnadskonsten, särskildt dess gamla kyrkor,
var i den finska paviljongen på ett lyckligt sätt
sammansmält med de kraf den nya tidens konstruktioner
och material fordrade. Fasaderna till och den
konstnärliga utsmyckningen af bolaget Pohjolas hus
(1900; se afbildning å pl. II till art. Helsingfors),
privathusen Fabiansgatan 17, "Olofsborg" och "Eol",
alla i Helsingfors, corps-de-logi på Suurmerijoki
(1902), Westerlunds villa (s. å.), Gesellius’ och S:s
gemensamma villa Hvitträsk (s. å.) och Nationalmuseum
i Helsingfors (första priset i täflan 1902) äro bland
firmans byggnader från de närmast följande åren och
ha hufvudsakligen genom S. fått sin konstnärliga
prägel. Stilriktningen bestämdes af "den nya stilen",
som fordrade nya former, logiskt motsvarande moderna
konstruktioner och nytt material samt i fasaderna
större motsvarighet till husets planer och inre
gestaltning. Därjämte eftersträfvades en nationell
karaktär genom anslutning till medeltida finsk
borg- och kyrkoarkitektur samt genom tillsats af
dekorativa element, hämtade ur den nordiska växt-
och djurvärlden. 1904 vann firman med S:s ritningar
första priset i täflan för ett nytt stationshus
i Helsingfors
(senare uppfördt af S. ensam efter
fullständigt omarbetade ritningar), första och
andra prisen i täflan för stationshus i Viborg
(senare uppfördt af Gesellius) samt andra priset i
en internationell täflan för ett privathus i Honnef
vid Rhen
. Ritningarna till d:r Remers privathus i
Alt-Ruppin
nära Berlin uppgjordes af S. 1905. 1906
deltog han privat som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:57 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free