Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sabbatsberg - Sabbatsbrott - Sabbatsgränsen. Se Sabbat - Sabbatshvila. Se Söndagshvila - Sabbatsresa. Se Sabbat - Sabbatsväg. Se Sabbat - Sabbatsåret - Sabon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom varmluft, dels med ånga. Belysningen är
elektrisk. För telefonering finnes ett särskildt
växelbord samt 82 telefoner. Vattenklosetter
äro införda i alla byggnader, och gas finnes
inledd i alla tekök, i steriliseringsrummen
vid operationsafdelningarna, i alla till
bostadslägenheter hörande kök, i sköterskematsalens
serveringsrum, i det stora köket samt i
tvättinrättningens mangelrum för uppvärmning af
strykjärn.
1913 vårdades å Sabbatsbergs sjukhus 7,948
patienter. Omkostnaderna belöpte sig till
omkr. 650,000 kr. eller per underhållsdag
321,84 kr. Medelkostnaden för hvarje sjuk per
dag uppgick till 3 kr. Dessa kostnader ha täckts
genom patientafgifter med omkr. 123,000 kr. samt
f. ö. hufvudsakligen genom anslag af Stockholms
stad, något öfver 500,000 kr. Patienterna betala
för enskildt, halfenskildt och allmänt rum dagligen
resp. 4,50, 3 och 1 kr., om de tillhöra Stockholms
kommun, men resp. 6, 4,50 och 2,25 kr., om de äro
från främmande kommun. Vid sjukhuset lämnas dessutom
på polikliniken kostnadsfri vård och hjälp till
fattiga sjuka; ensamt den kirurgiska polikliniken
besöktes sålunda af omkr. 7,000 personer. På
gynekologiska afdelningen meddelas undervisning
åt Karolinska institutets lärjungar af en bland
dess lärare, hvarjämte allmänna kurser ges för
utbildande af sjuksköterskor. Sjukvården bestrides af
7 öfverläkare, af hvilka en tillika är direktör, samt
4 underläkare och 8 amanuenser. Därjämte finnas vid
sjukhuset anställda 1 obducent och 1 föreståndare
för röntgenafdelningen. Sköterskepersonalen
utgöres af 4 operationssköterskor, 28
sjuksköterskor och 33 sjuksköterskebiträden
(sjuksköterske-elever). Administrationen står
under ledning af en särskild styrelse af
5 personer, bland hvilka sjukhusdirektören
är själfskrifven. Se F. W. Warfvinge, "Om
Sabbatsbergs sjukhus" (1879), och R. A. Wawrinsky,
"Sveriges lasarettsväsende förr och nu" (1906).
R.W.
Sabbatsbrott, jur., kallas en sådan kränkning
af sabbatens helgd, som i lag är belagd med
straff. Enligt den svenska Strafflagen kap. 7
§ 3 anses det som sabbatsbrott, om någon å sön-
eller högtidsdag emellan kl. 6 om morgonen och
kl. 9 om aftonen idkar handtverk eller annat
arbete. Dock undantagas de fall, då arbetet sker
till den arbetandes egen eller annans nödtorft,
t. ex. hushållsarbete för hemmets räkning,
öppenhållande af raksalong o. s. v., eller ock
är sådant, att det ej tål uppskof, t. ex. afser
bärgning af skörd, som är i fara att förstöras. Vidare
begås enligt detta lagrum sabbatsbrott, om man
å nyss angifna tid öppnar "kramlåda eller annan
dylik bod". Med sistnämnda uttryck torde afses
sådana bodar, som företrädesvis försälja varor,
i fråga om hvilka inköp och försäljning utan
olägenhet kunnat ske å annan dag. Undantagna från
förbudet äro sålunda t. ex. apotek, matvaruaffärer,
mjölkmagasin o. s. v. Enligt k. förkl. 9 juni 1893
inbegripas åter därunder uttryckligen äfven tobaks-
och cigarrbutiker. Vidare är genom stadgandet i
fråga undantagen sådan försäljning, som sker utomhus
från öppna salustånd o. d. Genom lag 14 maj 1909 har
emellertid äfven sådan försäljning, i hvad den afser
tobaksvaror, å sön- och högtidsdag för vissa fall
blifvit straffbelagd. Straffet för sabbatsbrott är
böter, högst 20 kr. – Numera är emellertid
ytterligare att observera, att den genom lag 5
juni 1909 stad, köping eller municipalsamhälle
medgifna rätten att utfärda förbud mot handelsbods
öppenhållande å söckendag utöfver viss tid af dygnet
enligt lagändring af 6 juni 1912 utvidgats till
att kunna omfatta äfven förbud mot handelsbods
öppenhållande under sön- och helgdagar "å sådan
tid, som ej enligt Strafflagen är att hänföra till
sabbatstid", samt att, där dylikt förbud meddelats,
vara, som i sådan bod hålles till salu, ej heller
må under samma tid utomhus hållas till salu utan
särskildt därtill lämnadt tillstånd. Straffet för
handelsbods öppenhållande under sådan tid, trots
meddeladt förbud, är väsentligt strängare än straffet
för sabbatsbrott enligt Strafflagen. – Föröfvar någon
brott å sabbatstid, skall detta, enligt Strafflagen
kap. 7 § 4, anses som försvårande omständighet vid
straffets bestämmande. – Förr bestraffades ock som
sabbatsbrott, om man å sabbatstid företog sig någon
resa till lands eller sjöss, förrän gudstjänsten
var slutad, men detta straffbud upphäfdes genom nu
gällande strafflag (af 1864).
N. S-g.
Sabbatsgränsen. Se Sabbat.
Sabbatshvila. Se Söndagshvila.
Sabbatsresa. Se Sabbat.
Sabbatsväg. Se Sabbat.
Sabbatsåret (Sjunde året) betecknar i G. T. en
utsträckning af sabbatsbudet till att, med vissa
modifikationer, gälla äfven hvart 7:e år. I Israels
äldsta lagstiftning, den s. k. förbundsboken,
föreskrifves, att en åker, vingård eller
olivplantering hvart 7:e år skall ligga orörd, för att
de fattige bland folket därunder må fritt använda,
hvad som växer på åkern eller i vingården och på
olivträden (2 Mos. 23: 10–11). Dessutom skulle enligt
denna lag en slaf efter 6 års tjänst ha rätt att
bli fri (2 Mos. 21: 2 f.). Det 7:e året betecknar
i denna lag sannolikt icke en för hela landet
gemensam termin, utan räkningen torde ha afgjorts för
hvarje särskild egendomsegare, så att året inföll
på olika tider för hvar och en. I 5 Mos. 15: 1–11
betyder åter det 7:e året, enligt den sannolikaste
tolkningen, ett upphäfvande af alla skulder, som
då skola efterskänkas. Lagen utgår nämligen från
den förutsättningen, att allt långifvande är en
hjälp åt den behöfvande, och vill, att den lämnade
hjälpen efter 7 år skall bli hans egendom. Enligt
samma lag skall ock, liksom enligt förbundsboken,
en slaf (manlig eller kvinnlig) frigifvas efter
7 års tjänst och vid frigifvandet förses med
hvarjehanda gåfvor. 15: 12–18. I den af den yngsta
Pentateukkällan (P) upptagna s. k. Helighetslagen
(3 Mos. 25: 1–7) föreskrifves, att hvart 7:e år
skall vara ett sabbatsår, då man hvarken skall
plöja, så eller skörda, vare sig på åker eller i
trädgården, men då allt godt jorden bär af sig själf
skall tjäna alla (ej blott de fattige såsom enligt
förbundsboken) till föda. Detta bud innebar alltså,
att all privat eganderätt till jorden under detta
år upphörde. Men det betydde icke införandet af
socialism, ty den enskilde afstod icke sin egendom
till staten, utan folket lika väl som den enskilde
skulle under detta år afstå sin eganderätt åt Gud och
lefva, som det en gång lefde i öknen. Motiveringen
till budet är religiös: landet skulle hvila, hålla
sabbat. I hvad mån israeliterna iakttagit dessa
lagar, kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
