- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
351-352

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahlgrenska sjukhuset - Sahlin, Värmlandssläkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rum och begrafningskapell, samt byggnad
för desinfektion af flytande orenlighet från
sjukhuset). De allmänna sjukpaviljongerna, som
alla äro lika anordnade, bestå hvar och en af
ett s. k. hufvud, den del, som ligger närmast
intill sammanbindningsgången, innehållande en
del mindre lägenheter, såsom enskilda sjukrum,
badrum, sköterskerum, klosettrum m. m., och den
öfriga delen, innehållande i två våningar de stora
allmänna sjuksalarna (26 m. långa och 8,91 m. breda,
med 7 försalar på hvardera sidan). Vid slutet af
hvarje sjuksal kommer man in i ett dagrum, som
genom en i sin öfre del af glas bestående vägg är
af-skild från sjuksalen. Utanför dagrummet på nedre
bottnen befinner sig en större veranda, och medelst
en trappa kommer man från denna ned till de mellan
paviljongerna belägna planteringarna. - Hela anstalten
är försedd med elektrisk belysning. Vatten erhålles
från stadens vattenledningsverk. Klosetterna utgöras
af vattenklosetter. Uppvärmningen af lokalerna sker
medelst ånga. Sängantalet är f. n. 517, men såväl
administrations- som ekonomihus med nödiga maskinerier
äro tilltagna i den skala, att de äro tillräckliga för
en utvidgning till 600 sängar. – Enligt sjukhusets
första reglemente af 1789 skulle anstalten utgöra
såväl en läroanstalt som en välgörenhetsinrättning,
alldenstund "unge medici, kirurger och barnmorskor
där skulle hafva fritt tillträde" och tillfälle till
undervisning. Den förra uppgiften har dock alltid
föga beaktats. Sjukhuset fick nya reglementen 1855,
1867 och 1875. Det i sammanhang med beslutet om
uppförande af det nuv. sjukhuset uppgjorda förslaget
till nytt reglemente fastställdes af K. M:t 21 april
1899. Sjukhuset är deladt på två hufvudafdelningar,
den medicinska och den kirurgiska, hvarjämte
finnas tre specialafdelningar, nämligen en för
ögonsjukdomar, en för öron-, näs-och halssjukdomar
samt en tuberkulosafdelning. Förvaltningen handhas
af en styrelse, bestående af den af öfverläkarna,
som af styrelsen förordnats till direktör vid
sjukhuset, samt af åtta af stadsfullmäktige utsedda
personer. Medicinalstaten består af 2 öfverläkare,
2 andre läkare och 4 amanuenser samt dessutom 3
läkare vid specialafdelningarna, en patologisk
anatom och en läkare å röntgenafdelningen,
öfverläkartjänsterna tillsättas för en tid af fem
år i sänder af Medicinalstyrelsen efter förslag af
Uppsala medicinska fakultet. Andre läkare antagas för
högst fem år af styrelsen på förslag af vederbörande
öfverläkare, sedan Medicinalstyrelsen yttrat sig
öfver de sökandes kompetens. Amanuenser antagas för
ett år af styrelsen, efter inhämtande af vederbörande
öfverläkares yttrande. 1914 intogos på sjukhuset 5,294
pers., hvaraf ung. hälften vårdades å den kirurgiska
afdelningen, de öfriga å den medicinska afdelningen
och å specialaf delningarna. Totalsumman af samma
års utgifter, hvilka bestredos af donationsräntor,
anslag af staden och sjukafgifter, belöpte sig
till något öfver 500,000 kr. Dagafgifterna växla
mellan 1 kr. per dag för vård å allmän sal till 6
kr. för enskilda patienter från främmande kommun. Se
R. A. Wawrinsky, "Sveriges lasarettsväsende förr och
nu" (1906). &. W.

Sahlin, Värmlandssläkt, hvars äldste
kände stamfader är bergsfogden i Värmland Anders Salin
(d. 1698). Dennes efterkommande voro i flera
generationer bruksegare i Värmland.
illustration placeholder

1. Karl (Carl) Yngve S., ättling i femte led af
ofvannämnde Anders S., son af bruksegaren Maurits (Magnus) Reinhold
S., filosof, universitetslärare, f. 4 mars 1824
i Fröskogs socken, Dalsland, gjorde skolstudier
i Karlstad och Uppsala samt blef 1841 student och
1851 filos, doktor vid Uppsala universitet. 1853
kallades han till docent i teoretisk filosofi
där, men utnämndes 1856 till filosofie adjunkt
vid universitetet i Lund och erhöll 1862 den
teoretisk-filosofiska professuren där. 1864 fick
han den praktisk-filosofiska professuren i Uppsala,
från hvilken han såsom pensionerad tog afsked
1894. Därefter bosatte han sig i Stockholm. Utom
tidskrifts- och tidningsuppsatser har S. utgett ett
stort antal filosofiska afhandlingar: Har Hegel
öfvervunnit dualismen? (1851–53), Om vilkoren
för möjligheten af praktisk filosofi (1855), bägge
som akademiska disputationer, Om grundmotsatsen i
verlden (1856) och Om motsatsen mellan subjekt och
objekt (1858), bägge i "Nord. univ. tidskr.", Om
grundformerna i etiken (1869), Om det stoiska högmodet
(1875), Om ministrarna i den konstitutionella
monarkien (1877), Kants, Schleiermachers och
Boströms etiska grundtankar (s. å.), Om subjektivt
och objektivt betraktelsesätt i filosofen (s. å.),
Om naturens lif (1878), Är det sköna rent? (s. å.),
Om bestämningsgrunders valbarhet (s. å.), Om det
inre och det yttre (1879), Hvad är det högsta i
historien? (1881), Om logikens uppgift (1882),
Om personlig storhet (s. å.), Om grundformerna
i logiken (1883–84), Om andlig frihet (1883), Om
fosterlandskärleken (1885), Om positiv och negativ
lagbestämdhet (1887), Några tankar om menniskan och
samhället (s. å.), Om brytningspunkten i vår tids
filosofi (1888) och Om verldens relativitet (1889),
alla i Upps. univ:s årsskr; vidare må nämnas Om
det inre lifvet (inbjudningsskrift vid jubelfesten
1893), Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt
(i "Åt minnet af C. J. Boström", 1897), Om den
etiska seden (i "Skr. utg. af k. Hum. vet. samf.",
V, 1897) samt, i serien "Smärre skrifter. Utg. af
Boströmsförbundet", Om Christopher Jacob Boström
(1909), Rudolf Euckens lifsåskådning i korthet
framställd (s. å.), Öfverensstämmer Platos sedelära
med kristendomens? (1910) och Om ministrarna i den
konstitutionella monarkien enligt Boströms statslära
(s. å.). Inom den svenska filosofien innehar
S. plats som en bland Boströms lärjungar och den
förnämste utvecklaren af dennes system. I det hela
har han noggrant fasthållit och tillämpat de stränga
Boströmska idealistiska och rationella fordringarna
på uppfattning af det absoluta såsom rent andligt,
evigt, subjektivt och förnuftigt. Hans skrifter äro
hållna i en något hård vetenskaplig stil och utmärkas
för stor logisk skärpa i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free