- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
377-378

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sainte-Claire Deville [sätklär devi'll]. 1. Charles S. 2. Henri Étienne S - Sainte-Croix - Sainte-Geneviève-biblioteket [sätJeneviä'v-]. Se Paris, sp. 84 - Sainte ligue [sätli'g], La, fr., heliga ligan. Se Liga - Sainte-Elme [sätä'lm], Aselina Vanayl de Yongh - Sainte-Marguerite [sätmargeri't], ö. Se Lerinerna - Sainte-Marie - Sainte-Marie-aux Mines [sätmariåmi'n), fr., stad. Se Markirch - Sainte-Maure [sätmår], högland. Se Indre-et-Loire - Sainte-Menehould - Sainte-Émillion - Sainte-More [sätmår], Benoît de. Se Trojasagan - Sainte-Palaye [sätpala'j], Jean Baptiste de La Curne de - Saintes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

Sainte-Crolx-Saintes

378

blef 1857 led. af franska vet. akad., utnämndes
1872 till generalinspektör för Frankrikes alla
meteorologiska stationer och fick 1875 titeln
professor. Han gjorde viktiga undersökningar af
de vulkaniska processerna och deras produkter samt
upptäckte det amorfa, olösliga svallet. Bland hans
många skrifter må nämnas Etudes géologiques sur
les iles de Ténériffe et de Fogo (1846), Eruptions
actuelles du volcan de Stromboli (1858) och Recherches
sur les principaux phénoménes de météorologie et
de physique terrestre aux Antilles (med karta,
1861). 2. Henri E t i en n e S., den föregåendes
broder, fransk kemist, f. 1818 på S:t Thomas,
d. 1881 i Boulogne-sur-mer, blef 1845 professor vid
universitetet i Besan^on samt 1851 vid École normale
och 1859 vid Sorbonne i Paris. Medlem af Institutet
1861. S. utförde ett stort antal undersökningar
inom den oorganiska kemiens område och upptäckte
därunder salpetersyrans anhydrid. Han grundlade
äfven aluminiumfabrikationen och lämnade viktiga
bidrag till platinametallernas metallurgi. Genom sina
klassiska undersökningar öfver kemiska föreningars
dissociation (se d. o.) blef han banbrytare inom detta
utomordentligt viktiga område af kemien, inom hvilket
han också bildade skola. Hans arbeten finnas till
större delen offentliggjorda i "Annales de chimie
et de physique" och i "Comptes rendus". På samma
gång som S. genom sina dissociationsarbeten blef en
af grundläggaraa af den moderna teoretiska kemien,
fäste han också den allra största vikt vid denna
vetenskaps praktiska tillämpningar. Han var en utmärkt
lärare och utgaf sina Lejons de chimie (2 vol. 1868).
2. S. A-s.

Sainte-Croix [sätkrwa’]. 1. By i distriktet
Grandson af schweiziska kantonen Pays de Vaud,
belägen i Jura. 1,108 m. ö. h. Invånarna,
5,905 (1900), idka fabrikation i stor skala
af ur och speldosor. Kurort. - 2. ö. Se
D a n s k - v ä s t-in dis ka öarna.
(J. F. N.)

Sainte-Geneviéve-biblioteket [sätj9noviä’v-]. Se
Paris, sp. 84.

Sainte ligue [sätlirg], La, fr., heliga ligan. Se L
i ga.

Saint-Elme [satä’lm], Aselina Vanayl de Y o n g h,
kallad Ida de S., fransk äfventyrerska, som gjort
sig bekant som författarinna under benämningen
Contemporaine, f. 1778 i Va-lambrose, d. 1845 i stor
fattigdom hos ursulin-norna i Bruxelles. Hon hade
förbindelser med flera af generalerna i Napoleons
armé och kallades därför "Veuve de la grande
armée". Största uppseende väckte hennes Mémoires d’une
contemporaine (8 bd, 1827; ny uppl. 1833) genom sina
ofta skandalösa och ej synnerligen tillförlitliga
meddelanden om republikens och första kejsardömets
mest framstående personligheter. Dessutom utgaf hon
bl. a. Les soirées d’automne (1827),

La contemporaine en figypte (6 bd, 1831; 3
uppl. 1833), Mille et une causeries (2 bd, 1833). J-M.

Sainte-Marguerite [sätmargarM], ö. Se Le-r i n e r
n a.

Sainte-Marie [sätman], ö vid östra kusten af
Madagaskar, af infödingarna kallad Nossi Boraha
1. Bräka. Areal omkr. 165 kvkm. 55 km. lång med
en medelbredd af 3 km. 4,967 inv. (1903), nästan
alla sakalaver. S. skiljes genom en kanal från
Madagaskar. Dess hufvudort är staden S:te Marie på
västra kusten, vid inre ändan af den väl skyddade
och säkra viken Port Louis, ön afträddes redan
1750 och 1754 till Frankrike, men togs i besittning
först 1821. Den producerar socker, vanilj, kaffe,
kokosnötter och för export nejlikor. På ön finnas
kaserner, sjukhus, artillerimagasin, koldepå och
skeppsvarf. På grund af många sumptrakter är klimatet
osundt. J- F. N.

Sainte-Marie-aux-Mines [sätmanåm^n], fr., stad. Se
M a r k i r c h.

Sainte-Maure [sätmår], högland. Se I n d r e-e t -L
o i r e.

Sainte-Menehould [sätmonö], stad i franska
dep. Marne, vid floden Aisne. 3,396 inv. (1911; i hela
kommunen 5,030). College. Tillverkning af vaxljus;
järngjuterier. Jfr Drouet, J.B. (J.F.N.)

Saint-Émilion [sätemiliå7], stad i franska
dep. Gironde, på en höjd vid Dordognedalen, 4
km. höger om floden. 1,515 inv. (1901; som kommun
3,392). Staden är mest bekant för sitt utmärkta röda
vin. Ruiner finnas efter ett 1224 uppfördt befäst
slott. I klippan är inhuggen en gammal kyrka, med
en grotta, hvarest den helige Émilion (på 700-talet)
påstås ha lefvat. (J- F. N.)

Sainte-More [sätmår], Benoit de. Se Tröja-sagan.

Sainte-Palaye [satpala’j], Jean Baptiste de La Curne
de, fransk filolog, f. 1697, d. 1781, medlem af
Franska akad. 1758, var en af de förste, som egnade
den fornfranska och fornproven-salska litteraturen
ett i viss mån vetenskapligt studium. Resultaten
af hans arbete finnas till större del nedlagda i 23
foliovolymer, innehållande anteckningar, afskrifter
af medeltida litteraturalster och andra dokument,
hvilka förvaras å National-biblioteket i Paris och
med fördel nyttjats af senare filologer. Bland hans
utgifna arbeten märkas Les amours du bon vieux temps
(öfv. af "Aucassin och Nicolette", 1756), Mémoire
sur 1’ancienne chevalerie (3 bd, 1759-81; ny uppl. af
Nodier i 2 bd, 1826) samt Dictionnaire historique de V
anden langage francais. Detta verk, hvaraf endast en
del af bokstafven A färdigredigerades och trycktes
under förfis lifstid, har på ett föga lyckligt
sätt utgetts 1878-82 i 10 vol. af L. Favre. Det
har formen af en obearbetad materialsamling och
kan numera icke tillmätas något egentligt värde.
E. S-f.

Saintes [sät], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Charente-inférieure, vid den där segelbara
Charente, hvaröfver en bro leder till Faubourg
des dames på högra sidan. 15,423 inv. (1911; i hela
kommunen 20,802). Tillverkning af fat och metallvaror;
handel med spannmål, vin och brännvin. Assisdomstol,
college, bibliotek, museum. I staden finnas åtskilliga
minnesmärken från den romerska tiden, bl. a. en åt
Germanicus egnad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free