Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 343-344 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

däremot förekomma ofta våldsamma orkaner
(samum, chamsin), som kunna upprifva massor af sand
och därigenom bli farliga för öknens invånare. –
Trots allt är dock S:s klimat hälsosamt, och i öknens
norra utkanter ha sanatorier på senare tider uppstått.

Flora. Endast vissa delar af S. sakna all vegetation,
nämligen kiselöknen (serir) och sandöknen (erg);
men redan i hammadaöknen träffas träd.

Fig. 3. Ökenbild från Sahara.

Täckta af en gräsmatta äro äfven de stäpper,
som begränsa öknen på alla sidor och sporadiskt
träffas äfven inom den. De fuktiga floddalarna äro
likaledes bevuxna med gräs och buskar eller högväxta
taggväxter. Inom S. mötas Medelhafs- och den tropiska
florans representanter. Gränsen, som i v. nästan
sammanfaller med vändkretsen och i ö. går söderut
till sjön Tsads breddgrad, anvisar större delen åt
Medelhafvets inflytande. Trots olikheten i höjd och
markens beskaffenhet är enformighet utmärkande för
växtvärlden, som utanför oaserna består hufvudsakligen
af tufviga, torra och styfva former (jfr fig. 2 o. 3),
som äro i stånd att

Fig. 4. Oas i Libyska öknen (östra Sahara).

motstå torkan, hettan och den extrema nattkylan. Inom
västra delen af S. lär det finnas omkr. 500
växtarter, inom Libyska öknen 300. Rikligast är
växtligheten i oaserna (se fig. 4), som förekomma i
alla ökenformationer, där vatten finnes i så riklig
mängd, att det icke bortdunstar. Där växer öknens
viktigaste träd,
dadelpalmen, utan hvilken all mänsklig tillvaro i
S. skulle vara en omöjlighet, men i dess skugga
trifvas dessutom andra tropiska och subtropiska
eller den tempererade zonens växter, såsom persikor,
apelsiner, citroner, fikon, vindrufvor, granatäpplen
etc. Under månaderna dec.–mars odlas hvete, korn
och andra nordiska sädesslag med framgång och under
den heta årstiden ris, durra och andra tropiska
produkter. – Af ekonomisk betydelse är halfagräset
på stäpperna vid norra kanten af S.

Faunan är fattig. De allmännaste husdjuren äro
kameler, åsnor, får och nötkreatur (en märklig svart
ras finnes i Aderer), äfven utmärkta hästar; större
rofdjur saknas, utom hyenan; lejonet uppträder blott i
kantområdet, pantern förekommer i Fessan. Antiloper
och andra större däggdjur kunna ofta följa de
med växtlighet försedda floddalarna långt ut i de
ödsligaste ökentrakterna. Schakalen och babianen,
ökenharen och manfåret (Ovis tragelaphus) samt
klippdassen (Hyrax; se Hyracoidea) lefva
likaledes i S., dock ej i de vattenlösa delarna. Äfven
fennek och springråttor äro karakteristiska för S:s
djurvärld. Strutsen, som förr förekom i S., har nu
dragit sig till sydligare trakter, och blott några
roffåglar, dufvor, korpar och ugglor representera
fågelvärlden, utom stora skaror flyttfåglar,
som på sina tider draga öfver de bättre delarna af
öknen. Relativt talrika äro vissa reptilier äfvensom
skorpioner och en mängd insekter (t. ex. gräshoppor).

Befolkning. Sedan äldsta tider har norra Afrika
bebotts af berber (se d. o.), som tillhöra den
hamitiska folkgruppen. Söder om S. ha negrerna bott,
likaledes sedan urgammal tid. Dessa

Fig. 5. Tuareg.

båda folkslag ha hvar från sitt håll trängt in i
öknen och där blandat sig med hvarandra, hvarigenom de
båda typiska ökenfolken tuareger (se I-mosjar)
och tibbu (se d. o.) l. teda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>