- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
241-242

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saba-bukten. Se Assab-bukten - Sabac - Sabadell - Sabadilla - Sabadillfrö, bot. farm. Se Sabadilla - Sabadius. Se Sabazios - Sabah (Saba). Se Brittiska Nord-Borneo, sp. 186 - Sabaikal (riktigare Zabaikal), detsamma som Transbajkalien - Sabaiter. Se Sabas - Sabaki - Sabakon - Sabal - Sabanilla - Sabara - Sabaria. Se Steinmanger - Sabas - Sabata, stad. Se Hadramaut. sp. 969 - Sabatier [-tie], Raphael Bienvenu - Sabatier [-tie], Armand - Sabatier [-tie], Louis Auguste - Sabon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

241

Saba-bukten-Sabatier

Saba-bukten. Se A s s a b - b u k t e n.

Sabac [ja7bats], stad i konungariket Serbien, vid
Save, v. om Belgrad. 12,264 inv. (1905). Gymnasium,
handel med landtmannaprodukter. Förfallen fästning,
som innehades af turkarna till 1864. Vid S. besegrade
serberna turkarna 1806. J- F. N.

Sabadell [-de’lj], stad i spanska
prov. Barcelona (Katalonien), vid
järnvägen Barcelona-Zaragoza. 23,294
inv. (1900). Betydande spinnerier och klädesfabriker.
(J. F. W.)

Sabadilla Brandt, bot. farm., ett
amerikanskt växtsläkte till fam. Liliacece,
underfam. Melan-thioidece. Mest bemärkt
är S. officinalis (syn. Veratrum officinale
Schlecht. eller Schoenocaulon officinale Åsa Gray),
en lökväxt, som förekommer i de mexikanska Anderna,
Guatemala och Venezuela. Från den äggformiga
löken uppväxa en intill 2 m. hög stängel samt några
jämbreda, långa blad. På stängelns öfre del framväxa
ur de helt korta skärmbladens veck små, gröngula
blommor, bildande ett långt ax. Kapseln består af 3
gulbruna, vid sina baser förenade, omkr. 15 mm. långa,
papperstunna, tillspetsade karpeller, hvar och en
innehållande flera smala, spetsiga, brunsvarta,
glänsande, grofskrynkliga frön, s a b a-d i 11 f
r ö, Semina Sabadillce, lusfrö 1. husarfrö (löss
kallas stundom "svarta husarer"). Fröskalet är fast,
det inre oljigt, utan lukt, men med bitter och skarp
smak; pulver däraf retar häftigt till nysning. Fröna
äro starkt giftiga, i det att de innehålla flera
mycket verksamma alkaloider. En blandning af dessa
förekommer i handeln under namn af veratrin (se
d. o.). Sabadillfrö användas i stor utsträckning
för att förgöra löss, särskildt sådana å hufvudet,
mest i form af s. k. lusättika, Acetum Sabadillce,
som beredes af 5 dlr sönderstötta sabadillfrön,
5 dlr sprit, 9 dlr utspädd ättiksyra och 36 dlr
vatten, hvilka få stå l vecka, hvarefter fiöresterna
aflägsnas. Lusättikan är en klar, brun vätska. Den
bör användas särdeles försiktigt, särskildt om
några hudlösheter eller sår-nåder förekomma på
huden, dels emedan preparatet därvid verkar starkt
retande, dels emedan veratrin kan upptagas genom
sårnaderna och framkalla allmän förgiftning. Om
behandling af sådan förriftninff se M o t g i f t,
sp. 1219. C. G. S. G.L-m.

Sabadillfrö, bot. farm. Se S a b a dill a.

Saba’dius. Se Sabazios.

Sabah (S a b a). SeBrittiskaNord-Bor-n e o, sp. 186.

Sabaikal (riktigare Z a b a i k a 1), detsamma som
Transbajkalien.

Sabaiter. Se S a b a s.

Sabaki, flod i Brittiska Öst-Afrika; uppstår
genom sammanflöde af Tsavo (från Kilima-ndjaro)
och Yaatta samt faller ut i Indiska hafvet n. om
Malindi. S. är segelbar till 75 km. från mynningen.
J- F. N.

Sabakon (Schabaka), fornegyptisk konung. Se Egypten,
sp. 1483.

Sabäl Adans., bot., palmsläkte, som har
tvåkönade blommor och solfjäderlika blad. De
7 arterna äro buskartade eller höga träd, alla
amerikanska. Palmettopalmen, S. Palmetto, går längst
mot n. (sydöstra Nord-Amerika); dess ved är ett
eftersökt skeppsvirke. Mexikanernas Sombreros de
Patate, de bekanta bredskyggiga hattarna, förfär-

digas af bladen till palmatopalmen,
S. mexicana. S. Adansonii är en vanlig dvärgpalm
i Florida och Nord-Carolina. Jfr Haiti. Blad
af olika Sabal-arter, funna inom södra och
angränsande delar af mellersta Europas oligocena
och miocena aflagrin-gar, ådagalägga, att
detta numera till Nya världen inskränkta släkte
under tertiärtiden var represen-teradt äfven i
Europa. O. T. S. (G. L-m.) A. G. N.

Sabanilla [savanHja], hamnstad i sydamerikanska
republiken Colombia, dep. Bolivar, vid
Måg-dalenaflodens utlopp i Karibiska hafvet, 16
km. från Barranquilla, med hvilket det är förenadt
medelst en järnväg. S. är en obetydlig ort, hvars
hamn S a l g a r har regelbunden ångbåtstrafik med
Europa. De förnämsta exportartiklarna äro tobak,
kaffe, bomull, droger, malmer och färgträ. J.F.N.

Saba’ra (Villa Real do S.), stad och
di-striktshufvudort i brasilianska staten Minas
geraes, vid Rio Sabaras utlopp i Rio das Velhas,
en biflod till Rio San Francisco. Omkr. 6,000
inv. Guld-grufvor i närhetsn vid Morre
velho. Staden grundlades 17CO af guldgräfvare.
(J. F. N.)

Sabäria. Se Steinamanger.

Sabas 1. Sa b b as, palestinensisk eremit, f. 439
i Kappadocien, d. 532, lärjunge till den store
armeniern Euthymius (d. 473), var jämte denne den
egentlige organisatorn af Palestinas eremit- och
munkväsen (jfr Mar S a b a). Han grundlade själf 7
laura-kolonier (se Laura) och blef exark öfver alla
palestinensiska laurer. Han uppställde en munkregel,
och de, som följde den, kallades s a b a-i t e r. Han
deltog ock i de origenistiska och mono-fysitiska
striderna. Biografi i Cotelerius, "Eccle-siae graecse
monumenta" (1686, III). Jfr A. Ehr-hard i "Römische
quartalschrift", VII. Hj. H-t.

Sabata, stad. Se H a d r a m a u t, sp. 969.

Sabatier [-tie], Raphael Bienvenu, fransk kirurg,
f. 1732, d. 1811, med. doktor 1752, utnämndes
1756 till professor i anatomi vid College royal de
chirurgie och blef sedermera läkare vid Hotel des
invalides samt professor i operativ kirurgi vid
École de santé och en af Napoleons konsulterande
kirurger. Utom ett mycket stort antal smärre
afhandlingar utgaf S. Traité d’ana-tomie (3 bd,
1775; ny uppl. 1781) och Médecine opératoire (3 bd,
1796; flera uppl.). "Hans skrifter bära prägeln af en
skarpt tänkande, metodiskt skolad personlighet och
vittna godt om soliditeten i hans grundåskådning."
R. T-dt.

Sabatier [-tie], Armand, fransk jämförande anatom,
f. 1834, d. 1910, var professor i zoologi vid
universitetet i Montpellier. Han författade flera
arbeten, särskildt rörande ryggradsdjurens anatomi,
t. ex. Études sur le coeur et la circu-lation
centrale dans la serie des vertébrés (1873) och
Comparaison des ceintures et des membres antérieurs
et poslérieurs dans la serie des vertébrés (1880). _
L-e.

Sabatier [-tie], Louis August e, fransk teolog,
f. 22 okt. 1839 i Vallon (Ardéche), d. 12 april 1901
i Paris, blef efter studier i Montauban, Basel,
Tubingen och Heidelberg 1864 pastor i Aubenas och
1868 professor i reformert dogmatik i Strassburg, men
nedlade, sedan Strassburg blifvit tyskt, detta ämbete
och blef efter en tid för tyskfientliga uttalanden
utvisad ur Tyskland. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free