- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
259-260

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sabel - Sabelbajonett - Sabelfäktning. Se Fäktkonst, sp. 216 - Sabelhandrem. Se Portepé - Sabelhuggning. Se Fäktkonst, sp. 216 - Sabelhylsa - Sabelkoppel, krigsv. Se Koppel 2 - Sabeller, folkgrupp. Se Italiens fornspråk, sp. 1068--1069 - Sabellianer och Sabellianism. Se Sabellius - Sabellicus, Marcantonio Coccio - Sabellilja, bot. Se Gladiolus - Sabelliska språket. Se Italiens fornspråk, sp. 1068--1069 - Sabellius - Sabelsågbajonett. Se Sabelbajonett - Sabeltaska - Sabelvälde. Se Militarism - Sabesin, stad. Se Mühlbach - Sabi - Sabiceæ, bot. Se Sapindales - Sabier (äfven Zabier), "döpare", gnostisk sekt. Se Mandéer - Sabineæ, bot. Se Sapindales - Sabina - Sabon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

Sabelbajonett-Sabina

260

med krökta svärd. Hos de sarmatiska folken var

sabeln hufvudvapnet och fick stort inflytande på

de europeiska huggvapnens utveckling. Under

1500-talet ingick sabeln i landsknek-

tarnas och under 1600-talet i de

skotska soldtruppernas beväpning.

Dessa sablar hade fästen, liknande

värjornas, men de polska, ungerska

och ryska sablarna behöllo den orien-

taliska formen å fästena. Armévapen

blef sabeln under 1700-talet genom

ett nytt lätt kavalleri, husarernas

uppsättande, efter ungerskt mönster,

och deras beväpnande med s. k. hu-

sarsablar (fig. 1). Numera är sabel

gemensam benämning på alla i mili-

tärt bruk varande, längre sidovapen,

vare sig dessa ha krökt eller rak

klinga (jfr fig. 2). O. K-a.

Sabelbajonett, krigsv., bajonett med jataganliknande
klinga och af-sedd att nyttjas till såväl hugg som
stöt, infördes i Frankrike omkr. 1840. Kortare sabelba
jonett förekommer än i dag å armégevär i flera länder
(se Han d j ar med fig.). Sa-belbajonett, hvars
rygg är försedd med sågtänder, kallas s a be l så g-
museum.) bajonett. Se Bajonett. O. K-a.

Sabelfäktning. Se F ak t konst, sp. 216.

Sabelhandrem. SePortepé.

Sabelhuggning. Se F ak t kon st, sp. 216.

Sabelhylsa, för sabelns fästande å sadeln, förekommer
af flera olika slag. Svenska arméns sabelhylsa
(modell 1899) framgår af fig. 1. Fig.





Fig. 1. Svenska arméns sabelhylsa m/1899.

Fig. 2.

Fig. 4. Tyska arméns sabelhylsa, fäst på sadeln.

2 och 3 visa andra liknande sabelhylsor. Af fig. 4
åskådliggöres tyska arméns sabelhylsa och den-sammas
fästande på sadeln. B. C-m.

Sabelkoppel, krigsv. Se Koppel 2.

Sabeller, folkgrupp. Se Italiens forn-språk,
sp. 1068-69.

Sabellianer och Sa be l Ii an i;s m. Se Sabel l i u s.

SabellJCUS, Marcantonio Coccio, italiensk
humanist, f. 1436, d. 1506 som professor i
Venezia, var en bland återställarna af de klassiska
studierna i Italien. Hans Opera omnia (4 bd, 1502,
senaste uppl. 1560) innehåller bl. a. en allmän
världshistoria med titeln Rhapsodice historiarum
(1498, 1504) och en historia om Venezia, Rerum
venetarum libri XXXIII (1487; ny uppl. 1718).
(J-c.)

Sabellilja, löt. Se Gladiolus.

Sabelliska språket. Se Italiens forn-språk,
sp. 1068-69.

SabellilfS, fornkristen teolog i förra hälften
af 200-talet, presbyter i Ptolemais i Pentapolis
(Afrika), var upphofsman till den s. k. s a b e 11
i a-nismen 1. modalismen, en af de åskådningar,
i hvilka den s. k. monarkianska oppositionen mot
den i utveckling stadda kyrkliga treenighetsläran
tog sig uttryck. Jfr Antitrinita-rier.
(E. Bg.)

Sabelsågbajone’tt. Se Sabelbajonett.

Sabeltaska, krigsv., en aflång, flat läderväska,
som af husarer i flera arméer (däribland den svenska)
under 1700- och 1800-talen bars vid sa-

Svensk sabeltaska. (Artillerimuseum.)

belkopplet och egentligen var afsedd till förvaring af
order, kartor o. d. Den af skaffades i Sverige 1893.
C. O. N. (O. K-a.)

Sabelvälde. Se Militarism.

Sabesin, stad. SeMiihlbach.

Sabi, i sitt nedre lopp kallad S a v e, flod i
sydöstra Afrika, upprinner i distriktet Sabi i
Syd-Rhodesia och faller ut i Indiska hafvet inom den
portugisiska prov. Mosambik. J-
F. N.

Sabiäceae, bot. Se Sapindales.

Säbier (äfven Zabier), "döpare", gnostisk sekt. Se
M a n d é e r.

Sabiineae, bot. Se Sapindales.

Sabina, italienskt biskopsstift i prov. Rom och
Perugia, med omkr. 50,000 inv. Biskopen (alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free