- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
369-370

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Contest [säkåte'st], Dominique Claude Barbérie de - Saint Croix - Saint-Cyr - Saint-Cyr [säsir], Laurent Gouvion de - Saint-Cyran [säsirã']. Se Duvergier de Hauranne, J - Saint-Cyr-l'École [säsirlekå'll]. Se Saint-Cyr - Saint-Davids - Saint-Denis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

369

Saint Croix-Saint-Denis

370

("regenten’?) utnämnde honom 1716 till "conseiller
d’état". S. utarbetade 1717 den "rapport", på grund
af hvilken regentens antagonister, hertigarna af
Maine och Toulouse, uteslötos från tronföljden, och
anlitades i flera viktiga och ömtåliga diplomatiska
underhandlingar ’t. ex. vid kongressen i Cambrai).
N. H-tz.

Saint Croix [sont kuwä’], flod i Nord-Amerika,
upprinner ur en sjö med samma namn och bildar
gräns mellan prov. New Brunswick (Canada) och staten
Maine. Den faller ut i Passamoquoddy bay af Atlantiska
hafvet. Längd 158 km., hvaraf 20 km. äro segelbara.
J- F. N-

Saint-Cyr [saslr] 1. Saint-Cyr-1’École,
stad i franska dep. Seine-et-Oise, 5 km. v. om
Versailles. Omkr. 2,500 inv. På m:me de Mainte-nons
föranstaltande inrättade Ludvig XIV där 1686 ett
jungfrustift ("maison de S:t-Cyr") för 250 adliga
jungfrur. Denna inrättning förvandlades 1793 till
ett militärhospital, och 1808 förlades dit från
Fontainebleau i dess ställe skolan för utbildande
af infanteri- och kavalleriofficerare. 1909 -10
inrättades i S. ett aerotekniskt institut med en
14 km. lång flygbana, laboratorium och verkstäder.
(J- F. N.) Saint-Cyr [säslr], Laurent Gouvion de,
markis, fransk militär, f. 13 april 1764 i Toul,
d. 17 mars 1830 i Hyéres, egnade sig först åt
målarkonsten, men ingick 1792 som frivillig i armén,
blef s. å. kapten och 1793 divisionsgeneral. Under
Piche-gru deltog han i belägringen af Mainz (1795)
och blef 1798 Massénas efterträdare i Kom som högste
befälhafvare. 1799 anförde han vänstra flygeln af
franska Donauarmén samt bidrog i hög grad s. å. att
upprätthålla den sviktande franska vapenmakten i
Nord-Ita-1 lien. 1800 kämpade han vid Ehen, där
han vann flera framgångar mot tyskarna. O vänskap
med Moreau tvang honom tillbaka till Frankrike, och
1800 utnämndes han af förste konsuln till medlem af
statsrådet (conseil d’état}. Han blef s. å. ambassadör
i Madrid efter Lucien Bona-parte, men återkom snart
till Frankrike och fick befälet öfver den armé,
som skulle besätta södra Italien. Vid kejsardömets
upprättande blef han 1804 generalöfverste för
kyrassiärerna, kämpade med framgång under Masséna
i Italien och kallades 1806 till stora armén,
med hvilken han deltog i fälttågen i Preussen och
Polen. 1808 hade han en tid befälet i Katalonien,
men ådrog sig kejsarens missnöje genom några felgrepp,
aflägsnades från befälet och förvisades till sina gods
(1809). 1812 fick han emellertid befälet öfver 6:e
armékåren af "stora armén" i kriget mot Ryssland
samt, sedan Oudinot sårats, äfven öfver 7:e, med
hvilka trupper han slog Wittgenstein i grund vid
Polotsk (18 aug. s. å.), hvarefter han utnämndes till
marskalk. Svårt sårad, återvände han till Frankrike,
men deltog f. ö. i fälttåget i Sachsen,

där han kraftigt bidrog till segern vid Dresden
(27 aug. 1813), hvars kommendant han sedan blef. 11
nov. s. å. måste han dock kapitulera och fördes som
fånge till Ungern. Vid restaurationen slöt han sig
till bourbonerna, blef pär och stod på deras sida
äfven under "de hundra dagarna". 1815 blef han
krigs- och 1817 marinminister samt s. å. upphöjd
till markis. Ånyo krigsminister 1817-19, nedlade han
energiskt och fruktbringande arbete på omdaningen
af franska armén i nationell anda, ofta i strid
mot "ultras". Hans liberala tendenser i fråga om
valrätten föranledde hans afgång, hvarefter han
tillbragte sina sista år i tillbakadragenhet,
sysslande med skriftställen. Bland hans arbeten
märkas: Journal des operations de Varmée de Catalogne
en 1808-1809 (1821), Mémoires sur les campagnes des
armées du Rhin et de Rhin-et-Moselle (4 bd, 1829)
och Mémoires pour servir å Vhistoire militaire sous
le directoire, le consulat et Vempire (4 bd, 1831).
B. A-t.

Saint-Cyran [säsirä’]. Se Duvergier de Hauranne, J.

Saint-Cyr-1’École [säsirlekå’11]. Se Saint-Cyr.

Saint Davids [sont déYvids], by i Wales,
grefsk. Pembroke. 5,398 inv. (1911). Biskopssäte
(biskopen bor dock numera i Abergwili
vid Caermar-then). Stor gotisk
katedral. Mineralkällor. (J.F-N.)

Saint-Denis [sädni]. 1. Arrondissemangshuf-vudstad
i franska dep. Seine, 4 km. n. om Paris, vid Seine
och Saint-Denis-kanalen, som går där-

Klosterkyrkan (konungagrafkyrkan) i Saint-Uenis.

ifrån till hamnen La Villette i Paris, samt
Nordbanan. 71,759 inv. (1911). Staden har liflig
handel och en mängd fabriker; spårvagnsförbindelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:57 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free